Kulturarbetare viktiga för företagare med visioner
Kulturarbetare viktiga för företag med visioner
lotta |
Lotta Haglund på Kulturkraft på Östgötagatan i Stockholm.
|
I Sverige har det under de senaste åren startats en våg av nya företagare med rötter i kulturen. Nu kliver de fram och erbjuder sina tjänster inom områden som marknadsföring, turism, human resource, produktutveckling och mycket mera. Detta är en utveckling för Sverige som innebär att nya kreativa lösningar säkrar en plats för oss i den globala konkurrensen.
Richard Florida, amerikansk forskare, skriver i sin senaste bok "The Flight of the Creative Class" (2005) att den moderna världsekonomin numera kännetecknas av en allmän konkurrens om talangfulla och kreativa människor. De länder och regioner som når högt i kreativitet blir framgångsrika i konkurrensen, medan de som inte förmår att dra till sig kreativa människor förlorar.
Projektet Kulturkraft har sedan oktober 2004 utbildat 210 kulturarbetare i marknadsföring, omvärldsorientering och försäljning för att de skall hitta "nya arenor" för sin kompetens. Projektet är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen Kultur i östra regionen och Europeiska socialfonden mål 3.
Tidningen Kulturens Guido Zeccola har träffat Lotta Haglund, en av initiativtagare på projektet Kulturkraft i Stockholm.
TK Goddagens, Lotta Haglund! Vi börjar med konsten. En musiker, en konstnär, en författare, en skådespelare, en journalist, en producent, en grafiker (osv.) eller helt enkelt: en kulturarbetare som blir arbetslös har mycket svårare än vanliga arbetare att finna jobb. Men ni på KulturKraft verkar ha funnit sättet för att ge dessa människor en ny möjlighet att nå arbetsmarknaden. Vill du berätta mer för våra läsare vad KulturKraft gör?
LH Kulturen har i Sverige sedan 70-talet huvudsakligen varit finansierad av den offentliga sektorn. Men vi på Arbetsförmedlingen Kultur har sett att den offentliga sektorn under ett antal år inte ökar, utan snarare sänker sin andel pengar till kulturen. Vi resonerar som så, att för att kulturarbetarna och i förlängningen kulturen skall fortsätta leva och utvecklas krävs fler inkomstmöjligheter. Därför startades Kulturkraft som ett projekt delvis bekostat av Europeiska socialfonden och med Arbetsförmedlingen Kultur som huvudman. Vi vill ge kulturarbetarna marknadsförings- och försäljningsutbildning för att de ska kunna sälja sin kompetens och kreativitet i andra sammanhang än de traditionella.
TK Er verksamhet har pågått i flera år. Vilka resultat har ni och de arbetsökande nått?
LH Det ät lite för tidigt att konkret prata om resultaten, alltsammans utvärderas just nu av Södertörns högskola. Men vi kan ju se att cirka 60% startar eget och att många fått anställning inom skilda områden.
TK Tanken om att sälja sin egen kreativitet till företag, att förvandla kulturarbetarens kaotiska och ibland desperata tillvaro utan arbete till affärsverksamhetsplaner och projekt, kan verka nytt. I själva verket var det samma sak för artisterna under renässansen och fram till våra dagar. Artisterna strävar efter en marknad hela tiden. Är det inte sant? Så vad är det nya?
LH Just precis. Vår idé är inte ett dugg ny. Vi återkopplar till artisternas hitoriska roll. Men idag får inte eleverna vid de konstnärliga högskolorna någon som helst utbildning i hur de ska marknadsföra och sälja sig själva och sina alster. De står fyllda av begåvning och kompetens när de är färdigutbildade och hoppas på att bli upptäckta. Sanningen är att mycket få blir upptäckta. Så det gäller att själv slå sig fram och då behöver man veta hur man gör.
TK Finns KulturKraft i andra städer än Stockholm?
LH Vi har haft en av våra 10 kurser på Gotland, resten har varit i Stockholm. Kulturkraft i vår form finns bara i Stockholm men det finns liknande projekt i andra städer.
TK Finns en framtid för KulturKraft efter valet?
LH Absolut. Just nu hänger vår framtid på ESF:s beslut om vår förlängning. Sedan är avsikten att vi skall implementera våra metoder i AF Kulturs vanliga arbete.
TK En sista fråga. Jag själv har en gång deltagit i en av KulturKrafts kurser. Jag tycker att det var en spännande tid. Men ibland fick jag känsla att för några av oss var kursen som att gå i gruppterapi. Detta är inte fel - Herre Gud- vi behöver alla tröst, råd och värme. Alla behöver en plats för att träffa personer som har samma problem som en själv. Men min fråga är: kan inte detta vara problematiskt? Risken är att man börjar med att söka jobb och slutar med att söka sällskap.
LH Vi tror att nätverkande är en mycket viktig del i arbetssökandet. En arbetslös person blir ofta mycket isolerad, vilket ger till följd att självförtroendet sjunker. Att träffa andra i samma situation är mentalt hälsosamt. Visst finns stort behov av att prata om känslor men jag tror att det också är ett sätt att stärka självkänslan som gör att det blir lättare att både söka jobb och bli intervjuad och få jobbet. Hela gruppen peppar ju den som ska våga sig på ett svårt samtal eller möte.
| < Föregående | Nästa > |
|---|






































