31 dec, 1859: "I går flög kråkor tyst men inte ödestungt"

Henry David Thoreau
Fågeldagbok- anteckningar om fåglar och natur
urval, översättning och förord av Lennart Nilsson
Ellerströms

Plötsligt flög en vildhäger upp framför honom och längre bort lösgjorde sig en rördrom ur vassen och kanske såg han också en stor fågel segla över kanten borta vid Whellers tranbärsfält. Han  upptäcker strax en ny rörelse i vassen kanske en kastvind men ser i momentet efter att en annan fågel dyker upp och sträcker ut och han iakttar dess utseende och sedan kommer klassificeringen och en längre beskrivning av de sköna vingrörelserna, den lätta flykten och kanske får vi en metafor för vad man kan likna den vid i människans föreställningsvärd och hur den med naturens hjälp driver hyss för att lura jägaren, vandraren eller fiender av annat slag...detta är fågelskåderi.

Fågeldagbok, Henry David Thoreau är en litterär fågel-och naturdagbok av den högsta klassen. I både urval och översättning har ornitologen Lennart Nilsson gjort mycket kunniga och fängslande val ur de dagböcker Thoreau skrev under många år. Urvalsförfarandet vid utgivningen av Thoreaus 39 volymer i Journal om livet läsningen och naturen äger en historik som kräver sitt eget utrymme. Henry David Thoreau levde 1817-1862 och flera urvalsvolymer ur hans Journal har publicerats däribland Helen Cruickshanks Thoreau on Birds och Frances Allens Thoreaús Bird-Lore, den senare kom ut 1910 och i omarbetad upplaga 1993 med samma namn som Helen Cruickshanks Thoreau on Birds som kom 1964 ur vilka Nilsson i sin tur grävt och destillerat materialet till Fågeldagbok.  I förordet redogör Nilsson för Thoreaus liv och litterära gärning. Nilsson beskriver också kort och upplysande om översättningsval och benämningar han gjort i anslutning till illustrationer vid varje ny art. Illustrationerna i boken är hämtade ur Alexander Wilsons berömda American Ornithology vars spännande och märkliga historia Lennart Nilsson kort presenterar.

Det är roligt när naturvännen Thoreau med illa dold skadeglädje berättar hur lommen lurar skjortan av jägarna och flyger iväg med ett ekande rått skratt bort över skogen så att jägarna får återvända till staden med oförättat värv. Thoreau talar om sig och fåglarna och lurendrejerier dem emellan där han på ett naturligt sätt placerar in sig själv i dramaturgi- och relationscirkusen ute i skogen: ...Hägern använder de här grunda vattnen på ett sätt som jag inte behärskar. Jag överlåter dem till honom...

Man bara sitter och trivs när man får ögna igenom sidorna med den lukrativa mångfalden av iakttagelser på det illustrativa språket. Fågeldagboken räcker gott för att tillfredsställa fågelskådandet då den ger den ultimata närvaron i skådandet, letandet och igenkännande vad gäller näbbfärg, vingstorlek och fjäderprakt, ackompanjerat av lockläten och häckningsritualer och signaler. Men också för dagboksskrivaren som får en sådan där excellent närvaro som bara iakttagelser i realtid kan ge - en tidig morgon när naturen vaknar, eller om kvällen när skymningen smyger sig på - alltihop skrivet på ett blomstrande språk.

Att Ellerströms lagt upp boken som en traditionell fågelhandbok i design och till innehåll är bara stilriktigt och understryker ytterligare den känsla av välgrundade fältstudiers och naturnära upplevelsers autenticitet man får när man läser.

Thoreau handskas gärna med apostroferingar till det mänskliga kring fåglarnas aktviteter:..som en människa jämrar sig för att döva fysik smärta...dessa människoreferenser är ju vanliga när vi handskas med djuren, att vi gärna jämför och anser sådan mänsklig likhet vara höjden av charm.

Ornitologi är väl banalt sagt ett slags fågelpornografi...om det sköna och det graciösa, det underbart lätta hos fåglarnas beteenden och om parningsakter, revirschismer, rivalitet och häckningsplatser. Men hos Thoreau blir det aldrig effektsökt och smetigt utan bara målande och välgrundat.

Jag tycker mycket om  David Thoeraus smidigt inbakade naturmoraler i texterna som hör till det läsvärda i hans enorma mängd av iakttagelser som för en vanlig dödlig icke-ornitolog framstår som orgiastiskt fågelskådande.

Thoreau är naturligtvis mest känd som grönavågarnas förebild och civilmotståndarnas  föregångsman som under sina gröna tid vid Waldensjön levde ensam i två år och odlade, fiskade, skrev och läste och naturligtvis strövade i naturen. Thoreau var mycket kritisk mot kapitalismen, materialismens utveckling och hur indianer behandlades och han var emot slaveriet.

En av hans mest lästa skrifter är den om civil olydnad som har översatts till svenska av Johan Hammarström (Civil Olydnad ,H:ström Text & Kultur, 2005). Förutom denna är han väl mest känd här hemma som författare till Skogsliv i Walden om hur man blir ett med naturen.

 Benny Holmberg