Mångmiljonstaden växer okontrollerat

Mångmiljonstaden växer okontrollerat

Afghanistans huvudstad Kabul växer okontrollerat. Från cirka en miljon invånare vid talibanregimens kollaps senhösten 2001 till över fyra miljoner människor.

År 2001 låg halva Kabul i ruiner sedan inbördeskriget 1992-96. Mycket av ruinerna är borta och stadens yta har ökat med ytterligare en tredjedel de senaste fem åren. Byggboomen har fått staden att breda ut sig även på höjden med ett oplanerat byggande på stadens kullar. Nybyggena saknar oftast vatten och avlopp, även elström. När det regnar fungerar de branta kullarna som breda avloppskanaler som för med sig sopor, hushållsavfall och innehållet i toaletterna till de som bor nedanför.

kabul

Daglönare väntar på jobb i Kabul. Fotograf: Börje Almqvist

Bostäder som saknar det mesta

De flesta (cirka 80 procent av befolkningen enligt en världsbanksrapport) bor i de två tredjedelar av Kabul som klassas som informella bosättningar. Områdena saknar för den mest basal infrastruktur, som vatten och avlopp samt dräneringskanaler. Bostäderna i dessa områden är oftast solida, traditionella och klimatanpassade hus som skyddar mot vinterkylan betydligt bättre än många nybyggda hus.

Innan elransoneringen i vinter var fyra av tio Kabulbor inte ens kopplade till elnätet. De som är det får ström oregelbundet om de inte har en privat generator. Även i de finare kvarteren är strömmen ransonerad till fem timmar per natt. Torkan under förra året sänkte vattennivåerna i två reservoarer som förser kraftverk med vatten. USAID, som normalt betalat notan för att driva ett kraftverk har dragit in sitt stöd. Dessutom slutade en av två gasturbiner som genererar ström att fungera. De elledningar som skall förse Kabul med ström från Centralasien blir inte klara förrän 2009.

Stora sociala klyftor

Fattigdomen är utbredd och gapet mellan fattig och rik ökar. De rika blir rikare och de fattiga fattigare. Många nyrika har byggt kitschiga lyxvillor bland annat där det tidigare bodde sluminvånare som kördes bort med våld. I centrala Kabul kan det på ena sidan av gatan stå ett lyxhotell där det kostar upp till 500 dollar natten att bo och på andra sidan gatan fattiga daglönare som de dagar de får arbete tjänar motsvarande omkring 20 kronor.

Alltfler bilar

Det som expanderat betydligt snabbare än bebyggelsen är trafiken, som ökat lavinartat, trots tillfälliga stopp för registrering av bilar, vilket gått att undgå för den som haft råd. Detta gäller för övrigt alla regler och lagar. Den som betalar står i normalfallet över lagen, om det ens finns en lag som reglerar den aktuella situationen som någon vill lösa med finansiella medel.

De som förflyttar sig med bil eller med någon av de få stadsbussarna måste räkna med breda marginaler för att komma fram i tid. Åtminstone under rusningstiderna, tre gånger om dagen. Först morgonrusningen. Sedan kommer eftermiddagsrusningen klockan två när ministerierna slutar för dagen och en inte helt oansenlig skara skall ta sig hem. Kvällsrusningen börjar vid femtiden och kan pågå i ett par timmar. Längre om gator är mer avspärrade än vanligt. Tillfälliga avspärrningar av säkerhetsskäl eller andra skäl som inte går att lista ut för den som är långt från den senaste tillfälliga avspärrningen.

Internationella intressen

Sedan 2002 har ISAF/Nato, CIA och amerikanska Special Forces sina högkvarter mitt i staden och stora genomfartsleder runt dessa har av säkerhetsskäl spärrats av.

Delar av centrala Kabul ser ut som en stridszon med avspärrningar och infarter till gator där det står beväpnade soldater framför stridsvagnshinder som tillåten trafik får kryssa sig igenom. Hela kvarter med FN-kontor med mera är inkapslade bakom höga cementblock som pryds med den senaste typen av taggtråd, sylvassa rakblad istället för taggar. Privata amerikanska säkerhetsföretag har också spärrat av gator med höga cementblock så att både bilar och fotgängare får ta stora omvägar.

Trafikmängden har lett till svåra luftföroreningar som späds på av sandpartiklar som ett resultat av torkan. Folk med någon form av luftvägsproblem är ett normalt inslag i omgivningen.

Börje Almqvist