Madrid bryter förhandlingarna med ETA

eta_symbol

Symbolen för Euskadi ta Askatasuna (ETA) (baskiska för "Baskerlandet och friheten"), ETA är en väpnad baskisk separatistorganisation som har som mål att skapa en självständig och socialistisk baskisk stat av sju spanska och franska provinser i Pyrenéerna.

Madrid bryter förhandlingarna med ETA

Bomben som exploderade på lördagen den 30 december på Barajasflygplatsen i Madrid har lett till att Spaniens regering har avbrutit förhandlingarna med den baskiska terroristorganisationen ETA. I ett officiellt uttalande meddelade landets premiärminister, José Luis Rodríguez Zapatero, att "Regeringen anser att dagens attentat är fullkomligt oförenlig med den permanenta vapenvilan ETA självt deklarerade för nio månader sedan. Jag har beordrat avbryta alla försök att fortsätta dialogen (med ETA)".

Reaktionerna var likartade från hela det politiska spektret i Spanien, även om Partido Popular (PP), det konservativa oppositionspartiet, kritiserade regeringen för att inte uttrycka sig klarare. "Jag stöder bara regeringen i syfte att krossa ETA", menade partiledaren Mariano Rajoy, och kallade premiärministerns deklaration för "otillfredsställande" och dubbeltydigt. Andra politiska partier ställde sig emellertid bakom socialistledarens uttalande.

Själva attentatet genomfördes med en bilbomb som totalförstörde ett femvåningsgarage vid flygplatsens terminal 4. Två personer, bägge från Ecuador, Armando Estacio Sivisapa och Carlos Alonso Palate,

dödades då de hade sovit i sina bilar och inte hört säkerhetspersonalens utrymningsorder. Bilen hade stulits i Frankrike, och dess ägare hade hållits tillfångatagen tills dess attentatet genomförts, då han släpptes. Två poliser som deltog i räddningsarbetet och en taxichaufför fick allvarligare skador och ett flertal lättare.

Det var första gången på tre år som ETA genomförde ett dåd med dödlig utgång, och det kom mycket oväntat. Zapatero hade inlett en dialog med terroristorganisationen i syfte att få den att slutgiltigt lägga ned vapnen, och bara för ett par veckor sedan hade man sitt första officiella möte. Förhandlingarna var visserligen låsta, enligt vad som läckt ut till pressen, men bägge sidor hade uttryckt sin vilja till fortsatta samtal, och så sent som dagen innan attentatet hade premiärministern sagt att "inom ett år kommer vi att befinna oss i ett bättre läge".

Märkligt i sammanhanget är att ETA inte först deklarerade ett slut på den självpåtagna vapenvilan, vilket man gjort vid tidigare tillfällen, 1989 och 1998-1999, innan man genomförde nya attentat. Detta har föranlett ett flertal kommentatorer att framlägga hypotesen att attentatet genomfördes av en grupp över vilken organisationens ledning inte har full kontroll. Precis som vid tidigare förhandlingsförsök skulle alltså ETA vara på väg att splittras i å ena sidan en våldsam kärna och å den andra en mer förhandlingsvillig ledning.

Ledaren för Herri Batasuna, ETA:s politiska avdelning som olagligförklarats, Arnaldo Otegi, vägrade icke desto mindre att fördöma lördagens bombdåd, samtidigt som han på söndagen ansåg att "fredsprocessen (i Baskien) är inte över".

En nyckelroll i den fortsatta utvecklingen har Partido Nacionalista Vasco (PNV), det största regionala partiet i Baskien. Det leds av Josu Jon Imaz, som hela tiden har stött socialistregeringen i dess försök till en fredlig lösning på konflikten, och som bibehållit sitt stöd även efter beslutet att upphöra med förhandlingarna.

Även om ETA idag är en betydligt mindre organisation än tidigare, och även om en del av dess medlemmar är villiga att ledas in i ett demokratiskt samtal, fortsätter våldsdåden att konditionera och polarisera spansk politik. De två stora, landsomfattande partierna, socialisterna inom PSOE och PP, är ungefär lika stora och den politik man väljer i förhållande till ETA har ofta varit utslagsgivande i valresultaten.

Anders Forsberg