Provokativ och annorlunda skildring av Red Light District

altProstitution, ofta refererat till världens äldsta yrke, har under alla tider haft en plats inom konsten. Inom den Hollandska konsten från 1600-talet, bland artister som Steen, Van Hogstraten, De Hooch och Veermer, var skildringen av prostitution inget ovanligt. Men sättet tavlorna var utförda på visar inget av verkligheten for prostituerade på den tiden - de är uppvaktade som damer och erbjudna smycken for sina tjänster.

På National Gallery i London pågar just nu en utställning där tavlorna av dessa Holländska mästare är kurerade tillsammans med en installation i realstorlek - Kienholz:The Hoerengracht. Namnet, som direkt översätts till 'horornas kanal' ar en kitchig skildring av ett kvarter i Amsterdams okända Red Light distrikt och är paret Ed Kienholz och Nancy Reddin Kienholz största installation hittills.

Om installationen har konstnären Nancy sagt: "Jag älskar kontrasten. Till skillnad från de stora mästarna har Hoerengrach ingenting att göra med god smak. Det ar ett sjaskigt konstverk, med skitiga ytor och vulgära artefakter."

Skildringen av gatan ar detaljerad, med allt från cykelställ till bänkar och gatuskyltar, som dokumenterar hur det verkligen var. Vandrandes genom galleriets Sunley Room far man gå gatan ner som en typisk klient och titta genom fönster in i kvinnornas rum, med personliga detaljer som väckarklockor och hårborstar ståendes på små bord på slitna heltäckningsmattor.

De prostituerade kvinnorna, gjorda av mannekänger, sitter och röker och ser antingen påverkade eller uttråkade ut i sina fönster, väntandes på sin nästa kund. Runt huvudena har dockorna glaslådor, som symboliserar att trots att deras kroppar ar till salu, så förblir deras själar och kyssar deras egna. Allt - från fönsterglasen och kvinnornas kroppar, till de skitiga elementen, är täckt i kåda vilket inger känslan av att det som man skadar, ses som något artificiellt och plastigt. Det, tillsammans med kroppsvätskor som inte går att tvätta bort, visar i sin tur den dystra verklighet som prostitution innebar.

"Prostitution ar det äldsta yrket och inga lagar kan andra detta. Jag kan bara hoppas att The Hoerengracht är ett vanligt porträtt av yrket." har Nancy sagt.

altKonstverket, som har beskrivits som intensivt, banbrytande och ibland även chockerande, skildrar distriktet åren 1983-88 och byggdes över fem år i parets studio i Berlin. Nancy och Ed reste ett flertal gånger till Amsterdam under den tiden, för att samla information. Av de prostituerade var många motvilliga att låta dem gå in i bordellerna och fotografera, men efter att de erbjöds 50 guilder var som betalning sa släppte de flesta in dem.

Installationen ses nu som en historisk dokumentation av Red Light distriktet från 1970 och -80 talen. Amsterdams stadsauktoriteter har genom åren infört nya lagar, som gör att området ser helt annorlunda ut idag. Ett exempel på detta är att tapeterna och mattorna som är representerade i installationen, har idag ersatts av vita kakelplattor som kan spolas av efter varje besök och på så sätt behöver inga spar av det som hände finnas kvar.

Ed Kienholz och Nancy Reddin Kienholz träffades på en fest 1972, då Ed redan var en omtalad artist - en pionjär av assamblage eller 'funk' konst, och Nancy var fotojournalist. Deras relation var intensiv och avbröts för 14 år sedan då Ed dog av en hjärtattack. "Ed lärde mig allt jag vet om konst och vi arbetade tillsammans dygnet runt. Konst var viktigare för honom än han själv eller jag eller våra barn, och när det blev klart för mig så blev konsten vår fokus och det var kul", har Nancy sagt i en intervju.

Senka Islamovic
Pictures by courtesy of The National Gallery

Utställningen pågar fram tills den 21 februari på The National Gallery i London