Klimatskeptiker eller klimatförnekare? Vem är du? - Tidningen Kulturen

Essäer om samhället
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

altHar det hänt dig att du diskuterat klimatförändringarna och hört någon säga jag är en klimatskeptiker.  Du tänker vad trevligt och ser fram emot lite skarpsynt och intelligent debatt om några av miljörörelsens påståenden som verkar inkonsekventa med observationer i verkligheten.  Ganska snart upptäcker du dock att personen försvarar föreställningen i anti-miljörörelsens kärna att tusentals forskare världen runt, med en spann över flera vetenskapliga discipliner, är korrumperade, mutade eller skrämda att samtidigt förfäkta en fullständigt grundlös teori; den att människan orsakar den globala uppvärmningen.  Du har inte alls stött på en klimatskeptiker utan någon helt annan, nämligen klimatförnekaren.

Skeptikern är en helt vital del av det moderna samhället.  Han ifrågasätter etablerade sanningar, ställer obekväma frågor och är en nagel i ögat på makten.  Han omfamnar upplysningen ideal och drivs av en törst för sanningen.  Självklart ska man även ifrågasätta vetenskapen bakom iden att människan generar de klimatförändringar vår planet sett de senaste hundra åren men var går gränsen mellan intelligent ifrågasättande och omhuldande av en konspirationsteori som är komplett nonsens?

 

Det borde vara enkelt men i fallet med klimatförändringarna verkar det påfallande svårt.  Vad skiljer då skeptikern från förnekaren?

Det första skeptikern gör är att erkänna att han inte vet mest, särskilt inte inom komplicerade vetenskapliga discipliner som atmosfärstudier och geologi.  Förnekaren, å andra sidan tenderar att jämställa årtionden av forskning men ett högljutt tyckande, det som emanerar huvudsakligen från Fox och Rush Limbaug över Atlanten. Deras ståndpunkt att miljöproblemen helt enkelt inte finns är  ironiskt nog en som aldrig kräver bevisning på samma sätt som den som avkrävs av forskarsamhället. Så brukar det vara med konspirationer.

Skeptikern är ödmjuk inför det faktum att det är sällsynt att i princip hundra procent av vetenskapssamhället är i konsensus kring samma grundläggande slutsats även om inkongruenser förekommer. Förnekaren kastar i ställer över vad som helst som verkar peka  i motsatt riktning och skakar av sig all information som pekar på motsatsen.   Det hjälper inte förnekaren att hänvisa till plattityder som att makten en gång hävdade att jorden var platt och sedan fråga sig varför har de rätt denna gång?  Sådana idéer var baserade på mysticism och religiösa vanföreställningar, inte vetenskap.  Det har förekommit efter upplysningstiden att paradigm med så stark uppbackning omkullkastats men det är sällsynt.

Förnekaren hänvisar istället till den stora konspirationen.  Forskare världen över ljuger, kanske för att säkra forskningsanslag eller för att de inte vill framstå som kufar med avvikande uppfattningar inför sina kollegor, eller för andra själviska ändamål.  Fantasin är oändlig.  Samtidigt ignorerar förnekaren att deras främsta signalhorn, Fox News ägarmässigt verkar ha kopplingar till oljeindustrin.

altVem har mest att tjäna på att befästa sin version av sanning?  Vetenskapsmän som söker futtiga små forskningsanslag eller de som desperat vill att världen upprätthåller beroendet av fossila bränslen?  Skeptikern förstår att det är fantastiskt osannolikt att ingen forskare över hela värden skulle våga agera whistleblower och kritisera slutsatsen att människan orsakar uppvärmningen om det nu vore så att det är en lögn.  Var finns alla unga hetlevrade doktorander som vill hävda sig i sitt fält?  Varför säger de inget?  Hade det inte varit ett utmärkt sätt att göra karriär genom att påpeka brister eller rent av avslöja långtgående lögner i en sanning så vedertagen som människans miljöpåverkan? Hade det funnits stora hål i teorin hade vi hört verkligen inte något?

Forskare drivs i regel inte enbart av personlig ambition även om den senaste tidens avslöjanden i Storbritannien visar att sådant finns även inom vetenskapen.  Skeptikern tar sådan information som intäkt på att tuffa frågor måste ställas, att vetenskapen måste ut i ljuset och granskas. Förnekaren tar det omedelbart som en bekräftelse på att den övertygelse han redan har stämmer. Han tar det som en intäkt att hela teorin om människans miljöpåverkan kan avfärdas utan vidare granskning.

Det är först efter skeptikern insett allt som står ovan han ställer sina tuffa frågor om varför modeller och antaganden inte alltid stämmer överens med verkligheten.  Riktiga skeptiker är dessvärre sällsynta och det är förståeligt att vetenskapssamhället endast  motvilligt är intresserade av att svara på frågor när de ställs.  Vem hade inte varit det om man i tjugo års tid bombats med fullständigt nonsens som att förbränningen av fossila bränslen inte skapar växthusgaser, att det inte existerar någon temperaturförändring, att den globala uppvärmning är myt, att det ändå är för sent att göra något åt det, att det är för dyrt att göra något åt det, att man inte kan förutse förändringar av det slaget när man inte ens kan förespå vädret ett par dagar framåt, Etc etc...

Där har vi skillnaden.  Så nu är frågan: klimatskeptiker eller klimatförnekare?  Vem är du?

André Hansson
www.andrehansson.com

 

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts