Kulturens stängda dörrar. Om fri entréreformen och folkets tillgång till kultur - Tidningen Kulturen

Kulturreportage
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

 

Bild av Frida OskarssonGenom museets entré springer två barn in. En flicka i blont, lockigt hår håller sin lillebror i handen. Visar honom alla leksaker i museibutiken. Skrattar. Föräldrarna kommer in bakom dem. Förväntansfulla. Hittade museet av en slump och blev nyfikna på utställningen. De tar av sig jackorna och går fram till kassan.

70 kronor för vuxna.

Kvinnan bakom kassadisken tittar på dem. Efter en stund har familjen gått ut. Barnen har slutat skratta.

 

År 2004. Fri entré på statliga museer införs. Målet är att locka människor som vanligtvis inte gör sådana besök. Reformen höjs till skyarna av museichefer; de menar att den bredare publiken uppmuntrar till höjd kvalité. Fler besökare strömmar till. Kulturpolitiken är till för alla.

 

År 2006. Alliansen vinner valet och nya kulturpolitiska mål sätts upp: "Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet." Alla ska ha möjlighet att delta. Alla.

År 2007. Alliansen inför entréavgift på landets statliga museer, undantaget är barn under 19 år som får gå gratis. De första månaderna sjunker antalet besökare med 50 procent. Vad hände med "alla ska ha möjlighet att delta"? Vad händer med folkets tillgång till kultur? Och vad ska man säga till familjen som möttes av stängda dörrar för att de inte hade råd?

altEmelie Kjellgren från organisationen "Öppna Stockholm" skriver i en rapport 2008 om försöket med entréavgifter på museer: "De samlingar som finns på de statliga nationella museerna tillhör svenska folket. Det borde vara självklart att vi bereds tillgång till dem. Den tillgången ska uppmuntras och möjliggöras, inte villkoras och begränsas."

Idag har regeringen ändrat sig i fri entré-frågan. Under 2009 inleddes satsningen "Fria museer". Istället för att tvinga de statliga museerna att ta entréavgift avgör de nu själva vad Kulturdepartementets bidrag ska användas till. Det kan röra sig om att öka resurserna för att vårda museiobjekten, sänka entréavgifterna eller göra vissa delar av museets utställningar gratis.

Kinesiska, ryska, tyska, finländska... Hela världen är samlad på Galärvarvsvägen 14 på Djurgården i Stockholm. Vid ingången visar termometern 18 plusgrader. Året runt. Träet som Vasaskeppet är byggt av är känsligt.

På Vasamuseet är det fri entré för barn under 19 år. För vuxna ligger avgiften på 110 kronor. Björn Varenius är stabschef för Statens Maritima Museer (Vasamuseet, Sjöhistoriska museet och Marinmuseet i Karlskrona). Han är positiv till att museerna själva får bestämma hur bidraget ska användas.

Att sätta entréavgifter är en svår konst. Vi vill ju att folk ska besöka vårt museum, men när vi sätter priset måste vi göra en balansgång mellan hur mycket folk det ska komma och hur bra verksamhet vi ska ha, säger han.

altBjörn Varenius menar att Vasamuseet aldrig skulle kunna ha fri entré för alla. Museet drar in så pass mycket pengar på entréavgifter att det skulle påverka verksamheten negativt. Han menar även att ekonomin inte enbart beror på entréavgifterna, utan att flera andra faktorer spelar in, bland annat marknadsföring och försäljningen i museibutikerna.

Under Socialdemokraternas regeringstid användes 100 miljoner kronor till att införa fri entré. När Alliansen införde avgift för vuxna fick museerna behålla 50 miljoner om året för att kunna erbjuda barn och ungdomar under 19 år fri entré. Idag har den summan minskat till 18,5 miljoner. Frågan är om detta är tillräckligt för att museerna, om de vill, skulle kunna införa fri entré för alla.

Björn Magnusson Staaf är universitetslektor i museologi på Lunds universitet. Han menar att många utställningar på statliga museer, exempelvis Östasiatiska museet i Stockholm som ställer ut Terrakottaarmén, skulle vara omöjliga att finansiera utan entréavgifter. Alla museer har en budget som måste gå ihop, och i denna budget spelar entréavgifterna ofta en stor roll. Samtidigt visar de statliga museerna upp svenska folkets kultur, och därför önskar Magnusson Staaf att de vore tillgängliga för alla.

- Statliga museer representerar offentligägda objekt som alla svenska medborgare har rätt att ta del av och då uppstår en konflikt med entréavgifter, säger Björn Magnusson Staaf.

Regeringen har satsat stort på vården av kulturarvet och ett stort ansvar läggs på de statliga kulturinstitutionerna: arkiv, bibliotek och museer. Regeringen menar att de har samma ansvar när det gäller värnandet och bärandet av kulturarvet, och att det därför är viktigt att dessa institutioner får tillräckliga resurser. När det gäller museer är kulturdepartementets förhoppning att de ska göra en avvägning mellan vad som behöver mest pengar: vårdandet eller visandet av utställningarna, eftersom båda delarna är lika viktiga.

- Ledningen och personalen ska själv få avgöra vad de behöver sina bidrag till, vi vill inte tvinga dem att införa fri entré, säger Marcus Hartmann, politiskt sakkunnig på kulturdepartementet.

Västerbottens museumVarför behandlas då inte alla kulturinstitutioner på samma sätt? Varför kräver vissa statliga museer inträdesavgift, medan inga statliga bibliotek gör det?

Jag och även många andra ser en likhet mellan museer, bibliotek och arkiv. De är också i regel offentligägda, men tar till skillnad från museerna ingen avgift av människor som kommer och tar del av vad de har att erbjuda, säger Björn Magnusson Staaf.

Regeringen vill att fler ska få tillgång till kultur. En viktig satsning är "Skapande skola", vilket innebär att museer besöker skolklasser mellan ettan och nian och inspirerar till ett ökat kulturintresse bland barn. Det är även därför regeringen har infört fri entré för besökare under 19 år. Frågan är vad som händer med de barn vars föräldrar inte har råd. Barn behöver vuxnas närvaro för att kunna förstå kulturen, och därför drabbas även de av vuxenavgifter.

Marcus Hartmann på Kulturdepartementet ser inga problem:

- Regeringens skattesänkningar har gett familjer nästan en hel månadslön extra varje år. Dessa används ofta till det man kallar "kultur och fritid".

Får verkligen fattiga familjer en hel månadslön extra varje år? Hade familjen med de skrattande barnen råd egentligen, men valde att spendera pengarna på någonting annat? Regeringen påstår att det finns få medel till kultursatsningar och att det därför måste ske prioriteringar. Kulturministern använder sänkta skatter som argument i kulturdebatten och menar att det ger ökad tillgång till kultur. Bengt Berg är ledamot i kulturutskottet för Vänsterpartiet och menar att fattiga människor inte tjänar särskilt mycket på skattesänkningar, vilket enligt kulturministern skulle vara en viktig satsning på kulturkonsumtionen. Folket delas upp. Kulturellt och ekonomiskt.

- Sverige blir bara mer och mer segregerat: mellan stad och land, förort och innerstad, mellan unga och gamla och mellan dem som är välbesuttna och dem som lever på marginalen. Museer bör vara broar mellan medborgarna och kulturen för så många människor som möjligt, säger han.

De rödgröna är kritiska till regeringens kulturpolitik. I den rödgröna överenskommelsen inför valet ville partierna satsa en miljard kronor på kultur under en fyraårsperiod. De menar att samhället har ett ansvar att säkra alla människors tillgång till såväl samtidskulturen som kulturarvet och vill därför återinföra fri entré på samtliga museer, inte bara på de statliga. Detta genom ett bidrag som går till regioner och kommuner som inför gratis entré.

Mellan 1999 och 2001 bedrev Statens historiska museum (SHM) försöksperioder med fri entré. Då framkom det att besöken ökade med 150 procent, bland annat genom att fler skolor hittade till museet. Även fler pensionärer besökte museet när det var gratis. Även om det kan vara svårt att dra några slutsatser, är det tydligt att fri entré gör att museerna når ut till fler människor. Den fria entrén gällde dock oftast bara den fasta utställningen, och när museet anordnade utställningar som inte hörde till "basen" tog de entréavgift.

- Nu har vi bestämt att de under 19 år kan gå gratis på samtliga utställningar, så på det sättet har ju vi flyttat fram positionerna, säger folkpartisten Christer Nylander, vice ordförande i riksdagens kulturutskott.

Nordiska Muséet2006 undersökte även Statens kulturråd fri entré-reformen och hur den påverkar folkets tillgång till museer. Mellan 2004 och 2005 ökade antalet besökare med nästan 2,2 miljoner på samtliga museer som införde fri entré. Idag töms museilokalerna på besökare. Sedan införandet 2006/2007 har besöken på de statliga museerna minskat med 39 procent, det vill säga 1,4 miljoner människor färre än året innan, då fri entré gällde. Men självklart medförde även den fria entrén konsekvenser. Det ökade antalet besökare upplevdes som ett stressmoment bland museipersonalen. Utställningarna slets fortare, vilket innebar högre kostnader för vårdandet av museiföremålen.

Folkpartiet är rent ideologiskt för fri entré för alla, men Christer Nylander menar att det inte finns tillräckligt med resurser för att kunna införa det och samtidigt hålla en hög kvalité:

- Problemet är att vi idag inte klarar av att genomföra fri entré på ett bra sätt. Med fri entré ökar antalet besökare, det är bra, men därmed ökar också slitaget på utställningar och på sikt är det negativt, säger han.

Avgift på statliga museer eller fritt inträde. Åsikterna i frågan skiljer sig. Det enda som kan konstateras är att entréavgifter påverkar antalet besökare. Den socialdemokratiska regeringens tanke med fri entréreformen var att museerna skulle få samma roll som biblioteken: "inte finrum för ett fåtal, utan bruksvara för alla".

Frida Oskarsson

 

 

 

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen