FIAC: årets samtida och moderna konstmässa i Paris

Det är en fest för ögat

För det 38de året i rad – mellan den 20-23 oktober – ägde denna alltmer eftersökta internationella konstmässa rum i Grand Palais i centrala Paris.

Jennifer Flay – sedan 2004 FIACs direktris samt dess garant i fråga om kvalitet och identitet – berättar om mässans utveckling under dessa år. Från att ha haft en rätt obetydlig roll har mässan växt och utvecklats till att bli en av världens viktigaste internationella konstscener. ”Flytten till detta ansedda palats år 2006 förändrade allt. Vi har fortsatt med att utveckla både kvaliteten på konsten och på de utställande gallerierna. En mässa är en handelspunkt men dess vikt är beroende av kvaliteten på verken som ställs ut.”

Utanför dörrarna

Det är en fest för ögat att komma till detta fantastiska palats som liknar ett gigantiskt växthus av stål och glas. Det är onekligen en fördel jämförelsevis med andra internationella konstmässor att kunna disponera denna exklusiva miljö. ”Nästa år får vi ytterligare 1200 m2 tack vare restaureringen av palatsets hederssalong.” Men mässan har även flyttat utanför dess dörrar till flera olika platser i staden. Tuileriesträdgårdarna stoltserar med flera verk, liksom Jardin des Plantes, där det visades en utställning av Linné för ett par år sedan, under den stora bron, Alexandre III, finns också en utställningshall, för att inte nämna flera gallerier och en del av Louvren. Allt är upplyst sent på natten så det är värt att passera förbi och njuta av verken på håll.  

.

Modern konst

Årets guldkant var definitivt de olika installationerna i glas, krom, päls

Det är inte enbart samtida konst som visas upp utan också verk av de bästa moderna konstnärerna som Miró, Picasso och Léger. Fotografer som Man Ray och Brancusi är representerade. Paris visar sig från sin bästa sida med både modern och samtida konst. Med kreativa initiativ i alla dess former kan ingen längre påstå att Paris inte enbart är ett vackert, bedagat museum men att det är en stad – i likhet med Berlin och New York – som producerar intressant konst. FIAC är ett dynamiskt exempel på framtidsanda.

30 % av gallerierna som ställer ut är franska men resten är internationella. Tyvärr saknade jag svenska gallerier.

Årets guldkant var definitivt de olika installationerna i glas, krom, päls… Däremot var det inte lika många spännande fotografier som förra året.

Att FIAC blivit en allt större attraktion syntes på den långa, slingrande köbildningen utanför byggnaden, trots regn och rusk under invigningsdagen. Anitra som arbetar på det franska galleriet Jeanne-Bucher berättade att ”vi har redan sålt flera tavlor innan mässan knappt har börjat”. Flera andra gallerister var nöjda med årets mässa så visst kan jag påstå att trots finanskrisen – eller kanske tack vare denna – satsar folk på konst.

Anne Edelstam, Text och bilder.