Skrivandet räddade honom från den Israeliska armén
ImageInför utgivningen av sin första bok i svensk översättning gjorde Etgar Keret ett besök i landet där ingen är stressad.
Etgar Keret har nyligen anlänt från Israel, om några dagar bär det av till Norge och sedan Italien. Ett hektiskt schema, men någon trötthet vill mannen med den vänliga rösten inte kännas vid. Kanske är det svenskarnas lugn som påverkar honom.
- Alla ser så avslappnade ut här i Sverige, ingen verkar vara stressad, säger han.
Jag tittar ut över Sergels torg där det just idag är marknad och undrar hur Tel Avivs gator ser ut en måndagseftermiddag.
Med en bok som handlar om längtan, om att leva livet och inse dess svårigheter, men ändå inte ge upp tanken på att saker och ting kan bli bättre, gör den Israeliske författaren entré i Sverige. Åtta procent av ingenting är en novellsamling full av antihjältar.
- Mina huvudpersoner förlorar ofta sina strider, men de ger inte upp. Jag vill tro att mina historier får människor att vilja förändra sin situation, att stänga av autopiloten och komma åt en autenticitet som visar dem att livet har mer att ge.
För att komma nära sina läsare använder Keret sin fantasi. Han funderar över några av sina egna förebilder, Franz Kafka och Kurt Vonnegut.
- För vissa författare verkar det som om skrivandet sker på en isolerad plats med osynliga väggar som begränsar dem. Stora författare har inte de osynliga väggarna. När du läser deras verk upptäcker du saker du inte trodde var möjliga.
Precis så är det med Etgar Kerets noveller. Till synes vardagliga händelser skruvas på ett sätt som går utöver var och ens fantasi. Kanske beror hans gränslösa historier, på det faktum att skrivandet för Keret är ett sätt att släppa all kontroll.
ImageDe fantastiska inslag som är inbyggda i de allra flesta av Kerets historier ser han som ett redskap snarare än ett mål i sig. De orealistiska inslagen hindrar läsaren från total identifikation med historien medan karaktärsteckningarna gör samma sak med de personer berättelserna skildrar. För att skapa närhet krävs en viss distans.
- Läsandet bygger på identifikation, men karaktärerna i mina berättelser utger sig inte för att ha hela komplexiteten av en mänsklig varelse. Det gör det svårare för läsaren att identifiera sig totalt med dem. Rak identifikation sätter igång våra försvarsmekanismer, vi vet hur vi värjer oss mot det. Men känner man inte igen sig helt blir man aldrig rädd och är inte lika mycket på sin vakt. Det är då berättelsen kan drabba med full kraft.
I det konfliktdrabbade Israel har människor en tendens att se livet i svart och vitt, berättar Keret. Själv gör hans starka behov av att se sig själv i andra människor att hans beteende inte alltid ryms innanför den gängse normen. Keret berättar om när hans fru upptäckte en egenskap hos sin man som hon hade svårt att förstå.
- Varje gång jag kom hem i en taxi följde chauffören med in och lånade vår toalett. För mig var det inte konstigt alls. Om inte kunderna erbjuder taxichaufförerna att låna toaletten, då får de problem. När jag frågade mina vänner märkte jag att jag var den enda som gjorde så här. Och jag har märkt att det är så med många saker, jag ser inte på livet riktigt som alla andra.
ImageI novellen Nimrodsyndromet drabbas tre vänner av en smittsam galenskap efter att deras vän tagit livet av sig under deras gemensamma armétjänstgöring.
Historien bakom Nimrodsyndromet är sann och anledningen till att Keret började skriva överhuvudtaget. Sin första berättelse Pipes skrev han två veckor efter bästa vännens självmord. För Keret blev skrivandet det som räddade honom från den meningslöshet han upplevde under sin tid i armén.
Att Keret använder novellformen som uttryckssätt är inte ett medvetet val, snarare var det novellen som valde honom.
- Mina historier är som explosioner och jag vet inte hur man exploderar långsamt. Jag tror att både längden på mina historier och det sätt på vilket jag skriver har att göra med verkligheten i det land jag kommer ifrån.
Av den äldre generationen Israeliska författare har Keret kritiserats för att inte vara tillräckligt politisk i sitt författarskap. Vårt samtal glider dock upprepade gånger in på politik och det är tydligt att Keret inte håller med sina kritiker.
- Det finns en tvetydighet i många av mina historier som till stor del har en politisk koppling. Jag kommer från en plats där alla är så säkra och övertygade. Jag vill utmana människor, inte bara vara ännu en övertygad person. Politik gör ofta verkligheten alldeles för enkel, jag gör hellre verkligheten till något mänskligt och tillför därför ett mått av tvetydighet till mina historier.
För den äldre generationens författare står det politiska i förgrunden, medan Keret hellre ger politiken en subtil roll för att visa på den komplexitet som finns inbyggd i Israel-Palestinakonflikten.
- Ta till exempel novellen På Din Sida, där slår huvudpersonen in ett fönster och bryter sig in i ett hus som om det vore något naturligt. Det är inget han reflekterar över, det är något han har gjort tidigare, så gör man i armén. För mig är det en väldigt politisk karakterisering. Jag tror inte att en svensk ung människa skulle ha betett sig likadant. Novellen antyder att när du en gång har gått över gränsen är det väldigt svårt att gå tillbaka.
Huvudpersonerna i Kerets noveller är inga hjältar, snarare motsatsen. Småfeta, otrogna och med fantasier som det sällan har talats högt om i Israelisk litteratur. Kanske är det just avsaknaden av hjältar som har fått det unga Israel att älska Kerets böcker.
- I den Israeliska litteratur jag läste som ung kände jag inte igen mig alls. Karaktärerna var alltid bättre och modigare än vad jag var. Jag tror att jag med mina böcker fyller ett vakuum i Israelisk litteratur.
Trots en allvarlig underton skulle nog många beskriva Kerets noveller som humoristiska. Och visst finns humorn där, men precis som de absurda inslagen är humorn inte ett mål i sig.
- Humor och vemod hör samman för mig, humorn hjälper dig att inte bli patetisk. Egentligen är jag nog en sorgsen optimist som framstår som rolig för att jag är rädd för att bli patetisk, säger Etgar Keret.
Erika Hesselgren
Etgar Keret
Född: 1967.
Bor: I Tel Aviv i Israel med familj.
Utgivning: Har gett ut fyra novellsamlingar, tre serieromaner och en barnbok. Är även verksam som regissör och manusförfattare
Aktuell: Med novellsamlingen Åtta procent av ingenting.
| < Föregående | Nästa > |
|---|



































