Konst - Tidningen Kulturen




De senaste artiklarna om konst

”Jag är den största konstnären”, förkunnar Ester Henning för världen. I romanfantasin ”Drömmen om Ester” fascineras Anna Jörgensdotter av hennes motstånd och okuvliga konstnärliga kraft. Författaren har närmat sig ett sorgligt människoöde med ödmjukhet och respekt. Hon varvar drömska associativa avsnitt med realistisk skildring.

Esko Männikkö lägger stor vikt vid hängningen av sina verk. Foto: Emil Fagander

Konstens porträtt

En av Finlands mest omtalade och framgångsrika samtida bildkonstnärer visas just nu i en stor utställning i Stockholm. Esko Männikkös måleriska bilder sätter sig fast i betraktarens medvetande, direkt eller på omvägar. Sedan 1980-talet har Männikkö riktat sitt kameraobjektiv mot till synes vardagliga motiv som djur och natur och även mot människor och deras kultur.

Hunter Jonakin “Jeff Koons Must Die!!!“ (2011)

Konstens porträtt

En gång i tiden fanns de överallt. De fyllde spelhallar, köpcentrum och gatukök med sina blinkande lampor och lockande, pockande ljud. Arkadspelen var under 1980-talet spelintresserade ungdomars enarmade banditer, där man kunde sitta i timmar och mata in mynt efter mynt med förhoppning om att hamna högst upp på topplistan.

Ernest Hemingway and Matador, Antonio Ordonez, by Basque primitive artist,Domingo Uriarte

Konstens porträtt

Domingo Uriarte föddes i Baskien 1894. Föräldrarna var fattiga bönder utan boklig bildning. De fick många barn, men under inbördeskriget dödades flera av syskonen. När Uriarte var tio år såg han en tjurfäktning och blev så fängslad av detta färgrika skådespel att han bestämde sig för att bli matador. Som många andra spanska pojkar började han sin karriär som kringströvande tjurfäktarlärling.

Kringvandrande målare var en vanlig syn på landsbygden för hundra år sen, särskilt i Skåne. De knackade på hos bönderna och erbjöd sig att måla av gården för mat och husrum och kanske lite kontanter

John Everett Millais. Lizzie-Ophelia

Konstens porträtt

Idag är medeltiden populärare än någonsin. Det nya intresset för denna halvt mytiska och mörka tid beror kanske delvis på en önskan hos människan att vilja återvända till ett tidsskede då individen i större utsträckning än under det modernas epok antas ha levt i samklang med något mer ursprungligt, något mer andligt, en tidsålder som var överblickbar och entydig. Drömmen om medeltiden har sedan länge fungerat som en motbild till industrisamhället. En inspirationskälla till vår tids svärmeri för medeltiden är prerafaeliternas konst i England. Prerafaeliterna var en liten grupp unga målare som vid 1800-talets mitt reagerade mot vad de ansåg vara dagens ”lättsinniga” konst. De strävade efter att föra den engelska konsten tillbaka till en konst som föregick den italienske 1500-talsmålaren Rafael. Det prerafaelitiska brödraskapet grundades i London 1848 och de ursprungliga medlemmarna bestod av William Holman Hunt, John Everett Millais och Dante Gabriel Rossetti och gruppen hölls i början hemlig. Allt de saknade i sin samtid projicerade de på medeltiden; en renhjärtad religiositet, en känslans äkthet och en rättfram hederlighet. De gick i opposition mot den rådande normen. Som så många gånger i konsthistorien ansåg prerafaeliterna att det var dags att börja på nytt.

Långt innan min vetskap om Joseph Cornells (1903-1972) existens grundlades min fascination för honom. Mina föräldrar drev en bokhandel - en av Sveriges äldsta - och redan som barn lekte jag i dess labyrintiska källare. Trånga korridorer med dunkelt suggestivt ljus. Gamla brevpapper med sirliga typsnitt. Anilinpennor inslagna i vaxat papper.

Textil konst har ofta kommit att enbart handla om material och hantverk. Men det finns textilkonstnärinnor som idag vill nå bortom denna begränsning. De vill uttrycka något viktigt om den värld vi lever i. Den moderna textila konsten är oerhört mångskiftande. Textilkonstnären tänjer på textilens traditionella gränser, material och tekniker används numera på ett friare sätt.

Konsten har alltid varit en viktig del i människans liv och behovet att samtala om konst och vad konst är tycks idag vara större än någonsin. Vissa hävdar att konst är det som konstnären gör med intentionen att det ska vara konst, det måste finnas ett syfte och en djupare innebörd.

Skivomslag av Kristian Wåhlin till Maddie Leach konstverk “The Grief Prophesy”

Essäer om konst

På Göteborgs Internationella Konstbiennal (GIBCA) har konstnären Maddie Leach tagit sig an en av den svenska black metal scenens storheter under 1990-talet, nämligen bandet Dissection. I verket som lånat sin titel från bandets första demoskiva “The Grief Prophesy” försöker Leach omtolka bandets satanistiska musik och sångaren Jon Nödtveits destruktiva liv.

“Life Sharing” av Eva och Franco Mattes (2000-2003)

Essäer om konst

Datorn står i sovrummet. Vi kan tänka oss att den brummar lite hemtrevligt medan fläkten snurrar för att kyla processorn. I sängen bredvid datorn ligger någon och sover fridfullt. Plötsligt blir det aktivitet i datorn, dioderna börjar blinka rastlöst, någon okänd har precis loggar in via internet och börjat rota runt på hårddisken bland privata dokument, bilder och mail.

Sofonisba Anguissola “Lucia, Minerva and Europa Anguissola Playing Chess” (1555)

Essäer om konst

Vid havet sitter riddaren och spelar schack med döden. Ingmar Bergmans klassiska scen i filmen “Det sjunde inseglet” från 1957 är ikonisk. Scenen med två kombattanter försjunkna i en hjärnornas kamp för att på liv och död besegra den andra på slagfältet är ett motiv som också återkommer i konsten.

Laokoon och hans söner. Källa Wikipedia

Essäer om konst

Laokoon och hans söner i kamp med en jätteorm är en av konstens mest levande och dramatiska skulpturer. Det har funnits många som försökt efterlikna motivet med få har kommit upp i samma nivå som den antika förlagan.

Abraham Poincheval i björnens mage. Image courtesy of Musée de la chasse et de la nature.

Essäer om konst

Den klaustrofobiska känslan av att vara inspärrad i ett trångt utrymme är inget som den franska konstnären Abraham Poincheval verkar lida av. Under en vecka under 2017 befann han sig instängd i en sten på konstmuseet Palais de Tokyo i Paris. I stenen fanns det en formgjuten stol där han kunde sitta och genom små hål fick han luft, vatten och näring.

Albrecht Dürer, “Noshörningen” (1515). Källa: Wikipedia

Essäer om konst


År 1515 skapade den tyska konstnären Albrecht Dürer ett grafiskt blad föreställande en indisk pansarnoshörning. På 1500-talet var det nästan ingen i Europa som hade sett en riktig noshörning, inte ens Dürer verkar det som. Bilden är förmodligen gjord efter en beskrivning eller en annan förlaga, av en levande noshörning som visades upp i Lissabon samma år. Många betraktare ansåg nog på den här tiden, att noshörningen var ett lika underligt och exotiskt djur som enhörningen.

Bild: Charlotte Johannesson, ”Magritte Apple” (from the Digital Theatre series), 1981-1985

Essäer om konst

Vävkonst och datakonst har mer gemensamt än man kan tro. På Malmö konsthall visas fram till den 14 januari 2018 en utställning där den skånska konstnären Charlotte Johannesson medverkar. Johannesson var utbildade som väverska och arbetade med textilkonstnär innan hon i slutet av 1970-talet upptäckte att man kunde använda datorer för att skapa konst. Idag räknas hon som en av pionjärerna inom svensk datakonst.

Harriet Russell ”Return to sender” (2008)

Essäer om konst

På 1960-talet började konstnärer skicka konst, som vykort och små kollage, till varandra med posten. Företeelsen fick namnet “Mail art” och nådde sin storhetstid på 1970-talet. Konsten att skicka brev är idag nästan en bortglömd företeelse, för vem behöver brev när man enkelt kan maila, facebooka, snapchatta och whatsappa till varandra? Det gamla talesättet “Som ett brev på posten” verkar idag också mer vara ett ironiskt uttryck än ett löfte om punktlighet och omsorg för våra försändelser.

Stillbild ur Rewell Altunagas “Elegia” från 2015

Essäer om konst

På stranden ligger den lilla pojken i vattenbrynet. Det ser ut som om han sover. Fotografiet av treårige Alan Kurdis döda kropp som spolades upp på en turkisk strand 2015 blev en väckarklocka för världen om den pågående flyktingkatastrofen i Syrien. Medelhavet har under åren fått det föga smickrande smeknamnet “Dödens hav” efter alla de flyktingar som har mist livet på sin färd till Europa i vingliga, överfulla gummibåtar.

Carl Kylberg – med färgen bortom ytan

Konstdebatt

Michael Economou reagerar på den oförmåga att se det väsentliga med Carl Kylbergs konst, som han menar framskymtar i Linda Fagerströms recension i Sydsvenskan av pågående utställning på Malmö Konstmuseum: ”Carl Kylberg – Med färgen bortom ytan” (t.o.m.2 maj 2017).

Han van der Meegeren Foto Koos Raucamp CC BY -SA 3.0

Konstdebatt

Det där med falskt eller äkta när det gäller konst kan vara en knepig fråga. Till och med på Nationalmuseum har det gjorts misstag. 1927 köpte t.ex dåvarande intendenten, Axel Gauffin, in ett porträtt av skådespelaren Pierre Lafon till samlingen.

Watteau le bal de Tivoli

Konstdebatt

Mathias Janssons informativa inlägg här på sidan om att skramla samman till offentliga konstverk (ordet han använder är ”crowdfunding”, kanske en amerikansk term - i USA är donationer avdragsgilla) inleds med vad som hände för sextiotre år sedan när Nationalmuseum fick tillfälle att köpa ”Kärlekslektionen”, en målning av François Watteau.

Lustarnas trädgård (cirka 1510). Pradomuseet, Madrid.

Konstdebatt

Pradomuseet i Barcelona förtjänar en eloge. Sedan en tid tillbaka ger de nämligen vem som helst, var som helst, helt ny tillgång till ett av konsthistoriens mest välkända mästerverk – Lustarnas trädgård, målad någon gång mellan 1490 och 1510 av den nederländska konstnären Hieronymus Bosch.

Anders Krisár Foto CC BY SA 4.0

Konstdebatt

Bo Bjelvehammar om FOG FATHER av Anders Krisár

Stillbild ur Ambiancé med skådespelarna Stina Pehrsdotter & Niclas Hallberg © Anders Weberg

Konstdebatt

En filmtrailer ligger idag mellan två och tre minuter. Det är ungefär så länge man orkar hålla intresset vid liv och i många fall är den där sextiondelen med filmsnuttar bättre än den där två timmars actionfilmen som sedan kommer ut på bio. Konstnären Anders Webergs struntar i den konventionen och har gjort en trailer som är hela sju timmar lång, nästan lika lång som tre långfilmer, men så har hans konstnärliga experimentfilm Ambiancé också ambitionen att bli världens längsta film på 720 timmar

Bälg Foto Ulf Stenberg. © Ulf Rollof

Konstdebatt

När man ställs inför konstruktioner, i synnerhet komplicerade konstruktioner av maskiner eller blåsbälgar, förmodar man att de gör nytta på ett eller annat sätt. Att de fyller en funktion, är rationella. Inte att det motsatta förhållandet råder, att någon för en bakom ljuset. Eller är det på det viset, att konstruktionerna avvaktar och inväntar en ännu inte upptäckt funktion och nytta.

Omslag H.P. Lovecraft in Text Mode av Raquel Meyers

Konstdebatt

Konstnären Raquel Meyers har länge arbetat med äldre former av textbaserad grafik som man hittar på Text-TV eller i gamla dataspel. Hon bygger upp sina bilder med ASCII-tecken snarare än med pixlar, det vill säga hon använder bokstäver, siffror och specialtecken som ingår i det amerikanska standardiserade teckensystemet ASCII för att skapa sina bilder.

Marit Følstad, Dangerous/Anger, 2013, Neon, 18.8 x 119.8 cm. Courtesy the artist.

Konstdebatt

Det låter som en Norgehistoria. Den norska tullen ansåg att konstnären Marit Følstad konstverk Anger/Dangerous inte var ett konstverk utan en skylt och att hon därför skulle betala moms för att ta in det i landet.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Den senaste kritiken

Irina Velman Kingfisher foto Ivo Holmqvist

Konstkritik

Birgitta Friberg är en av konstnärerna som ställer ut i Sjöbo konsthall under sommaren

Konstkritik

Stig T. Karlsson Tacktäckning i Tomelilla Foto Ivo Holmqvist

Konstkritik

Lennart Nilsson utställningen. Foto Ivo Holmqvist. Inga Tidblad till höger

Konstkritik

Rinus van de Velde copyright Rinus van de Velde, König Galerie, 2017.

Konstkritik

Marina Abramović i Eric Ericsonhallen 2017 Foto Åsa Lundén

Konstkritik

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen