Wilders frikänd

Geert WildersSom väntat blev Geert Wilders i dagarna friad på alla punkter. Domaren ansåg visserligen att Wilders ofta gjort provocerande uttalanden och använt sig av grovt språk, men att han därmed inte brutit någon lag. Till skillnad från i andra länder, är de flesta kommentatorer här i Nederländerna överens om att detta resultat bara är bra för yttrandefriheten. Således är det hädanefter OK för en politiker att i skrift och tal jämföra Koranen med Mein Kampf och att kalla Islam för en fascistisk ideologi, något som i Tyskland men även på annat håll är en känslig sak. La Repubblica beskriver Wilders frikännande som en sensationell seger för högerextremismen i Europa. Le Monde såväl som Financial Times instämmer och oroar sig för hans uppviglande och agitatoriska retorik. Liksom i USA kommer den politiska debatten alltmer att föras med invektiv och yviga gester snarare än med starka argument. Här hemma rycker man närmast på axlarna som om ingenting hänt.

Samtidigt kan man signalera en motsatt tendens. En tendens att stärka bestående regler och förbud och att inskränka civila rättigheter. Placerande av övervakningskameror, införande av ID-kort, upprättande av databanker, cyberkontroll; än så länge kan Orwells 1984 verka avlägset men flera kritiker varnar för att dessa åtgärder snarare införs för att hålla befolkningen i schack än för att skapa en känsla av säkerhet. Dessutom har en hel industri vuxit upp vid sidan av statlig övervakning, i vissa länder t.o.m. överstigit denna. En av de mest intressanta politiska tänkarna, Sheldon Wolin, kallar sin senaste bok Democracy Inc. och talar om en "omvänd totalitarism". Ett statsskick utvecklas som döljer sina mindre nobla motiv bakom en vacker demokratisk slöja. Han skriver om USA men hans analys är lika aktuell för Europa. En engelsk filosof som framför liknande tankegångar är A.C. Grayling. Det är på inget sätt fråga om någon konspirationsteori men båda varnar för att inte se de verkliga drivfjädrarna bakom den, ofta, glittrande ytan.

Jag vill ändå inte undanhålla er en tvättäkta Holländsk anekdot. Landet som tidigare var känt för sex, drugs och rock'n'roll och totaltolerans, har de senaste åren genomfört vad som lämpligast kan kallas en emblematisk kovändning. Hör här: Både i Sverige och i Nederländerna finns rökstolpar där folk kan ta sig ett bloss (i Sverige finns det förstås också restriktioner på vad som kan finnas i cigaretten).
I ett skogsområde utanför Rotterdam, het Kralingse Bos brukar homosexuella träffas (och umgås). För att varna intet ont anande passanter, kanske t.o.m. barn, ville kommunen placera "homostolpar" på lämpligt avstånd och i alla regnbågens färger. Efter kritik från homorörelsen, vilken menade att detta kunde verka "stigmatiserande", beslöt man istället att markera det för sex tillåtna området med liggande, färglagda trädstammar. Befinner man sig utanför det stipulerade området får man obönhörligt betala böter, hur mycket är obekant.

Det finns en populär term för det fenomen vilket denna sanna historia så vackert illustrerar: "de maakbare samenleving", grovt översatt "det formbara samhället".
Ni är alla välkomna att kalla det något annat.

Niklas Anderberg

Sheldon S. Wolin: Politics and Vision, 1960, utökad utg. 2004
Tocqueville between two worlds, 2001
Democracy Inc. managed democracy and the specter of inverted totalitarianism, 2008
A.C. Grayling: Liberty in the Age of Terror, 2009