Oväntade fynd i Stasiarkiv

Den 2 juni 1967 sköts den tyske studenten Benno Ohnesorg till dödsHade historien kunna förlöpa annorlunda? 2 juni 1967 sköts den tyske studenten Benno Ohnesorg till döds vid en demonstration mot diktatorn, tillika shahen av Iran i Västberlin. Skytten var polisen Karl-Heinz Kurras. Dödsskjutningen av Benno Ohnesorg ledde till radikalisering av den tyska studentrörelsen. Utan denna händelse är det möjligt att terroristguppen "Rote-Armee-Fraktion" (RAF) med Andreas Baader och Ulrike Meinhof och stadsgerillan "Bewegung 2. Juni" aldrig hade uppståt. Den nu 81-årige polisen Karl-Heinz Kurras suspenderades (först) men blev kraftigt uppbackad av den tyska polisen och dess fackförbund och har friats för vållande till annans död vid två rättegångar. Benno Ohnesorgs öde är också centralt i filmen "Der Baader-Meinhof Komplex" som precis visats på svenska biografer.

Skotten mot den 26-årige studenten som deltog i sin första demonstration någonsin sågs som fascismens svar på studentrörelsen. Polisen hade tillsammans med den iranska säkerhetstjänsten spärrat av området och använde brutalt våld och verkade ha haft som mål att bokstavligen slå ner studentrörelsen. Många tyska studenter såg samhället som fascistiskt och polisen som dess förlängda arm. I poliskåren fanns ju en stor andel män som kämpat för Tyskland i andra världskriget, men också före detta medlemmar i Hitlers nazistparti. Idealet för studenterna var ofta det andra Tyskland, Östtyskland, styrt av kommunistpartiet SED.

Nu har det kommit fram att skytten Kurras i själva verket varit medlem i SED sedan 1964.

Det är historiker vid Birthler-Behörde, en tysk myndighet som bildats för att klara upp de brott som begåtts av Stasi, den östtyska säkerhetspolisen, som hittat de sjutton akterna om Kurras. Häri framgår att Kurras ansökt om att bli antagen till den östtyska folkpolisen redan 1955 men Stasi avslog ansökan för att de tyckte att det skulle vara bättre om Kurras fungerade som en så kallad IM, det vill säga en inofficiell medarbetare. I denna roll spionerade Kurras på sina kollegor inom den västberlinska polisen och rapporterade vad han hörde och såg till Östberlin och fick pengar för detta.

Det finns ingenting i dokumenten som visar att SED beordrat Kurras att skjuta. I stället slutade samarbetet mellan Stasi och Kurras efter 2 juni 1967.

Att se om det skulle ha gjort någon skillnad om studenterna fått kännedom om Kurras medlemskap i SED naturligtvis omöjligt. Men en ödets ironi är att SED utnyttjade mordet i sin propaganda för att framställa Östtyskland som en bättre och antifascistisk stat.

Det är troligt att processen mot Kurras tas upp igen.

Elin Schaffer