Fackliga protester i Chile

chile.jpg

Råvarupriserna på koppar har gett Chiles ekonomi ett lyft – här det gigantiska dagbrottet i Atacamaöknen – men kritikerna menar att det inte kommer landets fattiga till del. Foto: Rob Broek

Fackliga protester i Chile.

Landsorganisationen CUT genomförde i slutet av augusti en general­strejk mot president Michelle Bachelets ekonomiska politik. Fack­förbunden anser att landets starka tillväxt bara gynnar de redan rika.

- vi kräver en rättvis fördelning av inkomsterna, sade ledaren för landsorganisationen Central Unitaria de Trabajadores (CUT), Arturo Martínez, under generalstrejken.

Arton fackförbund lade ner arbetet under en dag för att protestera mot regeringens politik. Våldsamheter bröt ut i huvudstaden Santiago och andra stora städer när de strejkande drabbade samman med polis. Demonstranterna försökte ta sig fram till presidentpalatset La Moneda i Santiagos hjärta men hindrades av ordningsmakten. Radikala demonstranter kastade brandbomber mot polisen som svarade med vattenkanoner och tårgas. Över 600 personer greps och många sårades. Presidenten Bachelets partikamrat, den socialistiske senatorn Alejandro Navarro, deltog i protesterna och slogs blodig av en polis. Talesmän för polismyndigheten bad honom senare om ursäkt. Även poeten Raúl Zurita, en journalist på den statliga tevekanalen och ett trettiotal poliser sårades.

arbetarfacken protesterade tillsammans med lärare, läkare och studenter. De anser att Michelle Bachelet har svikit sitt vallöfte om att skapa ett mer jämlikt Chile. Presidenten svarade att hon är villig att föra en dialog med CUT och andra missnöjda samhällsgrupper men fördömde våldsamheterna.
- Alla har rätt att utrycka sig fritt i Chile. Men vi bör vårda vår demokrati och samtala istället för att använda påtryckningar, sade Bachelet vid en presskonferens under generalstrejken.
Högeroppositionen ansåg att protesterna både kommer från och riktas mot regeringen. CUT-ledaren Arturo Martínez är liksom Bachelet socialist och många av demonstranterna lade sin röst på den sittande regeringen i förra årets val.
- Protesterna är ett självmål för socialisterna. Och regeringen tillåter demonstranterna att störa den allmänna ordningen, sade Sergio Romero, senator för högerpartiet Renovación Nacional.

sedan 1990, då fria val hölls för första gången på tjugo år, har centervänsterkoalitionen "Concertación" styrt Chile. I regeringen ingår bland annat den störtade Salvador Allendes socialistparti och kristdemokraterna. Concertación kritiseras från vänster för att ha bibehållit den nyliberala ekonomiska modell som Pinochet införde.
Chiles ekonomi har växt kraftigt sedan 1990-talet. Exportinkomsterna har skjutit i höjden tack vare frihandelsavtal med bland annat USA och Japan. Dessutom inbringar landets stora koppartillgångar enorma summor till statskassan. Men tillväxten, som beräknas bli sju procent i år, har inte lyckats minska de stora inkomstklyftor som skapades under diktaturen.
Chile har som enda land i Latinamerika uppfyllt milleniemålen om fattigdomsminskning. Minimilönen, motsvarande 2 000 kronor i månaden, är betydligt högre än i grannländerna. Men priserna har skjutit i höjden och många arbetare kan knappt leva på sin lön, trots att de i statistiken inte räknas som fattiga. Dessutom har stora delar av den chilenska staten privatiserats, med höjda kostnader för sjukvård och utbildning för enskilda medborgare som följd.
Landsorganisationen CUT vill med generalstrejken inleda en offensiv mot den nyliberala ekonomiska modellen. Liknande rörelser har växt sig starka i bland annat Argentina, Bolivia och Ecuador, men först efter att ländernas ekonomier har kollapsat. Chiles ekonomi växer fortfarande och risken för en djup kris är liten.
Michelle Bachelet har offentligt kritiserat de stora löneklyftorna och vill undersöka möjligheten att höja minimilönen. Chiles budgetöverskott kommer i år att bli runt 140 miljarder kronor, nästan dubbelt så mycket som förra året, och skulle kunna användas till sociala reformer. Det alternativet ligger betydligt närmare till hands för försiktiga Bachelet än den kursändring som CUT kräver.

Martin Garat