Vad är det för skillnad mellan att vara handikappad i franska och i svenska företag?

Amb. Gunnar Lund med dövtolkDet fick jag lära mig på en konferens ordnad av svenska ambassaden i Paris som hölls på de dövas institut i Paris med dövtolk. Precis som vilka minoritetsgrupper som helst har handikappade en egen subkultur som lätt går oss förbi om vi inte uppmärksammar den.

Teckenspråk
När Gunnar Lund, Sveriges ambassadör i Paris, höll sitt välkomsttal stod en ung flicka och tecknade på franska bredvid honom. Det finns ett internationellt teckenspråk som används på internationella döv kongresser till exempel. Annars har varje land sitt eget teckenspråk som är olikt de andra. "Precis som ni har era språk vill vi också ha våra", fick jag till svar när jag frågade en döv varför de inte alla har samma tecken. Att kommunicera med en döv är annars inte så svårt som man kan föreställa sig: det är bara att ta fram papper och penna och skriva. De flesta döva kan läsa och skriva, i alla fall i västvärlden. Att läsa på läpparna är svårare om inte den döve är van eller hör lite. Föreställ er själva att ljudet på televisionen inte fungerar och ni ska gissa er till vad de säger genom att titta på munnen: inte helt lätt kan jag försäkra er!

För att underlätta för företag och andra ger institutet ut en utmärkt liten broschyr om hur man lättast kommunicerar med en döv person. För att ge några exempel: klappa lätt på axeln för att fånga hans uppmärksamhet, stå framför den döva och mima på samma gång som ni artikulerar tydligt; inte skrika eller skratta när den döva inte förstår; ha tålamod; bli inte irriterad när den döva försöker säga något som ni inte förstår (försök uttrycka er på japanska till exempel utan att ha hört språket...), döva är sällan stumma men hör ju inte vad de själva säger eller hur högt de säger något. Däremot känner döva vibrationer: de har inget fel på vare sig känsel eller syn. Döva uppfattar ofta också saker som går oss andra förbi eftersom de inte förleds av ljud.

Dövinstitutets (www.injs-paris.fr) direktör påstod "att vi kan alla lära oss av handikappade, konferenser med döva till exempel går ofta mera städat till än med hörande och alla får tala till punkt, som ni vet talar vi fransmän ofta i munnen på varandra..."

Åsa Gabriel (ICA) och Meta TroellICA Jerry
Meta Troell hitrest från Sverige - representant för svensk handel - gick ännu längre och talade om handikappade och "de som ännu inte är det" och tog av sig glasögonen och sa "nu ser jag er alla som i ett töcken, utan mina glasögon är jag handikappad också". Hon påpekade att vi blir alla äldre, förlorar både hörsel och rörelseförmåga med åldern, men även en ung kvinna med barnvagn är handikappad när hon inte kan ta tunnelbanan för att det inte finns en hiss till exempel. I Paris métro är det väl snarare ett undantag än en regel med hissar och i Stockholm används de ofta som pissoarer...
Åsa Gabriel och Birgitta Roos representerade ICA och förklarade deras - ibland kritiserade - handikapp policy. Deras reklamfilm med den mongoloida Jerry finns på www.youtube.com under: "ICA Jerry" och är värd att se. Det blev stor uppståndelse när den först visades men verkar nu ha accepterats. "Vårt mål är att visa att handikappade mycket väl kan användas inom företag som vårt och vara en tillgång" förklarar Åsa. "Vi har alla inom koncernen lärt oss av varandra, de från oss och vi lika mycket av dem" fortsätter hon.

Meta förklarar med siffror att handikappade är en enorm kundkrets som många förbiser. Hon visar övertygande exempel på hur man kan förbättra i affärerna för blinda till exempel genom att sätta upp en skylt på dörren med blindskrift där det står vilken affär de går in i. För hur ska de annars veta om det är en skoaffär, en mataffär eller något annat? Varför har ingen tänkt på det innan kan man fråga sig... Att sätta in en enkel karmstol för farmor som ska handla skor åt barnbarnet är ett annat exempel på enkel och billig men nog så nyttig service. En mörk remsa på nedre och övre trappsteget underlättar för den som ser illa, liksom att rensa bland skyltarna som tar upp halva parkeringen i ett enda gytter, eller att spika fast mattan vid ingången så den rullstolsbundna inte behöver kapsejsa redan i dörren! Det gäller helt enkelt att tänka till en aning, eller snarare att tänka om.

Ekonomi
I finanskrisens spår har de handikappade lidit och deras arbetslöshet är mera utbredd än i den övriga befolkningen både i Sverige och i Frankrike. Frankrike har ett speciellt förhållande till sina handikappade i och med det växande antalet efter de båda förödande världskrigen. Staten har en skuld till dessa före detta soldater och till deras familjer. Ett stort problem i båda våra länder är att dessa har sällan en högre universitetsutbildning. Men situationen håller på att förändras förklarar Florence Alperine från IBM: teknologin med framförallt datorer öppnar dörrar för handikappade - speciellt för döva - som inte var möjlig förut. 1988 anställde IBM handikappade och gick därmed i bräschen och företaget fortsätter i denna anda. Utbildning som alternerar mellan skola och företag är ett alternativ som fungerar bra, med utslussning av dessa till de företag som har haft möjlighet att lära känna dem personligen. "En handikappad är sällan missnöjd med det arbete han har fått och arbetar ofta engagerat" förklarade en av företagsledarna. 18% av de franska handikappade är arbetslösa mot 9% av den övriga befolkningen men sedan kvoteringen infördes har dessa siffror sjunkit drastiskt. Det har blivit vanligare till exempel med döva kassörskor i vissa mataffärer i Frankrike som Casino.         

Kvoter
Florence Alpérine (IBM).I Frankrike har kvoter för företag med över tjugo anställda att ta emot handikappade (6 procent) införts genom en lagstiftning från 2005. Det var den förre premiärministern och presidenten Jacques Chirac som redan på 80-talet började tala om att införa en kvoteringslag i landet, han har själv en dotter som är handikappad vilket kan förklara hans intresse i ärendet. En av de franska deltagarna förklarade att "systemet utvecklas bra även om det fortfarande finns mycket att göra, men de flesta företagen börjar nu tillämpa denna lag och anställa handikappade i sina företag". Jag tänkte att de borde göra samma sak för kvinnor för i detta land är det fortfarande vanligt att kvinnor får halva männens lön för att utföra samma arbete! Att männen hjälper till i hemmet är också ovanligt. Frankrike ligger efter Kazakstan i dessa kvinnofrågor!

Jämställdfrågorna är vi i Sverige långt komna med och de behöver knappast tas upp i företagen. Men däremot ligger vi efter vad gäller handikappade. "Kvotering är inte en dum idé" tyckte Åsa. Sverige har visserligen en anti-diskriminations lag sedan 1994 som innefattar bland annat handikappade, vi har även många materiella lättnader i form av personlig assistans i hemmet, handikappsanpassade toaletter och ramper på officiella platser med idén att underlätta för gravt handikappade att leva så autonomt som möjligt. Stockholm har gett sig som mål att bli "världens mest handikappvänliga huvudstad" men när jag ser problemen med snöröjning blir jag lite fundersam... Kanske skulle kvotering behövas i Sverige också för att tvingas till en förändring för förutom några exempel som snarare är undantag än regel bland företagen, har de handikappade svårt att konkurrera på en allt tuffare arbetsmarknad. Frankrike å andra sidan skulle behöva inspireras av den handikappvänligare miljön vi har.

Men vi kan som medborgare alla sätta på oss "hinderglasögonen" för att öppna ögonen för de hinder handikappade kan finna på sin väg och underlätta för dem. För som Meta sa: "vem som helst kan bli handikappad när som helst". Låt oss tänka på det! Den 3 december har utsetts till "handikappades dag" men varje dag bör vara en dag då var och en kan ge en hjälpande hand på vägen. Varför inte göra det till årets nyårslöfte?

Anne Edelstam
Paris