Litterärt schackspel

Ignacio Padilla
Amfitryon
Övers: Hanna Axén
Tranan

Mexikanen Ignacio Padilla tillhör den samtida latinamerikanska litteraturens mest intressanta namn. I likhet med sina generationskollegor söker han nya vägar för litteraturen, med nya teman och annorlunda uttrycksformer.

Hans första roman på svenska Amiftryon  är en berättelse om minne och identitet. Fyra röster berättar historien om den märklige och mystiske Thadeus Dreyer. Schack spelar en viktig roll, och författaren utnyttjar till fullo hela spelets potential till rika metaforer.  Inramningen är den bästa tänkbara för en identitetsskidring med de mest oväntade förväxlingar och förvecklingar. Historien tar sin början under första världskriget, i den österrikiska armén, där det fanns fler nationaliteter än vad någon rimligen ens kunde hålla reda på, och platsen är Balkanfronten, där nationella, religiösa och kulturella identiteter är invecklade och förvirrande än idag. Året är 1916, och det dröjer inte länge förrän det mångnationella habsburgska väldet går under med ett väldigt brak. Och våra hjältar återkommer i det Tyskland där frågan om identitet har fått en påtagligt hotfull prägel.

Inte helt oväntat blir det ganska oklart vem som har gjort vad under denna onda tid. Frågan om det var verkligen de skyldiga som straffades förblir också obesvarad.

Våra identiteter innebär inte bara begränsningar, de utgör också ömsesidiga beroenden, som har sin grund i enskilda och kollektiva minnen, och dessa är notoriskt opålitliga. Kanske är vi alla bedragare i "/.../den bedrägliga värld det egna minnet utgör, en värld där varje historia och varje svar oförlåtligt leder oss fram till lögnen".

Boken är utomordentligt välskriven, även om den bitvis kan vara lite pratig, och de många snirkliga filosofiska irrgångarna tämligen överflödiga.

En mycket spännande bekantskap, det finns all anledning att se fram emot att fler romaner av Padilla översätts till svenska.

Gregor Flakierski