Litteraturen är värd en mässa i Paris

altDen 31:a bokmässan - fyra officiella dagar och en inofficiell dag lång - i Paris har avrundats. Enligt bokmässans siffror fanns 300 bokförlag representerade och sammanlagt var 1 200 förläggare och aktörer enligt samma källa på plats. 40 gästande nordiska och 20 argentinska författare skådades, liksom ytterligare en riklig mängd författare från flertalet länder.

Sammanlagt räknade Salon du livre till nära 180 000 besökare, vilket är 10 000 färre besökare än under Salon du livre 2010 som dock pågick i sex dagar. Köerna till bokmässan slingrade sig dock långa och många framför entrén i ett mestadels grått Paris. Ringlade gjorde också köerna till signeringen med vissa författare, så som Henning Mankell och Sofi Oksanen.

Trots de slingrande köerna fanns det utrymme för tomma ytor och avtäckta betonggolv runt om mässytans rött mattbeklädda golv i hall nummer ett, en åtstramad mässyta som inringats med tyginklädda färgglada plywoodväggar. Dessa golv blev en realistisk kontrast till den mjuka romantiska och i vissa fall eskapistiska miljö som litteraturen ibland beskrivs som och en bokmässa inom väggarna bli det synliga uttrycket för med sina mängder av böcker i de många gångar som man som besökare kunde vandra omkring i.

Årets huvudtema, "Les Lettres nordiques à l'honneur" där fyrtio nordiska författare bjudits in att delta i debatter, seminarier och läsningar, knöts starkt samman med ett av mässans andra temata, "Special Suspense: Polar & Thriller". Även om ett flertal författare inom denna genre, bland andra franska och argentinska, bjudits in, föll störst ljus ändå på nordens socialrealistiska deckare och kriminalromaner.
Här tycktes också årets besökares intresse ligga. Detta märktes inte minst under det välbesökta Henning Mankell-seminarum som hölls lördagen den 19 mars. Som en av få författare fick Mankell ensam äntra scenen under en timme för att tala om sitt samhällsengagemang, sina socialrealistiska deckare och romanfiguren Wallanders mänskliga egenskaper.

En av förlagsmontrarna på Salon du livreFrån bokmässan konstaterar man i presskommunikén att årets upplägg, med bredare fokus och flertalet evenemang, liksom dess fokus på deckare och på öppna debatter, bidrog till att dra till sig en annan typ av publik än tidigare:
- Genom att förena de folkliga med de krävande litterära träffarna tog Salon du livre på nytt upp kontakten med en storläsande publik och förmådde dra till sig en mer folkligt lagd publik med träffar för alla.
Men litteratur är inte bara nordiska socialrealistiska deckare, vilket inte minst den Tahitiboende Patrick Guirao påpekade:
- Om ni åker till oss för att upptäcka vår litteratur kommer vi att ta emot er med öppna armar.

Som en motpol till den nordiska socialrealismen inom deckar- och polisromangenren, vilket diskuterades på allt från mässans officiella författarscen till CNL:s (Centre National de la littérature) och France Cultures egna debattscener i mässhallen, stod troligtvis argentinaren Pablo de Santis som i sina deckare bland annat försöker skriva in en magisk realism.

Det var också i Buenos Aires monter som man fann en av de större satsningarna i att skapa aktiviteter för barn. Under en av dagarna samlades ett antal, mestadels spansktalande eller tvåspråkiga, barn i montern för aktiviteter och författarträffar:
- Lördagen den 19 mars organiserade vi i samarbete med organisatörerna för Buenos Aires monter ett möte för barnen från Argentinska skolan i Paris, ett möte med två argentinska författare, Alicia Dujovne Ortiz, kring hennes bok/CD Les fiancés du jardin potager, och

3. Buenos Aires monter inspirerad av argentinska caféerQuino, en av de största samtida argentinska humoristtecknarna och författaren till Mafalda. Buenos Aires närvaro i Paris var faktiskt ett perfekt tillfälle för att låta våra barn närma sig den argentinska kulturen lite mer. säger Melisa Chali-Guerrien, institutionsansvarig på Argentinska skolan i Paris
- Argentinska skolan i Paris är en kompletterande skola som är igång på onsdagar mellan klockan 14 och klockan 17 för tvåspråkiga barn av alla nationaliteter men med språken franska/spanska och som redan går i franska skolor. Valet att erbjuda en kompletterande skola möter målet att lära barn som har sitt ursprung i två länder om historia, geografi, litteratur och argentinsk och latinamerikansk kultur. Skolan, som ligger i 2:a arrondissementet i Paris tar idag emot 45 barn i åldrarna tre till 14 år. fortsatte Chali-Guerrie

Trots magisk realism och satsningar för barn, tycktes dock det socialrealistiska och politiska dominera. Gång efter annan återkom det i debatterna genom den strömning som ledningen för Salon du livre sållat fram och på Pablo de Santis hemmascen, i Buenos Aires monter, togs under seminariet "Les nouvelles voix de la littérature argentine" den politiska romanen upp som ett viktigt inslag i den dagsaktuella litterära produktionen i landet. Fler politiskt anknutna debatter och seminarier med anknytning till Argentina kunde bevistas, exempelvis "L'empreinte de la dictature dans la littérature argentine".

Kongos paneldebattRealismen hägrade också i det estetiska i Buenos Aires mässmonter där den så för Buenos Aires typiska caféinredningen med anor från mitten av nittonhundratalet med rutigt kakelgolv, brunorangea färger, träbar och runda cafébord stod som hemmiljö för en mängd böcker på spanska.

I den nordiska montern var det snarare yta och natur som fick sätta stämningen. På ett ljust trägolv reste sig björkstamsattrapper mot skyn. På dessa hängde små röda bibliotek i vilka böcker fanns att dra ut för den som ville låna en hopvikbar stol, lämplig för vandring i skog och mark, och sätta sig och läsa.

Som ett försök att inte glömma Outre-mer, fokuserade Salon du livre även på dessa departement genom ett av sina temata. Trots försöket kritiserades hexagonens perspektiv och syn på, liksom behandling av departementen under ett av seminarierna på detta tema:
- Ordet metropol skapar en bak-och-framvänd blick. Samma sak är det med synen på Outre-mer-departementen. Det är en blick som skapats härifrån [Frankrike]. sade författaren Déwé Gorodey

Mycket längre än så nådde dock varken kritiken eller resonemangen under seminariet som med sin rubrik annars hade som syfte att dyka ner i ett historiskt laddat ämne. Detsamma skedde under seminariet "Histoire et mémoire" där historieperspektivet snarare kom att tolkas utifrån sin litterära innebörd än sin historieanknutna sådana.

Bäst belysning av den periferi som den franska Salon du livre hade som syfte att men inte hela vägen förmådde belysa uppnådde en liten hörnscen, organiserad i samarbete mellan Librairie du Sud, Association haïtienne des professionnels du livre och Institut français. Med syftet att belysa författarskap utan att samtidigt annonsera att man hade som syfte att lösa specifika frågor, var det snarast här som de perifera franskspråkiga länderna och regionerna kom bäst till tals. I en strid ström presenterades författare som fick tala om sitt författarskap, sin syn på litteratur och på relationen till Frankrike och det franska språket. I samband med detta erbjöds åhörarna även en riklig mängd läsningar.

Romaner, berättelser, novellerEn liknande scen anordnades även i montern Livres et auteurs du bassin du Congo där samtidigt ett flertal kvinnliga författare och författarskap lyftes fram genom en tematisk genomgång. Här sattes bland annat musikens och bildens betydelse författarskapen i centrum.
Musiken i kombination med text fick också viss genomslagskraft med anledning av den inbjudne rapparen och Poetry Slam-artisten Abd Al Malik som höll ett framträdande på den stora scenen under fredagskvällen den 19 mars, ett evenemang som fick den traditionellt så tysta litteraturen och poesin att kanske höras även utanför mässhallens fyra väggar.

Möjligtvis snappade även Carla Bruni upp ljudet av undergroundrörelsens och förortens uttryck då hon kom för att dela ut bokcheckar till lässugna barn, tillhandahållna av Centre national du livre. Om hon inte mötte Abd Al Malik, så hörde hon eventuellt några ord av den svenske författaren Jonas Hassen Khemiri, som deltog i ett samtal samma dag som Bruni var närvarande, torsdagen den 18 mars.

Konstateras kan, att man från Paris ansåg det värt att återigen ge litteraturen en mässa i Paris och att denna mässa anno 2011 tillägnades den nordiska deckaren och kriminalromanen. Redan om ett år får den 31:a mässan sin uppföljare i en 32:a i ordningen.

Anna Nyman, text och bilder