Litteratur: Fredrik Ekelund; Som om vi aldrig hade gått här - Tidningen Kulturen




Litteraturkritik
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Tillsist denna ärlighet

Fredrik Ekelund Foto Kennet RuonaFredrik Ekelund
Som om vi aldrig hade gått här   
Bonniers   

Uret på Heby fideikomissgård i Sörmland står  på samma tid sedan decennier, kanske sekler. Där är det som om von engeströmarna ännu talar med von Fersen, Pechlin, Anckarström, kamraterna i komplotten mot Gustav III.  ”Mörker, intriger, självmord och kraftlöshet” kännetecknar gården. ”Och över Sörmlandshimlen står det skrivet: Varför kan inte allt alltid få vara som det alltid varit ?” Jag råkar dessutom veta att de nya ägarna efter fideikomisstiden trakasserar omgivningen med den Heliga Äganderätten som förevändning. Som det alltid varit i Sveriges adliga landskap.

Vad gör denna plötsligt skarpa bild i fredrik ekelunds självbiografiska utvecklingsroman  som om vi aldrig hade gått där (Bonniers) ? Förutom  att familjen hyrt sommarrum där, speglar den författarens samlande av förfluten tid som intensiv besvärjelse av döden.

Det sägs att Fredrik Ekelund varit med om en åskolycka i tidiga tonåren och sedan dess får glesa häftiga attacker av existentiell ångest, påminnelser om Döden. Men hans farbror i romanen har så starkt tvångssyndrom med ångest att han sägs ha lobotomerats, utan något blixtnedslag. Som alltid: Freuds traumateori får svagt stöd, det är arv och hela trygghetsläget i mycket tidig barndom  som avgör mer.

I intervju vid ´Fadervår, tack för ljuset´ 2010 säger han att han är samlare och att boken skildrar något han vill ha kvar. Så får man förstå den nästan tröttsamt detaljerade skildringen över nästintill halva nya boken av borgerligt julfirande med släkten: man talar förbi varann, allvar bemöts med gyckel och tvärtom, det är intensiv rivalitet om uppmärksamheten. Lite av Fanny och Alexander och faktiskt från samma stad. Men typiskt för Ekelund är då hans hopp om gemenskap mitt i vanmakten, den är rentav starkast och tillåter ingen ironisk distansering från julaftonskäbblet.

Det storartade i Ekelunds utvecklingsromaner ´Fadervår´, ´m/s Tiden´, ´Jag vill ha hela världen´ och i viss mån debutromanen ´Stuv Malmö, kom !´  brukar sägas vara föreningen av personliga minnen, känslor och samhällsskildring med bred pensel. Det var t ex för det han fick Stig Sjödin-priset 1999 och Ivar Lo-priset 2009.

Här ligger fokus på tonårens identitetssökande i  killgänget, fotbollsgemenskapen och med den litterärt bevandrade Anders som mentor till existentialister, tidens tyskar  och i tiden upplyfta svenska poeter. Julaftonskäbblet får helheten att tippa över: samhället får inte riktigt plats fast det handlar om de oerhört intressanta åren efter -68. Radikaliseringen nådde även Ekelund. Processen skymtar fram flyktigt. Det är som att han skäms fast hans huvudbudskap annars är att man inte ska skämmas över sitt tidiga liv: lyfta fram det, rentav hålla fast vid det vad som än händer.

Fredrik Ekelund är mäktig träffsäkra metaforer, men här är det tunnsått. Hallands Väderö som en krokodil med käften mot norr, ”solen ställer till ett blodbad till höger om ön”. De fonetiska citaten finns som tidigare, detta ”fopoll” som jag undrar vilka som använder, liksom de etymologiska referaten som närmast förstärker bilden av tvångsmässigt samlande.

Det inställer sig en känsla att Ekelund skriver samma bok flera gånger. Ändå: han drivs av ett ärlighetskrav - inget känsloregister utan ångesten, inga karriärdrömmar utan den sviktande självtilliten, inget middagspladder utan längtan efter närhet och allvar i samtalen -  som är viktigare än något annat i hans författarskap.

 

Tomas Löthman

 

 

Annons

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen