Litteratur - Tidningen Kulturen




Den senaste litteraturen

Framför mig har jag boken Kan du vissla Johanna, från 1992, på omslaget flyger Ulf och Berra med sin drake, den arbetar lugnt i ett oroligt väder, björkarna viker sig, svalorna svärmar upprört och himlen darrar.

Pentti Saarikoski

Litteraturens porträtt

Hos den sene Pentti Saarikoski finns den politiska besvikelsen, faran att före detta kommunister en dag ingår i samma bisarra kuriosakabinett som nazister; han som ändå en tid i Island talat över huvudet på Stalin. Men det handlar också om att han misstog sin talang, sin sociala funktion, för att få stå i rampljuset där den begåvades kvickheter i studentlyor och på kaféer flyttat in på den offentliga scenen, sedd och igenkänd av alla.

Bild: Anikó Bodoni Lind

Litteraturens porträtt

Elisabeth Tegelberg om Simone de Beauvoir, Sartre och några kvinnor i deras närhet.

Werner Aspenström 1960

Litteraturens porträtt

Werner Aspenström (1918-1997) är väl den av två svenska, manliga, poeter (den andre är givetvis Tranströmer) som varenda allmänt intresserad läsare kan säga sig älska. Bland kvinnorna finns exempelvis Edith Södergran (om än finlandssvensk), Sonja Åkesson. Kristina Lugn, Eva Ström och Ann Jäderlund. Aspenström utvecklade efter hand ett alltmer sparsmakat och aforistiskt förtätat språk – ja, ett helt eget uttryck; en helt egen diktion.

Halldór Laxness

Litteraturens porträtt

Halldór Laxness (1902-1998) var en komplex isländsk författare och människa. Som människa uppvisade han en svängning från socialistisk övertygelse till en mer neutral politisk ställning. Som författare berikade han hela den nordiska litteraturen genom att konfrontera klassisk isländsk litteratur mot mer modern. Hans romaner rymmer både stram tragedi och hejdlös surrealism och ironi. Humorn och civilisationskritiken går hand i hand och uppnår ett slags symbios.

En författare bland många, som det sällan talas om numera, och inte tidigare heller, här i Sverige, är och var det stora språkgeniet Pentti Saarikoski. En helt otrolig människa på både gott och ont.

Jacqueline Lamba, Riveira, Trostky och Breton 1938 i Mexiko city

Litteraturens porträtt

André Breton dog för 50 år sedan. Guido Zeccola skriver om L' amour fou, Nadja och Arcane XVII.

Margaret Mazzantini . Foto: Gian-Luca Rossetti

Litteraturens porträtt

Margaret  Mazzantini är en italiensk författare som den svenska publiken borde känna väl till. Hon har inom loppet av tio år givit ut fyra böcker på svenska, och i dagarna ges hennes senaste Hela Härligheten, ut på Contempo förlag. Margarets mor var en irländsk bildkonstnär och hennes far en italiensk författare. Hon har levt hela sitt liv i Italien och känner sig som en italienska. Jag träffade Margaret under vad som var hennes första Stockholmsbesök någonsin.

Federico Garcia Lorca

Litteraturens porträtt

Den 19 augusti var det 80 år sedan som den spanske poeten och dramatikern Federico Garcia Lorca mördades av falangisterna. I gryningen den 19 augusti 1936 förde de honom till avrättningsplatsen tillsammans med tre andra dödsdömda utanför byn Viznar nordost om Granada. Hans kvarlevor har aldrig återfunnits och omständigheterna kring hans död förblir en gåta än idag.

En kort essä om Marcel Proust och Walter Benjamin

Bakom all skönhet ligger något omänskligt: kullarna, den ljuva himlen, trädens konturer, allt förlorar den illusoriska mening som vi tilldelade den. Hädanefter är de oss mer fjärran än ett förlorat paradis. Världens ursprungliga fientlighet stiger upp ur årtusendena och riktar sig mot oss.
(Camus, Myten om Sisyfos)

”Det nyktra förnuftets makt sjunker ihop. Logikens löjliga polityr skrapas bort.” Det är drygt åttio år sedan detta skrevs, men det har fått förnyad aktualitet. Citatet hittar man en dryg sjättedel in i Lion Feuchtwangers stora roman ”Oppermanns” som nu kommit i en ny svensk upplaga (Nilssons förlag, med ett bra förord av Per Svensson) där man försiktigt reviderat Karl Fägerstens översättning från när boken var ny, det nazistiska maktövertagandets år 1933. Handlingen summerades nyss av Elisabeth Brännström i Tidningen Kulturen i en uppskattande recension, och i Svenska Dagbladet ägnade Kaj Schueler romanen en lika positiv helsida. Därför behövs här bara huvuddragen i handlingen.

Samuel Beckett. Detalj från omslaget

Essäer om litteratur & böcker

Samuel Beckett (1906–1989) är en av 1900-talets mest upphöjda författare. Sitt genombrott fick han först på 50-talet med romantrilogin Molloy/Malone dör/Den onämnbare och med pjäsen I väntan på Godot (1953), en av det förra seklets mest uppsatta och omtalade pjäser. Mindre känd är emellertid hans tjugo år tidigare publicerade essä Proust (1930) om den store franske författaren och dennes romansvit På spaning efter den tid som flytt (1913–1927). Becketts ärende är att undersöka Tiden som ämne i Prousts värld, detta "fördömelsens och frälsningens tvehövdade monstrum" och att nagla fast dess konstituerande roll för subjektets struktur.

Shakuntala är dotter till Vishvamitra och Menaka och förekommer i Mahabharata

Essäer om litteratur & böcker

Grekiska tragedier och komedier iscensätts då och då på svenska teatrar, men jag kan inte påminna mig att jag någonsin hört talas om att indiska sanskritskådespel satts upp hos oss. Men ibland kan man göra fynd här i livet.

Anders Mård försöker tolka den ryska gåtan ur sitt perspektiv. Han gör det i boken ”Vägen heter Ryssland” på det finlandssvenska förlaget med samma namn.


”Exegi monumentum aere perennius” – den romerske skalden Horatius som levde 65-8 f.Kr  hävdade självmedvetet att han med sin diktning rest ett monument varaktigare än koppar (just de tre orden lånade polyhistorn Harry Järv till titeln på en av sina lärda essäsamlingar). Och det stämmer ju, fortfarande efter tvåtusen år läser vi Horatii oden och epoder.

”Sorgligast av historier” heter Ann-Mari Windes svenska version av Ford Madox Fords ”The Good Soldier”, efter romanens inledningsord ”This is the saddest story I have ever heard”. Det är kanske att ta i om man använder samma ord om Anne Edelstams ”Den dansande dandyn” (Bokförlaget Norlén & Slottner), men den har betydande täckning.

En essä om Augustinus med avstamp i Peter Browns Augustine of Hippo (1967), av Marcus Myrbäck.

Robert Halvarsson Foto Robin Malmqvist

Litteraturdebatt

I Barberarens berättelse om sin fjärde broder, i sagosamlingen Tusen och en natt - berättas det om El-Kus el-Aswani, som drabbas av allsköns grymhet och olyckor.

Foto Ivo Holmqvist

Litteraturdebatt

Språkvårdare är ett luttrat släkte. Det är länge sedan Erik Wellanders handbok ”Riktig svenska” fanns till hands på allas skrivbord, samman med SAOL, Svenska akademiens ordlista. Båda var lagböcker som man hade att rätta sig efter.

Göran Palm Foto Johan Ljungström

Litteraturdebatt

Den första artikeln Crister Enander presenterar i den nya nättidskriften Opulens är ett rasande angrepp på Göran Palm. Enander önskar påvisa den kulturella relativism som vilade i Palms resonemang där Palm anförde suddiga ståndpunkter om vad som är kultur, att 'allt är kultur', att Palm jämställde stickning, svampplockning eller vad det nu kunde vara med kultur.

”Som en fet självbelåten prost är Lund”, så inleds en mycket kort vers av Max Lundgren (som var från Malmö), koncist kallad ”Uppslagsord: Lund”. De båda adjektiven är kanske mera roliga än träffande, men det kyrkliga dominerar fortfarande den sydliga lärdomsstaden som Esaias Tegnér, skald, biskop och till tider galen, spefullt kallade ”den akademiska bondhålan”. Det märktes inte minst nyss när påven kom på besök. Nya klerikala byggnader har kommit till strax söder om katedralen som också den nämns i Max Lundgrens vers: ”Det finns en tung grå domkyrka i Lund”.

Gustaf Fröding

Litteraturdebatt

Vad sorts ”kärleksäfventyr” är det Gustaf Fröding syftar till i förordet till sin diktsamling, detta förord som Bonniers aldrig publicerade. Hans förståelse av kärlek var grundlagd på en kosmisk livs- och världsåskådning där Alljaget var hans beteckning på det universella medvetande som astrofysiker, psykologer, mikrobiologer, kvantfysiker och medvetandeforskare i dag diskuterar inom ramen för panpsykism. Fröding kopplade Allkärleken till Alljaget, den som mystiker kan uppleva som den högsta form för kärlek. Platon berättar om den i Symposion, där Sokrates håller tal om något som Fröding igenkänner i några av sina visioner.

Anne Charlotte Leffler

Litteraturdebatt

Anne Charlotte Leffler (1849 -1892) var en av, och är en av, Sveriges största textförfattare och dramatiker. Hon var exempelvis mer spelad än Strindberg på sin tid. Ändå förefaller det mig att hon verkar sorgligt bortglömd (som så många andra, inte minst kvinnor). Hon var dessutom ”uppkäftigt” självmedveten redan vid 19 års ålder och dog också ung, vid 43. Då hade hon dock redan hunnit ge ut ett stort antal romaner och noveller och gjort sig ett namn som dramatiker. Vid sin tragiska bortgång befann hon sig också i början av en internationell karriär.

Annica Sjölander, Ola Sigurdson, foto Elin Widfeldt, Göteborgs Universitet

Litteraturdebatt

Två recensioner om Kultur och Hälsa av Thomas Wihlman

Kultur och Hälsa, ett vidgat perspektiv (Ola Sigurdsson, red)
Göteborgs Universitet
Kultur och Hälsa, i praktiken (Ola Sigurdsson och Annica Sjölander red)
Göteborgs Universitet
 

Ingen skillnad mellan mjukt och hårt, vad gäller deckare. Det ena behöver inte vara bättre eller sämre än det andra.

Mats Gellerfelt

Litteraturdebatt

Några år in på 1980-talet hölls en konferens på Hanaholmen strax utanför Helsingfors, ägnad Den historiska romanen. Det blev en lyckad samnordisk tillställning kan jag utan falsk blygsamhet konstatera. Jag var inblandad i planeringen som utbildningschef på Nordiska språk- och informationscentret, inhyst i finska skolstyrelsens hus vid Hagnästorget och underställt Nordiska ministerrådet.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Den senaste litteraturkritiken


Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen