Reportage om politik & samhälle
Funkisbyrån - En modellagentur fri från stereotyper
Sandro Grip och Sabina Hosseinbor, aktiva i modellagenturen Funkisbyrån. Foto: Marcus Ridung Viljan att bryta med samhällets stereotypa bild av människor med funktionsnedsättningar låg bakom initiativet av modellagenturen Funkisbyrå. En modellagentur med intressepolitiska syften där det inte bara är ytan som räknas. Idag finns det över 250 aktiva modeller som arbetar för ett mer jämställt samhälle.
I JAGs lokaler i Stockholm är det full aktivitet. På två våningsplan samsas verksamhetens olika delar: Föreningen, brukarkooperativet och stiftelsen. Men alla arbetar mot samma mål: Rätten att få vara huvudperson i sitt liv och i sin förening även när man har stora funktionsnedsättningar. Rullstolar och rullatorer står vid ingången, några sitter och äter lunch på de rosa stolarna med sina personliga assistenter. Bakom några dataskärmar diskuteras man innehållet i medlemstidningen, i ett annat rum står musikinstrument uppradade i väntan på att undervisning. På nedervåningen står egengjorda dockor som används i animerad film. De kreativa inslagen dyker upp nästan överallt.
Efter ett tag förstår man att Funkisbyrån bara utgör en liten del av JAGs agenda. JAG, som står för jämlikhet, assistans och gemenskap, är en ideell riksförening som startade 1992 och arbetar med att påverka och sprida information om människor med omfattande funktionsnedsättningar. Man arbetar med människors rätt att leva fullt ut, på samma villkor som alla andra och med bästa möjliga personliga assistans. Ett av uppdragen för föreningen var att driva på genomförandet av assistansreformen i Sverige. 1994 fick personer med omfattande funktionsnedsättningar rätt till personlig assistans.
Kerstin Sellin är informationsansvarig på JAG och vill lyfta fram vikten av det intressepolitiska arbetet.
-Det är inte så länge sedan målgruppen levde undangömda på institutioner. Det har blivit en attitydförändring i samhället mot personer med funktionsnedsättningar. Men vi måste hela tiden jobba aktivt så att pendeln inte slår tillbaka.
Pearl Harbor - Den andra vågskålen
Pearl HarborMorgonen till den 7 december 1941 attackerade den kejserliga japanska flottan den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Oahu med bland annat 414 stridsflygplan och 28 ubåtar. Operationen resulterade i att nio amerikanska skepp, bland dem slagskeppet Arizona, sänktes och tjugoen ytterligare skepp åsamkades svåra eller irreparabla skador. De amerikanska truppförlusterna uppgick till 2 402 döda och 1 247 sårade, de civila förlusterna till 57 döda och 35 skadade. Attacken kom som en chock för större delen av den amerikanska allmänheten, även om en Gallup-undersökning gjord strax före attacken visade att 52% av befolkningen förväntade sig ett krig med Japan "någon gång i den nära framtiden". Dagen efter attacken förklarade Förenta staterna Japan krig, och snart var landet inblandat i krig i Stilla havet såväl som i Europa.
Huruvida delar av Förenta staternas militära och politiska ledarskikt besatt förhandskunskap om den japanska attacken mot den amerikanska flottbasen i Pearl Harbor den 7 december 1941 är en fråga som dryftats i ett antal böcker och artiklar. Den intresserade läsaren kan ta del av den officiellt sanktionerade versionen i flertalet böcker om Stillahavskriget samt argumenten för en amerikansk förkunskap i bl.a. George Victors The Pearl Harbor Myth: Rethinking the Unthinkable (2007), Robert Stinnetts Day Of Deceit (1999) och Robert A. Theobalds The Final Secret of Pearl Harbor (1954) för att sedan dra sina egna slutsatser.





































