Halldór Laxness vibrationer - Tidningen Kulturen




Halldór Laxness

Litteraturens porträtt
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Halldór Laxness (1902-1998) var en komplex isländsk författare och människa. Som människa uppvisade han en svängning från socialistisk övertygelse till en mer neutral politisk ställning. Som författare berikade han hela den nordiska litteraturen genom att konfrontera klassisk isländsk litteratur mot mer modern. Hans romaner rymmer både stram tragedi och hejdlös surrealism och ironi. Humorn och civilisationskritiken går hand i hand och uppnår ett slags symbios.




 

 

Salka Valka är ett slags politisk kärlekshistoria. Atomstationen är först och främst en i isländsk tradition grundad polemik mot den amerikanska närvaron – och isländska politikers och militärers ”utförsäljning av landet”. Omlott förmedlar båda dessa romaner inte bara Laxness bredd och komplexitet, utan också hans rötter i, och försvar för, den isländska nationen och kulturen.

Annons:



Denna komplexa hållning förenar och utmynnar i en legering mellan folkkonst och politiskt patos, mellan realism i mer stark mening och ironi. Man kan tala om honom som en dialektisk författare. Han var under perioder både katolik och socialist – men under senare år alltså en mer nyanserad och neutral författare.

I hans stora produktion förmärks allt detta. I gränslandskapet mellan hans stora – och kanske mest kända – roman Salka Valka ( i två volymer 1931 och 1932) och exempelvis den både synnerligen kritiska, ironiska och humoristiska roman ”Atomstationen” (1948) kan detta påtagligt förnimmas. Hans i princip sista verk, Själavård vid Jökeln publicerades 1968. Laxness erhöll Nobelpriset i litteratur 1955. Hans stil är vindlande, skimrande och kraftfull i ett.

Salka Valka är ett slags politisk kärlekshistoria. Atomstationen är först och främst en i isländsk tradition grundad polemik mot den amerikanska närvaron – och isländska politikers och militärers ”utförsäljning av landet”. Omlott förmedlar båda dessa romaner inte bara Laxness bredd och komplexitet, utan också hans rötter i, och försvar för, den isländska nationen och kulturen.

Salka Valka är en berättelse om den starka tonåringen eller unga kvinnan from hennes tioårsdag tills hon blir 25, och är förmodligen en av världens bästa skildringar av just unga – och mycket unga – kvinnor. (I Sverige möjligen mest känd från dess filmversion från 1954, se länken nedan).

En stormig kväll kommer Sigurlina Jonsdottir med sin ännu inte tonåriga dotter Salka Valka till en isländsk fiskeby. Förgäves söker de natthärbärge hos Frälsningsarmén men tas i stället om hand av den råbarkade Steinthor Steinsson. De får stanna hos hans gamla släktingar för att hjälpa till att vakta djuren. Det uppstår ett förhållande mellan Sigurlina och Steinthor, det ser Salka med egna ögon, men när hon hör en pojke kalla hennes mor hora, går hon till anfall och slåss.
Skolläraren ordnar så att en pojke, Arnaldur Björnsson, kommer och läser med Salka. Barnen blir snart goda vänner.

På ett möte talar Arnaldur uppviglande men får mothugg av Salka. Vad händer om vi begär så mycket betalt att Bogesen inte vill köpa fisken? undrar hon. Mötet slutar i slagsmål.
Salka får besök av Arnaldur som berättar att han bildat en fackförening i natt. Här ska bli strejk, säger han.

Bogesen drabbas av strejk. Samtidigt växer det hastigt fram en ny närhet mellan Salka och Arnaldur. De är förälskade i varandra.

Steinthor återvänder hem. Han söker upp Salka som han en längre tid har skickat pengar till - under annat namn -- och hon har använt dem. Han är rik nu, säger han och kysser henne. Sedan går han, men han lovar återkomma.

Salka och Arnaldur är tillsammans. Du är mitt liv, säger hon. När du reser, är mitt liv slut.
Strejken avblåses. Bogesen har inte gett med sig. I stället har Steinthor övertagit hans företag och lyckats få i gång fisket utan att böja sig. Sillen går till nu, säger han.

Arnaldur får jobb som guide åt en kvinnlig amerikansk turist. En månad ska han vara borta för att visa henne och hennes två manliga följeslagare runt landet.

Steinthor kommer hem till Salka. Då, för tio år sedan, misslyckades han att ta henne, berättar han, men nu! Ta mig då, skriker Salka och klipper sedan till honom.

Arnaldur återvänder efter månaden som guide. Salka ber att få veta sanningen om hans planer. Jag har misslyckats här, säger han. Han vill resa bort -- men ändå inte lämna henne. Dessutom fattas 300 kr till biljetten.

Nu löser jag dig ur fångenskapen, säger Salka och ger Arnaldur 340 kr, när båten ska gå om en halvtimma. Jag ska stanna hos dig, säger han. Du ska resa -- för min skull, säger hon. Det är min livsuppgift. Salka, jag kallar på dig, när jag dör, säger han.” (Svensk filmdatabas).


Salka Valka var en milstolpe i Laxness karriär, men folk blev oense om den representerade höjden på hans ungdomsskildringar eller början på hans mer mogna verk.

Atomstationenslutsåldes redan på utgivningsdagen.

Ugla, en landsortsflicka, flyttar från en avlägsen del på norra Island till Reykjavik. Hon möter en värld som är helt skild från hennes tidigare erfarenheter:

Politiker och militärer rör sig fritt i staden,och hon uppfattar stadsborna som bortskämda, snobbiga och arroganta i kontrast till hur det är och var i den rurala miljö hon själv kommer ifrån,där de isländska sagorna från medeltiden utgör grunden för det människor diskuterar och ser som mer viktigt än ”realiteten”. Dessa historiska trådar ses som mycket mer viktiga och som grunden för det mönster som äger betydelse. Premiärministern säljer sålunda ut landet genom delvis hemliga överenskommelser med amerikanarna. Ugla är dock även kritisk till mycket annat. Där och då kommer hon i kontakt med kommunister och anarkister och protesterar kraftfullt mot planerna på att bygga en atomstation på Island. Efter en kort relation med Búi Árland, beslutar sig Ugla för att återvända till den självmedvetna polisman som är far till hennes nyligen födda barn.

Halldór Guðjónsson föddes i Reykjavik, men flyttade 1905 med sina föräldrar Sigríður Halldórsdóttir och Guðjón Helgi Helgason till den plats som senare skulle ge honom hans författarnamn: Laxness i Mosfellsbær. Han var förtjust i att läsa böcker och skriva historier, och vid 14 års ålder fick han en första text publicerad i dagstidningen Morgunblaðið, under signaturen "H.G.". Detta var början på ett produktivt skrivande, som till slut skulle omfatta 51 böcker, varav den första gavs ut 1919.

Den unge Halldór Laxness reste mycket i Europa och i mitten på 1920-talet omvändes han till katolicismen, något som starkt avspeglades i hans författarskap genom självbiografiska och reflekterande verk. Han tog dessutom namnet Kiljan efter irländska St Kilian. Halldór Laxness religiositet var emellertid inte särskilt långlivad; under en tur till Amerika blev han istället övertygad socialist, och hans romaners tematik följde efter. Senare tog han,som antytts, avstånd även från detta, och blev åtminstone mer neutral och nyanserad.

"Jag tänker på de underbara människor från folkdjupet som fostrade mig. Jag tänker på min far och på min mor. Och jag tänker särskilt på min gamla mormor, som lärde mig många hundra verser av gammal isländsk poesi, innan jag lärde mig alfabetet. [...]

Jag frågade mig den kvällen på mitt skånska hotellrum: Vad kan framgång och berömmelse ge en diktare? En viss materiell lycka, det är klart, som en följd av pengar. Men om en isländsk skald glömmer sitt ursprung ur folkdjupet, där sagan bor; om han mister förbindelsen med och pliktkänslan mot det tillbakaträngda livet, som min gamla mormor lärde mig att vörda – då är berömmelse och välstånd ganska likgiltiga." (Ur det tal Halldór Laxness höll vid nobelfesten 1955)

 

 

Filmen Salka Valka 

 

https://www.youtube.com/watch?v=w9zHiH4tXck

 

 

Carsten Palmer Schale

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts