Köhlers son kämpar mot institutionerna

Henry Köhler framför ett porträtt av krögaren Erik Lallerstedt som hans far Carl har målat. Foto: Barbara Wing Sedan konstnären Carl Köhler gick bort för fem år sedan har sonen Henry och dottern Frida arbetat envist och enträget med att försöka höja faderns status inom den svenska konstkanon – något som delvis redan har gett resultat.

För lite över ett och ett halvt år sedan uppmärksammande Tidningen Kulturen att stadsbiblioteket i Stockholm gjorde en samlingsutställning av Carl Köhler med flera av hans porträtt; och för tre år sedan ställdes verken ut i Konserthuset i Stockholm. Lägg därtill en rad med utställningar på bibliotek på andra sidan Atlanten.

Men sonen Henry Köhler är långt ifrån nöjd.

– Drömmen vore Moderna museet eller något annat museum eller hall med tyngd och status. Jag tycker att det är skam på torra land, att ingen kan arrangera en större mixad utställning nu eller inom några år. Jag tycker att allt mitt arbete borde ge något tillbaka, säger han.

När Henry har sökt upp de större institutionerna har han fått kalla handen. I ett mejl till TK vidarebefordrar han några av alla de svar han har fått – och så här kan det låta:

”Vi erhåller regelbundet förslag på utställare och utställningar från både enskilda konstnärer och allmänheten. Dessa tar vi i beaktande samtidigt som vi själva har många uppslag och idéer samt en tanke om det totala utbudet och vår profil. Jag måste tyvärr meddela att det inte är aktuellt att planera en utställning med Carl Köhlers verk för tillfället.”

Eller:

Porträtt av den finlandssvenska poeten Edith Södergran.

”Tack för förfrågan och den information kring konstnären du sänt. Vi har lagt ett utställningsprogram och jag ser tyvärr inte någon möjlighet att prioritera en utställning med Carl Köhler i detta.”

Eller:

”Vi har tittat på länkarna och diskuterat idén på dagens intendentmöte. Tyvärr måste jag meddela att vi inte har möjlighet att göra någon utställning med din pappas verk.”

Sedan Henry satte igång arbetet med att ge sin far det erkännande han, enligt sonen, aldrig fick uppleva under sin livstid har han startat upp en hemsida och arbetat intensivt med att boka upp eventuella utställningar i Svreige och utomlands.

– Pappa gick bort sommaren 2006, då tänkte jag inte på konsten speciellt mycket. Jag trodde att det skulle lösa sig allt efter hand, att man ordnade en lite större minnesutställning och så vidare. Jag började rota i detta kring november 2006 och det var en riktig kalldusch när det begav sig. Trots den uppenbara kvaliteten på pappas skapande, så blev det nej från alla gallerier, konsthallar och museer jag kontaktade. Även tidningarna tackade nej till att skriva någon liten minnesgrej om honom. Jag kan förstå att vissa gallerier – eller galleribranschen överlag – inte helt lätt kan ta in en för dem ny målare, då det kan vara svårt att sälja in till kundkretsen. Dock har jag svårt att förstå konsthallar och museer och för den delen en del gallerier som nobbar av bara farten, säger Henry Köhler och fortsätter:

– Efterhand så fick jag styra in arbetet och tänkandet på andra icke traditionella konstinstitutioner, för jag var fast besluten att få ut pappas verk. Jag visste att jag, mamma och min syster satt på något ganska unikt. Jag delade upp konsten i olika teman och fick ihop runt 45 unika författarporträtt i olika tekniker. Sedan fixade jag och min syster Frida ihop ett antal dansmålningar och några tonsättare pappa hade porträtterat från fotografier, så där hade vi ett nytt tema att jobba med.

Porträtt av den franske poeten Antonin Artaud.Vad gör din fars konst unik?

– Jag tycker att pappas konst är så variationsrik, att han arbetade med så olika tekniker: mycket klistrande, häftande, lappande, färgrika collagemålningar med fascination och inspiration från kroppen och dess rörelser. Ganska långt ifrån en inramad olja från Bukowskis. Pappa hade en väldigt speciell känsla för människan, anleten och kroppen. Pappas eget intresse för litteratur, musik och dans i kombination med hans pensel eller penna skapade en serie, i mina ögon, unika porträtt av andra kulturkaraktärer. Pappa fick fram deras innersta väsen, som inte många har lyckats med.

Fotnot: Framöver kommer konst av Henry Köhler att ställas ut under Bokmässan i Göteborg (22–25 september), Helsingfors stadsbibliotek (17 oktober–12 november) samt på Helsingborgs stadsbibliotek (12 december–8 januari 2012).

Gustaf Andersson