USA BYGGER MUR MOT MEXIKO

I januari 1994 undertecknades frihandelsavtalet NAFTA (eller ALCA på spanska) mellan Kanada, USA och Mexiko. Till skillnad från EU, som med tiden satt Schengenavtalet i verk, medför NAFTA endast fri rörelsefrihet för pengar och varor, inte för fysiska personer. För mexikanska emigranter som vill söka sig en utkomst i USA är gränsen fortfarande formellt stängd, och onsdagen den 4 oktober planerade USA:s president, George W. Bush skriva under ett lagförslag om att en mur ska uppföras längs ungefär halva gränsen – 1.123 kilometer – mellan länderna för att stoppa den illegala invandringen. NAFTA har förvisso fått handeln USA-Mexiko att blomstra; den har i stort sett fördubblats på 12 år. De makroekonomiska siffrorna ser vid ett första påseende ut att inge hopp – BNP per capita har ökat stadigt, och så vidare – och Mexiko är idag Latinamerikas mest välbärgade land. Men långt ifrån alla har kunnat följa med tåget. Södra delen av landet och har inte utvecklats, jordbruket har i stor utsträckning slagits ut av högproduktiva nordamerikanska producenter och närmare hälften av befolkningen lever i fattigdom – omkring 50 miljoner människor. Så drömmen om ett bättre liv i USA lever inte bara vidare, utan har blivit än mer intensivt. USA har drygt 11 miljoner illegala immigranter, och mellan 500.000 och en miljon nya hoppsökande kommer över gränsen varje år, de flesta mexikaner. År 2001 föreslog Mexikos president, Vicente Fox, att NAFTA-avtalet skulle följas upp med en andra fas med avregleringar av emigrationen, vilket togs väl upp av Washington vid tidpunkten, inte minst med tanke på att de latinska invandrarna har blivit direkt nödvändiga för den nordamerikanska ekonomin. Men sedan kom 11 september och prioriteterna blev andra. Muren är ytterligare ett steg i en internationell politik som syftar till att hålla terrorism borta från amerikanskt territorium, och när det gäller den mexikanska gränsen följer den på sommarens beslut om att förstärka de beväpnade patrullerna med 6.000 man från Nationalgardet. I bägge fallen betalas projekten med federala pengar avsedda för nationell säkerhet. I en mycket sällsynt enhällighet kom Mexikos parlament också på onsdagen överens om formuleringen av en skarp diplomatisk not till Washington, med en sista vädjan om att president Bush inte skulle ratificera förslaget om uppförandet av muren. Anders Forsberg

< Föregående		Nästa >