Bildning är i motsats till utbildning inte direkt kopplad till ekonomiska syften - så uttryckte sig Wilhelm von Humboldt, men ett visst perspektiv på arbetsmarknaden vill de flesta studenter ändå ha. Ökad mångfald vid lärosätena är en rekryteringsbas för industrin och näringslivet och en viktig resurs för att utveckla det internationella samarbetet även utanför EU.

Gör Bologna universiteten till utbildningsinstitutioner? Hur uppnår man rätt balans mellan utbildning och yrkesutbildning? Är de så kallade orkidéstudierna "dödsdömda"? Finns det skillnad mellan en yrkesutbildning på en högskola och en universitetsexamen?

Tillgången på ingenjörer och forskare är essentiellt för den framtida utvecklingen inom kunskapsintensiva näringsgrenar och är en ren överlevnadsfråga för näringslivet och samhället. Utan välutbildad personal kan konsekvenserna för företagen bli dystra konkurrensmässigt.

"Endagsvarelser!
Vad är vårt vara? Vad vårt icke vara?
En skuggas dröm är människan".
(Pindaros i översättning av Emil Zilliacus)

När en konstutställning är över kan vi skatta oss lyckliga om det ges ut en utställningskatalog - och den varar hur länge som helst! Till utställningen "Den besjälade naturen" på Nationalmuseum oktober 2009-januari 2010 med Caspar David Friedrich (1774-1840) finns en katalog med samma namn. Det är en bok i stort format på 150 sidor. Utförandet är det bästa i reproduktionsteknik och papperskvalitet och även när det gäller skribenterna. Torsten Gunnarsson, som är chef för Nationalmuseums samlingar, har varit redaktör. Hans bidrag har rubriken "Ensam med landskapet och Gud" med underrubriken "Caspar David Friedrichs liv och verk." Skribenterna presenteras på bakre pärmen.

"Jag vill definitivt inte tillbaka
till någon normal verklighet."

Ett samtal med Missy Suicide. Text & foto av Carl Abrahamsson

Sajten suicidegirls.com har under sina fem års existens vuxit från att vara en sexperimentell sajt för alt-tjejer med faiblesse för pin-up-ikonen Betty Page till en veritabel livsstilsfest med massor av prenumeranter, produkter och profitabla primadonnor. Grundaren Missy Suicide är stolt över sitt verk och det är lätt att förstå varför. En amerikansk framgångshistoria, söndertatuerad, men med ett oerhört sött leende.

I tidligere tider var det alminnelig å tale og skrive om at menneskenes kunnskap om seg selv, andre, verden, naturen og Guds eksistens hadde et fast og sikkert grunnlag - en basis: Vår tid bestrider at det gis en slik grunn, for den synes å ha forduftet da menneskene kom til bevissthet om seg selv som skapere av realiteten - at realiteten og erkjenningen av den, er et menneskeskapt produkt, og bare det

Nedenfor følger noen betraktninger i retning av et mulig grunnlag for vår kunnskap, og ikke bare begrunnelser som bygger på en eller annen empirisk forankret teori om realiteten

Om en anlegger følgende synspunkt på språk, det vil si bokstaver, ord, tegn, symbol; utsagn, setninger, proposisjoner, og om en vektlegger anvendelse av de nevnte fenomen(bokstaver, ord, setninger, tegn, symbol; utsagn, setninger, proposisjoner) med henvisning til menneskespråk som en leksikalsk og lingvistisk struktur, som, på sin side, viser til strukturen av tegn/symbol, synes også henvisningen til menneskene selv som skapere av mer virkelighet enn den som er gitt oss som språklig struktur, som et visst system, en viss orden, og som noe universelt, og som er forankret i genetikken vår, å bli ekskludert fra starten av: Således er jeg opptatt av at det gis en utenomleksikalsk realitet, som er bakom den lingvistiske dimensjonen, som mennesker  viser hen til gjennom anvendelsen av ord, tegn, symbol

Konstnären Xavier Veilhan har med sina färgstarka stålskulpturer invaderat slottet i Versailles denna varma och soliga höst

Versailles

Jag tog mig ut till Versailles med Paris snabbtåg eller RER som det heter och steg av med ett gäng japanska turister på stationen « Versailles slott » eller Château de Versailles efter enbart tjugo minuter från Paris centrum. Versailles är en mindre stad med en speciell relation till historien, omgiven av skog med en välbevarad 1800-tals arkitektur. Det är en av världens få städer där historien har fortskridit sedan Ludvig den XIII (född 1601) fram tills idag eftersom parlamentets kongress fortfarande samanträder i staden. Den årliga "historiska bokmässan" - ordnad för att historikerna ska nå ut till en bredare publik - hålls numera i Versailles med över åttio författare. Varje juni-månad förvandlas staden till en teaterscen med Molières pjäser, musik och dans - för det mesta gratis - de spelas för en animerad publik.  

Människors familj, uppväxt och omgivningar sägs prägla en människa och skapa en identitet. Kulturen som finns etsad och klarlagd i individens omgivningar och i de personer som utgör individens närmaste nätverk fastställer hur en person tänker, uppfattar och lever i sin värld. Olika faktorer i en människas utveckling skapar eller hämmar en människas identitet. Faktorer som respekt, bekräftelse och trygghet ökar sannolikt graden av självutveckling hos en människa medan faktorer som osäkerhet, självuppoffrande och utanförskap minskar sannolikt en människas utveckling.

Att söka sin identitet är ett stadium i livet som flertalet människor snubblar över i sitt liv, vid olika tillfällen. Vad som kan vara svårt att definiera är de olika tänkbara faktorer som ökar sannolikheten till att inte finna den individ man är eller önskar vara. Vad som ökar chanserna till en självutveckling hos en individ är att få vara en del av samhället och kanske inte från en början känna sig utanför.

SAI (Società Assistenziale Italiana-Italienska Hjälpföreningen) fyller 100 år i år.
SAI är den näst äldsta invandrarföreningen i Sverige, efter den Finska Föreningen i Stockholm, som bildades 4 år tidigare.

SAI har uppmärksammat jubileum med olika aktiviteter, filmvisningar i september på Italienska Kulturinstitutet i Stockholm, en stor fest den 21 november och en jubileumskrift, "100 år av minnen -Italienarna berättar" som kommer ut i september.
Sidorna som följer är från jubileuemskriften.

En av Sveriges intressantaste aktörer på marknaden för mången filatelist, är nog onekligen detta omtalade centrum i Växjö, grundades 1984 när Manfred Stier köpte tillsammans med Uno Olofsson Sydsvenska Frimärkslagret, en mindre firma med inte så vidare bra renommé i branschen och bland samlare, där Olofsson dock varit anställd innan. Detta kom att bli en vändpunkt i Manfred Stiers liv, han hade för all del samlat på frimärken sedan sex år gammal. Han är född i Tyskland, Stuttgart, och faktiskt aldrig satt ett enda märke från Deutsche Demokratische Republik i sin samling, av skäl man lätt kan tänka sig.

Ett idogt och ständigt arbete väntade honom med att få ordning och framgång med ett företag i branschen, från det övertagna till ett av Sveriges mest ansedda och mångsidiga i branschen. Från små lager har man nu fullgoda sortiment och kan t.&.med erbjuda det bästa för de mest kräsna samlarna, även om nybörjare är numera de sällsammare kunderna och mycket kära. Manfred hade redan vid starten goda kunskaper i filateli och ett brinnande intresse, men nu fick han även börja arbeta med det på heltid, få det till en fullgod näring, vika mycket av sitt liv och sin tid för det, låta intresse bli full näring, mån om det bästa för samlarna och försöka hålla branschen levande på allt sätt, alltnog av en stolt yrkesmans sak.

Scenbilden är densamma i de tre akterna. En cell i ett svenskt fängelse. Vid ena kortsidan en celldörr som öppnas mekaniskt. I golvet en tågräls. Vid celldörren blir det ett glapp där rälsen går. Cellkorridorens ljus och ljud kan komma in där. Vid ena cellväggen finns en vägglatrin; ett stinkande hål i väggen. Den används aldrig, men skådespelarna förhåller sig till den. På väggen en handskriven lista med rätt information blandad med felaktig. Temperaturen i cellen, ljus-, ljud- och miljöförhållanden ändras ständigt.

Skådespelarna finns på scenen från början. Sex svenskar har just låsts in i en cell i ett svenskt fängelse. Celldörren har precis stängts mekaniskt. Under pjäsen passerar två, tre veckor. Deras fysiska lidande ska spelas verkligt och hudnära. Pjäsen är otäck och rolig. (Inte bara tragisk och komisk). Det otäcka och det roliga är lika viktiga. Titeln syftar, bland annat, på fotbollstermen; den sista korta stund i matchen när resultatet antingen kvarstår eller ändras.

Scenbilden är densamma i de tre akterna. En cell i ett svenskt fängelse. Vid ena kortsidan en celldörr som öppnas mekaniskt. I golvet en tågräls. Vid celldörren blir det ett glapp där rälsen går. Cellkorridorens ljus och ljud kan komma in där. Vid ena cellväggen finns en vägglatrin; ett stinkande hål i väggen. Den används aldrig, men skådespelarna förhåller sig till den. På väggen en handskriven lista med rätt information blandad med felaktig. Temperaturen i cellen, ljus-, ljud- och miljöförhållanden ändras ständigt.

Skådespelarna finns på scenen från början. Sex svenskar har just låsts in i en cell i ett svenskt fängelse. Celldörren har precis stängts mekaniskt. Under pjäsen passerar två, tre veckor. Deras fysiska lidande ska spelas verkligt och hudnära. Pjäsen är otäck och rolig. (Inte bara tragisk och komisk). Det otäcka och det roliga är lika viktiga. Titeln syftar, bland annat, på fotbollstermen; den sista korta stund i matchen när resultatet antingen kvarstår eller ändras.