Porträtt av en poet, en fröke och ett kuvert
Kuvert från poetenKuvertet är skrivet från den okände Poeten till en fröke, en sommar sista juni 1969. Orimattila är annars en håla. Där fanns åtminstone förr stora billiga tygbutiker och en av dem hade så stor och tung yttre dörr, att när jag var liten, orkade jag knappt skuffa upp den, sedan kom en polisfarbror och skuffade upp den åt mig, och sa att inte är den nu så tung. Tror nästan jag höll på att skuffa den från fel håll, och kände mig pinsam för första gången i livet.
På vägen till Orimattila (fastän på hemvägen) fanns någon stor djup grop, typ varggrop, men hade någon forntida funktion som jag inte minns. Mer annat minns jag inte från mitt enda besök i hålan ifråga. Kuvertet är ett objekt man på finska benämner ”sekapostite”, heter det blandfrankering, detta eftersom har frimärken med gamla finska mark och medelst den nya finska marken efter myntreformen 1963. Objektet är försett med, tror nästan det var rätt dåtida frankering en tid, 35 finska penni styck, jag har dock inte kollat saken, men frankeringen har gamla 1 marks frimärken (värda en penni), samt med frimärken från det moderna 1960-svaret. Motivet är finska vapnet på bruksfrimärkena, samt på jubileumsmärket den okände vaktposteringen.
Kuvert från poeten a tergoKuvertet a tergo. Återger vi den okände poetens enkla okonstlade effektfulla fullt talande naturaliadikt, en sernaddikt, en oppvaktningsdikt till fröken ifråga, i strikt översättning, han till henne: ”Jag kan ej glömma dig, ej slipper jag den dag mera den vi möttes om. Därför ber jag om: Lämna mig inte ensam. Må allt det väckas till liv, allt det som icke skola dö bort!” Nästan för tårar skrivet. Parentesen, häftat medelst hanstilsproblem, men” Det här är en och samma XX [(med flit otydligt)]), varsågood, förhoppningsvis är vårt öde ömsesidigt.” Ja. Avbildad säkerhetsnål. Det finaste sigillerade handling jag sett. ”Fast sluten hålls denna emellertid tills dess du öppnar det!”. Gud vilken oppvaktning. Slår mången annan. Fick han henne?
En loserpoet som denne, aldrig i världen. Men hon öppnade det, sparade det hela sitt liv. Och ångrade långt senare sin avböjelse, men fann honom aldrig. Thomas Sjösvärd undrar kanské hur jag vet det, eftersom han tidigare betvivlat ett tvivelaktigt påstående av mej på Anletsboka, nog jag bara vet fastän inte vet. Medelst Google eller det finska personsökmotorn Fonecta, eller ens på Anletsboka, finner man inte adressaten, denna fröken vid namn från Orimattila, och han okände från Björngatan i Lachtis förblev poet, glömde henne aldrig någonsin. Femton diktsamlingar i sin skrivbordslåda tillägnade han henne. Kanské hon är död nu, eller gift sig till annat namn. Han okände poeten dog i sviterna av alkoholskador under långa bron i H:fors, till minnet av henne. Av handstilen att döma, och diktningens mognad, var han vid avfattningstillfället 21 år.
Stefan Hammarèn
| < Föregående | Nästa > |
|---|







































