Porträtt om politik & samhälle

Sång för Chico Mendes

Image

Chico Mendés

Först trodde jag att jag kämpade
för att rädda gummiträd,
därefter trodde jag att jag kämpade
för att rädda Amazonas regnskog.
Nu inser jag att jag kämpar
för mänskligheten."
- Chico Mendes

På kvällen den 22 december 1988 sköts den facklige ledaren och Miljöaktivisten Chico Mendes ihjäl utanför sitt hem i den Amazoniska delstaten Acre, Brasilien. Han hade just fyllt 44 år. Till dags dato har mordet ännu inte klarats upp, och bland de illegala skogsbolag, storgodsägare och plantageägare som haft intresse av Chico Mendes död har inte mer än misstänkts för delaktighet.

Statens jord åt industrins sysslolösa folk

ImageLilian O. Montmar sökte källmaterial för en dokumentation av Sveriges inhemska kolonisation år 1922 och stötte då på följande artikel i Eskilstunakuriren daterad den 16 mars 1922. En parallell till dagens situation, månne?

Kraftåtgärder påkallas för att lösa den ekonomiska krisen. Stor debatt i andrakammaren.

Vid andra kammarens sammanträde på onsdagen den 15 mars 1922 framställde herr Månsson i Hagaström (vs) till statsministern följande interpellation: "Är regeringen villig att, innan landets tillgångar och möjligheter att bringa offer till understöd till de arbetslösa blir alltför mycket medtagna och de sysslolösas arbetsförmåga och arbetshåg blivit undergrävd, vidtaga skyndsamma åtgärder i syfte att till jordbruket återföra de yngre övertaliga industriarbetarna till jordbruket? Om så är, vilka åtgärder i detta syfte är då att förvänta på regeringens initiativ?"

Frikyrkligheten inifrån

Det är i år femtio år sedan kyrkomötet fattade beslut om kvinnors prästvigning i Svenska kyrkan. Samma år beslutades på annat håll att kvinnor kunde bli poliser. I Norge togs avgörandet om kvinnor som präster 1938 och i Danmark 1948. 1958 fick Svenska baptistsamfundet sin första kvinna som pastor. Hon heter Ulla Bardh och har just blivit doktor på en avhandling i kyrkovetenskap.

Inom framför allt Helgelseförbundet, Örebromissionen och senare Pingströrelsen finns en lång tradition av kvinnliga ledare. Sedan 1800-talet hade kvinnor sänts ut - ofta två och två - som förkunnare och församlingsledare. De kallades evangelister. Även om kvinnor inte blev evangelister kunde de tack vare frikyrkornas organisation som demokratiska folkrörelser få betydande inflytande. Ulla Bardh talar om den kritiska lojalitet som fortfarande präglar många av dessa frikyrklighetens sammanhållande länkar.

Ulla Bardh bor i Uppsala och är en välkänd profil i staden. Hennes doktorsavhandling heter Församlingen som sakrament. På omslaget är en underbar bild från Alnö gamla kyrka i Härnösands stift. Det är en leende Kristus vars kropp är sammanflätad med omgivningen. Kristusbilden är huggen i trä på den dopfunt där människor döpts i snart tusen år.

 

Orientalism och myt hos María Zambrano – om annan kunskap

TEMA ÖST-VÄST

Den spanska filosofen María Zambrano – skriver Karolina Enquist Källgren – erbjuder ett alternativt tänkande, som strävar efter att lösa upp motsättningarna mellan Orient och Occident. Sedan Edward Said publicerade sin bok Orientalism 1978 har diskussionen om Europas eller Västerlandets förhållande till Orienten blivit akademiskt allmängods. I första hand har man tagit fasta på slutsatsen att föreställningen om Orienten inte är något annat än en föreställning som inte motsvaras av något i verkligheten existerande. Samtidigt har man understrukit att denna föreställning, som till sitt innehåll är exotiserande och oftast negativ, har bidragit till att skapa det positiva innehåll som föreställningen om Europa har. Vi har så att säga skapat orienten som den fiende eller barbar mot vilken vi kan se oss själva som befriare och civiliserande. Saids egen genomgång av europeiska resenärers och författares litterära produktion understryker gång på gång européernas negativa identifikation mot Orienten.

En del av den efterföljande kritik som riktar sig mot Said härrör ur glidningen mellan Orienten som å ena sidan representation utan verklig motsvarighet och å andra sidan föreställning som producerar kunskap och sanning. Är Orienten enbart en falsk bild som vi använder för en förenklad förståelse eller ett raster genom vilket vi förstår och därmed konstruerar vår omvärld och våra relationer till den? Saids understrykande av européernas stereotypa föreställningar tycks leda honom till slutsatsen att föreställningen om Orienten i grunden är en falsk representation som omöjligt kan motsvaras av något verkligt. Frågan uppstår då om det därmed räcker med att avslöja de falska föreställningarna och visa på de verkliga förhållandena (och därmed anta att det skulle finnas några verkliga förhållanden) för att förändra en kolonial förtrycksrelation?

Eskilstunakolonister på gungfly i Västerbottens väglösa land

TEMA VÄSTERBOTTEN Image

”Om inga åtgärder vidtas kommer Sveriges befolkning snart att bestå av barn, kvinnor och åldringar samt av svaga och oföretagsamma personer och i värsta fall av främlingar.” – År 1900 hade var femte svensk utvandrat. Oroliga prognos­makare tolkade samhällsutvecklingen i Sverige utifrån rena rashygieniska aspekter.Vi är bjudna på kaffe och kakor hemma hos svärmor Lisa Olofsson i servicelägenheten i Vilhelmina. Medan hon med oseende ögon riktar blicken mot brodern, Nils Andersson, och med darrande hand famlar efter kaffekoppen, konstaterar hon:
–Förutom vårt föräldrahem återstår i Mötingselberg bara fyra byggnader. De utdikade myrarna har försumpats. Där växer bara torv och enstaka björkar nu. Alla odlingar på fast mark är i det närmaste igenväxta. Ingen kan ana att 70 personer levde här för en generation sedan. Vår boplats finns kvar tack vare vår driftige pappa, Per Albin Andersson, som lyckades med konststycket att friköpa kolonatet med både jord och skog, medan andra kolonister blev svikna av myndigheterna.

Dissidenten från Tornedalen

pohjanen.jpg

”Jag är för handel och mot kapitalism, för kommunitet och mot kommunism”, säger Bengt Pohjanen. Foto: Ulla Montan

Dissidenten från Tornedalen

Samtal med Bengt Pohjanen

På Växjö flygplats en torsdagsmorgon slår Tidningen Kulturens Mikael Löwegren sig ner tillsammans med Bengt Pohjanen, som är på väg hem till Haparanda och Tornedalen efter en författarafton. De pratar om politik, religion, poesi. Och om Tornedalen.

Han ser ut som en 1968 års man där han sitter med kaffekoppen framför sig: manchesterkavaj, skäggig och med långt hår i svans. Men mer fel kan man knappast ha.

– Nej, jag är en evigt svuren fiende till dem och deras politiska korrekthet. Det var inte frihet kommunisterna i Sverige demonstrerade för, utan för en diktatur − som vi alla som vuxit upp i de röda byarna visste skulle följa. Det var några få som hade makt över tankarna hos många.