ETA manar åter till väpnad kamp

ETA manar åter till väpnad kamp

Söndagen var Guadaridagen i Baskien, området i nordöstra Spanien om drygt 7.000 kvadratkilometer och drygt 2 miljoner invånare, som hyser Västeuropas sista väpnade självständighetsrörelse, ETA, sedan IRA i Nordirland lagt ned vapnen.

Guadari betyder ”krigare” eller ”soldat” på baskiska, och brukar användas av Euskadi ta Askatasuna för att organisera möten och komma med officiella uttalanden. Så också i söndags, då tre maskerade och beväpnade personer meddelade att ETA ”med vapen i hand kommer att fortsätta kämpa ståndaktigt till dess självständighet och socialism har uppnåtts för Euskal Herria (Baskien)".

Uttalandet kommer efter sex månaders vapenvila och hopp om ett slut på konflikten, som inleddes under Francodiktaturen på 1960-talet, men som följt med in i demokratiseringen och moderniseringen av Spanien. De tre personerna sköt sju skott i luften för var och en av de regioner som de anser tillhöra det baskiska hemlandet, det vill säga även två områden i Sydfrankrike samt Navarra.

Spaniens socialistiske statsminister, José Luis Rodriguez Zapatero, har erbjudit ETA:s politiska avdelning, Herri Batasuna, förhandlingar, samt att även ”prata med ETA” i ett försök att dra in organisationerna i ett politiskt samtal, under förutsättning att våldshandlingarna upphörde. ETA, som mördat drygt 900 personer – huvudsakligen polis, militär och politiker, men också civila – i Spanien sedan sin tillkomst, gick med på förslaget. Sällan har förutsättningarna varit bättre, även om Zapatero tvingats lämna högeroppositionen i landet utanför samtalen, då denna radikalt motsätter sig varje officiell kontakt med terroristorganisationen.

Automatvapnen som avfyrades var högst verkliga, men som dagstidningen El País noterar, var tonen i kommunikén som lästes upp i Aritxulegi, en ort i närheten av San Sebastian, aningen barnslig, vilket inger hopp om att det rörde sig om en isolerad företeelse, som inte med nödvändighet omfattar vare sig Batasuna eller större delen av ETA.

Möjligen har ETA splittrats i en hård kärna av tämligen eller mycket unga extremister och en mer dialogbenägen majoritet, på samma sätt som inträffade på 1980-talet, då en annan socialistregering bedrev direkta förhandlingar, med Algeriet som medlare. En liknande intern strid uppstod 1998-1999.

”Kampen, (det vill säga den väpnade) tillhör inte det förflutna, utan nutiden och framtiden” läste de tre maskerade i ännu en av ETA:s proklamationer som blandar ihop nationalism, våld och socialism. Problemet med ETA är att en inte oväsentlig del (mellan 5-10 procent under åren av demokrati) av den baskiska befolkningen anser att våld är berättigat i självständighetssträvandena, det vill säga det finns en social bas, och det är denna bas som Zapatero försöker omvända.