DUTCH FREEDOM FIGHTER

Geert Wilders Foto Paul LevittonHär i Holland pratar alla om Wilders, anti-islamisten vars parti är på vippen att bli störst i landet. Förr i tiden brukade han kalla sig demokrat i själ och hjärta, numera har det blivit till "Dutch freedom fighter". Precis som med Pim Fortuyn vet man inte hur man skall hantera honom. Fortuyn kunde också vara en frän debattör men besatt samtidigt en avväpnande flamboyans. Han stod också högt i pejlingarna och man räknade med att han skulle bli Nederländernas nästa premiärminister när han 2002 sköts ner av en militant djurrättsaktivist. Detta var det första politiska mordet på över 300 år i landet. Wilders saknar Fortuyns karisma och litar mestadels bara till att vara endimensionellt grov i mun. Där Fortuyn hade egen chaufför, en konstsamling och två små Cavalier King Charles Spaniels, kör Geert Wilders med blonderat hår och bodyguards. Det där håret ja, han ser ut att vara nära besläktad med Ceauşescu eller åtminstone att kunna platsa i Honeggers centralkommité.

En vanlig reaktion på hans madame Tussaud-aktiga framtoning är att bagatellisera honom som en populist av det vulgära slaget. Och eftersom populism inte är en politisk strömning i egentlig mening och inte har ett riktigt program (stoppa invandringen, bränn Koranen), kan man avfärda hans framgång som ett övergående fenomen. PVV, Frihetspartiet, kan bli Hollands största parti vid nästa val men det kommer inte att hålla i längden, resonerar man. Ändå finns det mer bakom kulisserna än man vid första ögonkast kunde ana.

Lizzy van Leeuwen, som är antropolog, företog en undersökning i arkiven och en fascinerande historia avtecknar sig. I en längre artikel i veckotidningen De Groene Amsterdammer från september 2009, beskriver hon Wilders rötter i Indonesien. Egentligen är han det vi här kallar en INDO, dvs. av blandad  Indonesisk och Nederländsk härstamning. I sin självbiografi skriver han undvikande om detta. Han döljer sin härkomst genom att slingra sig mellan uppdiktning och halva lögner. Varför?  

Wilders är gift (2ggr) med en ungersk diplomat (kvinnlig!) och på 90-talet var han mest sysselsatt med de ungerska landförlusterna efter första världskriget. Han var, och har förblivit, en varm anhängare av Israel där han också som tonåring bodde på en kibbuts. I Nederländerna var han medlem av det som i Sverige motsvarar Folkpartiet (VVD), vilket han lämnade p.g.a. dess positiva inställning till Turkiets tillträde till EU. Enligt Van Leeuwen har gränser och deras bevakning alltid varit ett centralt tema i hans  politiska tänkande. För Wilders är displacedness ett allestädes närvarande bakgrundsmotiv.  

Efter att Nederländerna 1949 motvilligt och under utgjutande av blod tvingats ge upp sitt kolonialvälde i Indonesien, rådde en stämning av förnedring, bitterhet och ömsesidig misstro. Ärren läks endast långsamt och detta mörka kapitel i Hollands historia verkar långtifrån vara färdigskrivet. En av de värsta kolonialherrarna, Raymond Westerling, blev aldrig åtalad för sina krigsförbrytelser. I en dokumentär kan man se hur han radar upp bybor och sittande vid ett litet bord skjuter ner dem med ett gevär i högra handen och ett i vänstra. Alla förstås upprorsmakare! Senare brukade han sjunga operasnuttar till pianoackompanjemang på Holländsk TV. Det enda Wilders kan komma med angående Westerling är att tiderna var annorlunda då. 

Uppseendeväckande många som har en bakgrund i Indonesien har hamnat på den politiska högerkanten. Främlingshat och nationalism har alltid haft en starkare tilldragningskraft  än en kosmopolitisk multikulturalism. Många stöder Wilders; andra mer obskyra grupperingar som Nederlands Blok eller Viking Jeugd Nederland (!). Van Leeuwen noterar också att den "intellektuelle" liberalen och tidigare EU-kommissarien Frits Bolkestein som hade en indonesisk mamma, var en tidig och skarp motståndare till både immigration, multikulturalism och turkiskt medlemsskap i EU.  

Van Leeuwens resonemang kanske ger en alltför förenklad bild av ett komplext landskap men det är otvivelaktigt ett perspektiv värt att ta i beaktande. Det tillför nyanser - omän inom ett brunt spektrum - till det luddiga begreppet "populism". Det ger så att säga rötter åt ett tillsynes  viltväxande fenomen. Det kanske inte bara är yvig luftgitarr han kör med, Geert Wilders. Hans gränsöverskridande frisyr passar under alla omständigheter perfekt in i bilden av ett klassiskt indonesiskt främlingsskap. Han blonderar sitt hår för att se ut som kompisen från Venlo i södra Holland, där han föddes 1963. I de kommande kommunalvalen i mars 2010 ställer han endast upp där - och i Haag, "världens indonesiska huvudstad". Man avvaktar med spänning hur valet till riksdagen senare samma år kommer att utfalla. Avvaktar, eftersom man endast tafatt och avvogt kan hantera denna uppenbarelse från en skenbart främmande kontinent.

Niklas Anderberg