Nakna män
i nytt nordiskt ljus

LITTERATUR
Patrik Steorn · Nakna män
Maskulinitet och kreativitet i svensk bildkultur 1900-1915
Norstedts Akademiska

Nakna män kan ge olika associationer. En del kanske tänker på den berömda ballongdansen, andra ser alltför rödbrända, runda ölmagar på en badstrand. Jag ser den nakne krokikejsaren framför mig.

Jag tänker främst på en liten och tjock, äldre gubbe från Norrland. Han fick alltid stå krokimodell när vi hade teckning under min konstnärliga period i livet. Men den perioden blev kort. För det kreativa med att måla av hans nakna manskropp förstod jag inte. För mig var det bara en kropp.

I dag skulle jag förhoppningsvis se någonting mer. För boken, Nakna män, av Patrik Steorn, fil.mag i konstvetenskap vid Stockholmsuniversitet, visar mig nakna män i nytt ljus. Med illustrerande bilder visar han hur våra svenska och nordiska kulturella förställningar har präglat framställningen av den nakna kroppen.

Kejsaren får nya kläder av varje tidsepok. Egentligen är det en mycket kulturellt iklädd kropp. Om antikens atletiska manskroppar var förebilder förr, har vi Marcus Schenkenberg som modell för H& M i dag. Reklamvärlden både blottar och klär dagens manskroppar med idrotts, film- och musikstjärnor.

Konstruerad manlighet

Boken, som också är hans avhandling, visar hur nakna män för hundra år sedan gärna framställdes i samband med miljöer från naturen, friluftsliv, bad och idrottssammanhang. Den manliga kroppen fick ofta djuriska drag, likt en stark häst. Musklerna och den atletiska kroppen fick bli förebilden för manlighet.

Han kommer också fram till att den nakna kroppen inte är så naturlig som bilderna först vill verka. Istället är de medvetet konstruerade utifrån den kamp om maskulinitet som fördes vid sekelskiftet 1900. Föreställningar om att industrialismen hade förstört människokroppen gjorde att nakenhet sågs som naturligt, rent och äkta.

Men ’bilden av den nakne mannen’, var allt annat än naken. "Idéer, värderingar, attityder och samtida fenomen gav kropparna sammanhang och tolkningsramar" skriver Patrik Steorn som tidigare studerat konstvetenskap på Ecole du Louvre i Paris. Sina slutsatser kommer han fram till efter att ha granskat skulpturer, konstbilder och fotografier i olika tidskrifter, läkarböcker och reklamtryck från sekelskiftet. Han har också arbetat med konstpedagogik på Gripsholms Slott, Moderna museet och Nationalmuseet.

Susanne Lundin