Kvinnligt, erotiskt och feministiskt

Anne Charlotte Leffler
Kvinnlighet och erotik
Rosenlarv

Under 1880-talet befinner sig det kulturella klimatet i Skandinavien under förändring. Litteraturen blir mer och mer ett diskussionsforum påverkat av de omvälvande ekonomiska, tekniska och juridiska framstegen. Samtidigt förändras även författarens egen roll och går från ett beroende av ekonomiskt beskydd till en egen utvecklad yrkeskategori. Georg Brandes, den danske kulturkritikern, myntade begreppet "den moderna litteraturen" och ställde sig frågan; Vad är den moderna litteraturen och vad ska den ha för funktion?

Denne Brandes var en man av sin tid och representerar många samtida kritikerröster då han lyfter fram och hyllar de manliga författarna, med Strindberg och Ibsen i täten.  Det är även efter denna "mall", eller syn på litteraturen och författaren, som den klassiska litteraturhistorien är skriven.

En av de få kvinnor som lyckats klamra sig fast i våra uppslagsverk är Victoria Benedictson. Betyder detta att det inte fanns några skrivande kvinnor under 1880-talet? Nej, tvärtom var den litterära arenan myllrande av framstående kvinnliga dramatiker och prosaister, vilka undersökte ämnen som den kvinnliga sexualiteten, kvinnor och barns rätt i samhället och äktenskapets betydelse. Anne Charlotte Leffler är en av de främsta. Problemet var att trots sina enorma framgångar på scenerna i Skandinavien representerade denna litteratur en feministisk ideologi, vilken inte följde de rådande sociala koderna för kvinnligt och manligt. Dessa författare var obekväma, gnälliga och opassande och började redan under 1890-talet att motarbetas av kritiker som Brandes.

Det är alltså inom denna kontext Anne Charlotte Leffler skriver sin Kvinnlighet och erotik. Bestående av en novell och en kortroman gavs de ut 1883 respektive 1890, då i Ur lifvet 3 och Ur lifvet 5. I den nya utgåvan är de sammanställda och presenteras som Del 1 och Del 2. Verkets hjältinna Alie är en intellektuell och självständig kvinna inneboende hos en äldre dam. Alie är förälskad i damens son, vilken dock söker sig till en annan typ av kvinna. I ett brev skriver han:

"När kvinnan blir lika utvecklad, lika reflekterande, resonerande och medveten som mannen, så kommer det erotiska, som är det mest säregna i kärlekens natur, att försvinna ur världen. [...] Du skulle se henne med dessa öppna, blå barnögon, som blicka så undersamma och oskuldsfulla ut i den stora, okända världen - -"

Läsningen av dessa rader rör upp Alies känslor och hon sammanfattar hela romanens röda tråd som följd på detta brev: "Ja, vet du vad, jag har sannerligen också hört nog, ropade hon och sprang upp. Nu går jag in till mig och sätter mig att grubbla över kärlekens stora problem. Jag skulle ha lust att skriva en avhandling, som jag skulle kalla - vänta - jo - Kvinnlighet och Erotik, skulle jag kalla den."

Den roman som sedan vecklar ut sig berättas genom en resa till Italien där Alie förälskar sig på nytt. Hennes så bestämda åsikter mot ett traditionellt borgerligt äktenskap, som endast hämmar och bryter ned kärleken, sätts på prov gång på gång. Är det tillåtet att som kvinna öppet visa sitt begär utan intentionen att gifta sig? Eller måste hon gömma sig bakom en falsk fasad där hon tycks följa konventionen?

På samma gång som det verkligen är kärleken och rätten till begär som problematiseras i Lefflers roman, sätts även rollen som kvinnlig författare under lupp. Vad kan en kvinna skriva utan att från början dömas som osedlig? Med tanke på det bemötande Kvinnlig erotik I och Kvinnlig erotik II fick vid första utgivningen är det tydligt att hon ansågs gå för långt i sina erotiska skildringar. Exempelvis skrev Helen Lindgren i tidskriften Dagny är 1890: "Vi förstå författarinnans mening: hon menar att denna kärlek är fin, ja upphöjd och ideal, hon uttrycker det ju nästan med tydliga ord. Och vi måste ändå fasthålla vår åsigt, som är den motsatta, att den är ofin, ja grof, och verkar frånstötande."

Nu, över hundra år senare, är det knappast någon som skulle se Lefflers erotiska skildringar som grova. Men med tanke på det kulturella och sociala klimat Leffler och många andra kvinnor verkade under, förstås det att det krävdes en god portion mod samt en enorm övertygelse om feminismens betydelse för kvinnans framtida roll, för att trotsa all kritik. Och Leffler var i det avseendet en av de modigaste då hennes produktion består av över tjugo dramer, noveller och romaner, varav större delen behandlar könsproblematik och politik.  

Johanna Andersson