Reportage

”For the times they are a-changin'. Dylan, Savannah och musikminnet

Reportage - Kulturreportage

Skrivet av Benny Holmberg

maj172013

Bob Dylan. Foto Wikipedia

Hettan dallrade ovanför det skräpiga hamnbassängsvattnet. På kajen studsade truckar fram på brännheta däck, järnvägsvagnar skramlade över rostiga spår, solen stekte så det bildades luftspeglingar ovanför de gröna presenningar som täckte lådtravarna utanför packhuset vid den kajplats m/s Svaneholm angjorde. Året var 1966 i ett glödande varmt juni. Jag stod framme på backen när vi anlände till det stekheta Savannah i Georgia i den nordamerikanska Södern. Jag hade den lilla batteridrivna skivspelaren på däck där Bob Dylans röst halvstrypt i den minimala högtalaren tonsatte bilderna och angav halten på intrycken. Det var burkljud i skivspelaren. Jag hade köpt den för tre pund av tjingsargubbarna i Adenviken vid min resor till Indien ombord i m/s Tranvancore. Med sin karakteristiskt nasala röst deklarerade Dylan att vi skulle vara beredda, att tiderna skulle förändras, att stora ting skulle ske. Rösten grep tag i mitt inre, ruskade mitt medvetande, krossade föreställningar, etablerade insikter, påtalade och fördjupade. Det var en antydan om något nytt, något annorlunda som kunde skönjas vid horisonten:

”Come gather round people
Wherever you roam.
And admit that the waters
around you have grown
And accept it that soon
You'll be drenched to the bone
If your time to you
Is worth savin' 

Mitt möte med Savannah är för alltid utmejslat i glödande bilder evigt förknippade med Dylans ”The times they are a-changin'. Än i dag, mer än fyrtio år senare talar dessa tonsatta intryck som inre anvisningar i knivskarpa dagrar. Det mest iögonfallande var den etablerade rasåtskillnaden, uppfläkt och vidöppen i den stekheta vardagen i sin obscena dramaturgi, konsekvent genomförd, konkret och skrämmande, underligt invand och självklar på plats i Savannah men främmande och obegriplig för den nyanländes blickar. Dylans nasala röst aktiverar minnesbilderna, detaljerna lyser dagsfärska, allt flankerat av lastkranar som sträcker på halsarna likt rostiga giraffer, tunggrodda mudderverk som i sitt oförtröttliga tröskande omvandlar hamnbassängens vattensörja till klarare vatten och fartyget Svaneholm, som ligger vilande vid kajen, med avluckade lastrum, nedfällda bommar och lojt vajande akterflagga, inplacerad bland de andra lastfartygen, som i undantagen exil och trygghetsfrist undan det obalanserade havet.

Tellus Dormitorium

Reportage - Kulturreportage

Skrivet av Jaromir Svozilik

maj132013

Igenom dimensioner Gouache 52 x 73 cm 1980 Bild Jaromir Svozilik1. I mörkrets skugga håller de ledningar

i psykets kraftfält på kaféer i sömn

med blommor i bankfack sittande så sorglöst

utan glasögon så vilse med lunchbestick

instuckna i uppsvällda inbakade produkter

uppstaplade på osynliga handelshyllor

med alla kunskaper om porslins assietter

väntande på blossande sockerkakor

utställda till försäljning för konsumenter

lika obegripliga som konditoriets fyrverkeri

hyllande den goda smaken i denna bransch som

doftar av lättköpt tillfredsställelsesötma.

2. Livetsträd har tappat alla majestätiska blad

uppätna av ormen med kamera omkring halsen

snokande i alla hålor utgrävda av maskiner

med munkavlar i öronen som stumma parasiter

på frammarsch med Gudsdekret om ödeläggelse.

Vikten av vänlighet i Auschwitz

Reportage - Kulturreportage

Skrivet av Jonas Wessel

maj112013

stenar av hebriana alainentaloI. Låt barnen komma till mig

Wolf meddelar genom barriären av skrik att ungens huvud är synligt. Jag öppnar åter ögonen och försöker fokusera. Min kropp må vara i Block 10, men mentalt är jag någon helt annanstans. Den nya idén vägrar ge vika från mitt medvetande; två kroppar, ett gemensamt blodomlopp. Teoretiskt sett borde det kunna genomföras.

Jag trycker sidennäsduken mot min näsa och mun medan den brölande kvinnan pressar ut det sista av ungen ur sitt svartbuskiga sköte. När hon väl tystnat hörs istället den nyföddes ömkliga gnyenden som snart blir till öronskärande dissonanser. Det är alltid någon som skriker.

Wolf harklar sig. ”Ursäkta, herr doktor?”
Jag möter hans blick. ”Ja?”
”Det är färdigt nu.”
”Jaha. Bra.”

Två kroppar, ett blodomlopp … Genom att sy fast ett tvillingpar i ryggpartiet fastställa om de kan överleva med endast en uppsättning vitala organ … Om jag lyckas kommer professor von Verschuer att bli mycket imponerad.

Människor vill inte veta av det fula i livets – det deformerade, det smutsiga, det oangenäma. Människor vill vara rena. Allt ska vara rent. Inga brister accepteras. Men för att på medicinsk väg kunna framställa skönhet måste man ta reda på allt om det fula. Det är en påfrestande uppgift, men någon måste göra det. Någon måste offra sig och några måste offras.

Svensk lagstiftning bidrar till samiska kvinnors underordning

Reportage - Kulturreportage

Skrivet av Lilian O. Montmar

maj072013

I en kojaDet finns knappast någon forskning som behandlar levnadsvillkoren för vår urbefolkning, de svenska samerna under det senaste århundradet. Kunskapen om kvinnor och mäns jämställdhet i denna folkgrupp är mager. Under sagda tidsperiod har såväl förutsättningarna som villkoren för både renskötande samer och andra samer i hög grad genomgått stora förändringar. Industrier som gruvdrift, skogsbruk, vattenkraft och turism har medfört att samerna och deras renar har trängts samman på mindre ytor. Ny teknik och effektivisering av renskötseln har hjälpt till att hålla rennäringen lönsam, något som samtidigt medfört att allt färre personer kunnat ägna sig åt rennäringen.

Som en konsekvens av detta har före detta renskötande samer, speciellt de samiska kvinnorna, tvingats byta yrke och arbetar nuförtiden i det svenska samhället. I dagens Sverige ägnar sig knappast några kvinnor åt aktiv renskötsel, något som var vanligt på aderton- och nittonhundratalen.

Andrea Amft forskar vid Institutionen för arkeologi och samiska studier vid Umeå universitet. Hennes doktorsavhandling handlar om ”Sápmi i förändringens tid: En studie av svenska samers levnadsvillkor under 1900-talet ur ett genus- och etnicitetsperspektiv”.

Av hennes forskning framgår att rennäringen och därmed den ekonomiska och politiska makten bland samerna har maskuliniserats. Utvecklingen har skett både inom det samiska samhället och till följd av myndigheters behandling av samer. Andrea Amft jämför renbeteslagen med flera hundra år gamla lagar om hur jordegendom gått i arv.

”Även i 1971 års rennäringslag återkommer rester från gamla lagar som förkastats i modern tid. 1971 blev lagen i och för sig formellt könsneutral genom att kvinnorna inte längre miste sina privilegier om de gifte sig med en man utan privilegier. Men i praktiken underordnas kvinnorna männen genom att de sällan blir fulla medlemmar i samebyn där alla ekonomiska beslut tas. Makten bygger nämligen på hur många renar man har. Om det finns renar som hör till andra i familjen än den aktivt renskötande - i praktiken mannen - tillfaller de den aktivt renskötande medlemmen i samebyn.”

Henry David Thoreau som poet

Reportage - Kulturreportage

Skrivet av Henry David Thoreau

maj052013

Henry David Thoreau Hur ska man leva? Frågan är lätt att ställa, men har oräkneliga svar. Henry David Thoreau (1817-1862) hade två svar på den:

- Lev enkelt.

- Följ ditt samvete.

Thoreau fick stort inflytande både genom sin etik och sitt författarskap. Essän Om civil olydnad (1849, svensk översättning J.Hammarström, senaste upplaga 2005) är ännu viktig i den politiska filosofin. Boken om de år han tillbringade i ett litet hus vid sjön Walden (1854, senaste svenska översättning, Walden, 2006, av P.Handberg) kan räknas som en milstolpe i ekologin.

Under sina yngre år såg sig Thoreau som i första hand poet, och i sina prosatexter lade han ibland in egna dikter.

I hans dikter finns sådant som känns igen från hans prosatexter. I båda formerna strävar han efter enkelhet, klarhet och överblick, och markerar en kritisk inställning till den moderna civilisationen med dess dyrkan av teknik och kommersialism.

I dikten Månen stiger nu förekommer "den nordliga frukten", som inte artbestäms. Thoreau menar kanske att läsaren själv ska komma fram till vad det är för frukt.

Erik Carlquist, översättning