Tidskrift: Hjärnstorm nr 99-100, Ensam - Tidningen Kulturen

Tidskrifter
Verktyg
Typografi

Det fria valet, tomrummet och ensamheten

Hjärnstorm nr 99-100,  Ensamalt

Senaste utgåvan av Hjärnstorm rör sig kring ensamheten och det fria valets roterande axlar. Den tar också upp tomrummet som en kraftig centrifug som tär på omgivningen och suger åt sig all tillstymmelse till liv och därutöver döden som en frizon från allt detta, ett tillstånd då vi inte existerar annat än som skelett vilket som kulturell referens kan ifrågasättas som representant för oss.

Kan man välja ensamheten? Har vi möjligt att göra fria val i våra liv? Michel Foucault har myntat begreppet regementalitet (gouvernmentalité) som beskriver hur en befolkning förmås att kontrollera och reglera sig själva på så sätt att spelplatsen för kontrollen, ett samhälle, ett socialt sammanhang är utformat så att kontrollen är maskerad. Att osynliga mekanismer i grunden styr och reglerar och därmed gör individens val möjligt endast utifrån givna förutsättningar vilket innebär att devisens om individens fria val i blir ett falskt begrepp.

Följden av de dolda mekanismerna är att den individ som skapas och utformas av dessa automatiskt kommer att göra vissa val. Sharon Rider, Forskare  och universitetslektor i teoretisk filosofi samt prodekanus vid historisk - filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet gör i sin text "Kamratskap, enskildhet och det etiska subjektet ", en intressant djupdykning i hur vi göra våra val och hur fritt det fria valet är? Hon säger: "Individens frihet, såsom autonomt subjekt, blir alltså till endast genom reglering" Rider visar att att förmågan till självstyrning inte är medfödd eller instinktiv utan måste tränas upp. Detta sätter på ett intressant sätt talet om det fria valet i vårt moderna samhälle under starkt ifrågasättande.

Med utgångspunkt i våra dagars tal om "utanförskap" som det moderna samhällets gissel, att en ensamhet per definition och automatik är något negativt och med reservation och respekt för den ickevalda, ickeönskade ensamhetens gissel kan frågan formuleras så här: Finns den goda ensamheten? Har man rätt att välja att vara ensam? Föraktar vi den som väljer att sitta i sin ensamma vrå och fila på sina outgrundligheter? Har denna person bestigit hybrisens hisnande topp där det förebådade fallet snart skall åses med stilla efterklokhet från det omgivande kollektivet? Många konstnärer har valt ensamheten som en vid utsikt och kreativ utgångspunkt för ett fritt skapande. I "Vita solitara" diskuterar Staffan Kling ensamhetens valörer i allmänhet och sin egen valda ensamhet i synnerhet. Han menar att det inte är ostraffat att göra valet att vara ensam. Det finns en kulturellt grundad uppfattning att ensamhet är av ondo. Ensamhet är för svaga. Ensamhet är skamlig till och med obskyr. Men han menar att detta att behöva någon annans närvaro för att livet skall få mening likaväl kan vara en svaghet. Kling talar också om ensamheten i betydelsen att välja bort sexualiteten. Att detta i hans fall av självvald celibat renderat honom viss ilska från den kvinnliga delen av mänskligheten. Som om han personligen ratat hela kvinnosläktet.

Tomrummet som tärande på omgivningen kan mentalt vara en osläckt kalk att hantera. Björn Larsson ställer upp en vägg med innehållande tomhet som tar näring av omgivningen, som tär på allt i dess närhet och slukar allt efter hand. En lägenhetsbesiktning med innehållslösa väggars påverkan, huskroppars skuggande tomhet, fotografiers meningsgörande meningslöshet. Ett gammal torvupptag av tomhet med tomma blickar från uppradade torvarbetare. Och allt i ett grått töcken som förvinner in i glömska.

Ensamheten existerar i Ingela Johansson konst där föremålen lösgjorda och ensamma flyter ut från sina bestämningar. Joanna Persman ställer angående Johanssons bilder i "Ett tidlöst fastnaglande av tingen" den intressanta frågan : "Kan konsten hjälpa oss undan vår ensamhet?". Hon citerar jämförelsevis Kafka: "För att skriva kan man aldrig vara nog ensam".

Johan Modée frågar i "Vem bryr sig om ett gammalt skelett?" om vår inställning till gamla benknoter med anledning av olika ursprungsbefolkningars återkrav på bortrövade skelett härrörande från deras förfäder. Vilken är vår anknytning till våra förfäders skelett?

Cathrine Ottosson har översatt och kommenterat fem brev av Georg Buchner bland annat det berömda "Fatalismusbrief" som innehåller nästan exakta citat ur Buchners drama "Dantons död" och som deklarerar en uppgiven ståndpunkt om det omöjliga i att påverka historiens gång.

Thomas Sjösvärd hanterar  Stefan Hammaréns novell "Hon" där poeten tilltalar ett "Hon". Sjösvärd jämför här med en sonett av Franscesco Petrarca och finner en av litteraturens urscener. Thomas R Henn diskuterar bild och symbol hos Yeats i "Det ensamma tornet" och här står Thomas Sjösvärd för förklaringar och översättning. Lina Persdotter bidrar med en dagbok Cirkus med foto av författaren och Martin Skoog och Gertrud Sandkvist visar ett antal märkliga foton på en man i diverse poser som möjligen illustrerar en ensamhet? En konstnärstudent fann en dag denna fotoserie på en loppmarknad i Berlin. Vem är han? Vad visar bilderna? Bengt Jahnsson-Wennberg återger en märklig historia i Brudbag om en väska han fått i uppdrag att forsla till rätt adress och som visar sig ha ett innehåll som väcker minnen hos honom men också fasa hos omgivningen. I övrigt "Familjedikter" av Jonas Brun. "Torkat mos" med bilder av Kolbeinn Karlsson och text Dan Wergelius och "Fredrik och Arram-midsommar 2009", en bild av Irina Lazarescu.

Hjärnstorm ställer i detta täta nummer ensamheten, individens fria val och tomhetens kraft under lupp från kreativa utgångspunkter. Frågorna speglar aktuella begrepp som "utanförskap" och "individens fria val" som leder läsaren till mer omfattande frågeställningar.

 

Benny Holmberg

 

 

 

 

 

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen