|
|||
| Litteratur: Valentin Groebner, Personbevis. Passets födelse i medeltidens Europa |
| Kritik | |||
Vem är du egentligen?
Vad är identitet? Hur blir vi den vi är? Hur lätt är det att oskadliggöra, isolera eller utrangera oss ur samhället genom att ta ifrån oss vår identitet? I våra dagar känner vi till begreppet "de papperslösa" som människor vilka far runt i Europa utan identitetshandlingar och som också finns i vårt land. Personbevis av Valentin Groebner behandlar identifieringens förhistoria och historia med början i medeltiden. Men frågan om identiteten och dess utveckling och betydelse behandlas här vidare än bara i det historiska perspektivet. De egentliga frågorna om vår identitet och därmed våra liv ställs på sin spets. Vad som skapar en människas identitet och vad som avslöjar den. I Valentin Groebners bok finns exemplet med mannen som framlever sina dagar i terminal 1 på Charles de Gaulleflygplatsen i Paris eftersom han inte har några giltiga handlingar och fallet blir känt därför att Steven Spielberg filmar honom. Mannen är utan identitet och befinner sig i ett tillstånd av "non grata" alltså icke önskvärd i något land innan man kan identifiera honom. Ett mycket plågsamt straffrättsligt instrumentet under medeltiden var att behäfta en människa med epitet "levande död". Denna människa fanns inte då man tagit av honom hans identitet och detta gjordes då han förverkat sin rätt att existera som samhällsmedborgare ofta på grund av att han begått ett avancerat brott. Efter som identitet ges en sådan högoktanig betydelse i alla samhällen är det inte så konstigt att vår konst innehåller uppsjöar av skildringar i såväl litteratur som film om hanteringen med och förväxlandet av identiteter. Shakespeare har ju flera sådana intriger i sina verk och i modern tid är det ett vanligt förekommande grepp i en rysare eller spänningsfilm med den plötsliga minnesförlusten som blir till en identitetsförlust. Att vakna upp i en säng, på en strand eller var nu uppvaknandet sker och absolut inte veta vem man är. I Europa var det främst 1500-talets försök att förbjuda tiggeri och att kunna registrera understödberättigade tiggare som gav upphov till utvecklandet av identitetshandlingen. 1571 i Bern tillverkade man ett järnkors att använda för att brännmärka tiggare vilket var samma metod som man använt tidigare på slavar. Rakt genom Groebners bok vandrar historien från Florens 1409 om träsnidaren som skulle komma till ett sällskap som hade samlats i en herr Tomaso Pecoris hem en söndagseftermiddag. Det var ärevördiga män från aktade familjer. Men en saknades, träsnidaren Manetto. Man tyckte inte om att den som hade lägst social ställning behagade frånvara utan att meddela sig. Man beslöt att straffa ´honom och spelade honom ett spratt genom att alla i omgivningen behandlade honom som om han vore en annan med en annans identitet och kännetecken.. Arbetet med identiteten som begrepp tog fart med bilder som igenkänningstecken till exempel släktemblem och liknande som vapensköldar eller renässansbilder. Därefter tillkom papper där man kunde identifiera och legitimera sig med vattenstämplar, sigill, underskrifter och en kombination av alla dessa metoder. Efter detta gick man under kläderna och började identifiera folk genom att avläsa huden, till exempel genom hudfärg, tänder, födelsemärken, ärrbildningar, hudens textur etc. Och omvänt kunde man märka folk genom att skriva på huden eller bränna in identifieringsmärken som man gjorde på slavar eller tiggare de senare som tidigare tagits i förvar för lösdriveri. Senare kommer identifieringspapper i form av rekommendationer, lejdebrev, register etc. De egentliga passen som identitetshandlingar började användas genom att franska kungen Ludvig XI 1464 utfärdade en ny förordning att alla brevbud måste han en personlig identifieringshandling som kallades passe port. Personbevis är en intressant genomgång av hur grunden för dagens identitetskultur utvecklats fram till våra dagars användning av DNA. Boken är detaljrik och intresseväckande och författaren berättar konkreta historier hur det hela har iscensatts i praktiken och levandegör på så sätt identitetens historik och ger intressanta aspekter på frågan om identitetens dignitet och betydelse i vårt samhälle. Benny Holmberg
|
