Nya perspektiv på Kanada

Aritha van Herk håller sitt föredrag I samband med Canada Day, hölls det på Kristianstad högskola den 15 och 16 april en tvådagars konferens på rubriken Canada Day. Re-presenting Canada: Issues and Challenges. Interdisciplinary Canadian Studies Conference där ett knappt tjugotal inbjudna författare, forskare och mastersstudenter deltog.

Konferensens första talare var en av de två huvudinbjudna gäster som kommit från Kanada, Aritha van Herk, som i egenskap av författare och forskare på ett humoristiskt sätt tog sig an analysen av den kanadensiska identiteten under rubriken "Canadian Toolbox: From Calling Moose to Riding the Cowboy Trail". I detta föredrag pekade van Herk bland annat på och problematiserade kanadensarnas förhållande till och identifikation med den natur som de själva låtit sätta som kännetecken:

- Trots att vi mer och mer är en urbaniserad kultur, relaterar vi till en natur som vi inte längre har någon relation till. sade hon.
Därmed lyfte van Herk upp naturen som en för kanadensarna väl använd men anakronistisk bild som enlig henne låter dröja sig kvar i stora delar av den kanadensiska litteraturen.

Trots sitt problematiska förhållande till termen identitet pekade van Herk vidare ändå på identitet som en ständig del i hur vi förmedlar och förmedlar oss själva på nytt i relation till betraktaren, som i sin tur speglar tillbaka sin uppfattning om oss och hur den som ursprungligen projicerat denna bild i sin tur avläser betraktarens avläsning.
Plats i såväl van Herks som Linda Knowles ("Only going one way? Playing with National Stereotypes in the Television Series Due South") identitetsreflektion kring kanadensarna fick självironin som tillsammans med komiken, enligt både van Herk och Knowles, tydligt kunde ses i kanadensarens reflektion över sin relation till storebror USA.

Begreppet identitet problematiserades under de två dagarna också med utgångspunkt i immigrationsperspektiv, både med utgångspunkt i den vuxnes och barnets perspektiv, bland annat av Elisabeth Mårald, ""white on the outside, yellow on the inside": Transcultural Aspects of Fred Wah's Diamond Grill" och Eivor Lindstedt, "Diaspora in the Short Stories of Dionne Brand and Austin Clarke".
Vidare lyftes identitetsbegreppet ur ett genusperspektiv där det kanadensiska skolsystemets hanterande av genusfrågor inom skolan problematiserades, detta med utgångspunkt i en tidigare studie bedriven på plats i Kanada av Irina Schmitt, "Homophobia and Transphobia in Schools - Teachers' Knowledge about LGBTTIQ Kids".
Sociokulturella och legislativa perspektiv fick ytterligare fokus i Bo Olssons introducerande presentation "What Sweden Can Learn from the Canadian Model: Immigration and Jobs", liksom genusstrukturer, lönefördelningar och åtgärdsmodeller på arbetsplatserna i Québec belystes i presentationen "The Québec Fair Wage Equity Law: A Tool Against Durable Inequality?" som hölls av konferensens enda representant från det franskkanadensiska Kanada, Guillaume Dagenais.

Konferensen avslutades där den började, i identitet, natur och positionering, när referenser till calling the moose i Claes Lindskogs korta presentation under rubriken "Re-presenting Nova Scotia: Elizabeth Bishop's "Geographical Mirror" lyftes fram och där det postkoloniala perspektivet om att leva i gränspositionen sattes i centrum.
De specialinbjudna gästerna van Herk, Rosemary Sullivan och Anna Fåhraeus gjorde slutligen en konkluderande sammanfattning av konferensen där de lyfte fram för dem framträdande temata och perspektiv som behandlats under konferensens två dagar. Fåhraeus pekade på konferensens fokus på skildringen av identifikationsproblematiken i till exempel emigrantberättelser. Också van Herk pekade, ytterligare en gång, på ifrågasättandet och granskandet av identiteten som en central del i en vidare och fördjupad förståelse:

- Vad vi vet inom fältet kan vara hämmande. En distansering kan vara givande - för mig blev just detta konsekvensen av att åka till denna typ av konferens. Kanada tar sig självt för givet. En distanseringsprocess är ett sätt att ta ett steg tillbaka för att se vad vi måste fortsätta att titta på och studera. sade hon.

Konferensen leddes av Jane Mattisson, universitetslektor i engelska vid Kristianstad högskola, Irina Schmitt, vid Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet samt Anna Fåhraeus från Nordic Association for Canadian Studies (som alla även höll anföranden under konferensen). Teri Schamp-Bjerede (också hon en av föredragshållarna), universitetsadjunkt vid Kristianstad högskola stod tillsammans med Jane Mattisson och Irina Schmitt som organisatör för konferensen, vilken vidare stöddes av Kristianstad högskola, Kanadas ambassad i Stockholm samt Nordic Association for Canadian Studies i samarbete med Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet.

Anna Nyman