Vattnets flödande kretslopp till människans själ och hjärta

aug022011
Skrivet av Linda Johansson

flödande kretsloppflödande kretsloppVattnet porlar omkring dig, med en mystisk aura, i bäckar och floder. Vattnet talar till dig och tar med dig till platser. Vattnet som du dricker, och som varsamt eller hastigt kretsar runt i din kropp, får dig att leva och fungera. Vattnet kretsar omkring ditt hjärta och får det att slå. Cirkeln är sluten, vi föds av vatten och vi söker oss tillbaka till dess uppenbarelse för att överleva.

Lika säkert som Mesopotamien var beroende av floderna Tigris och Eufrat, lika tydligt har många av världens städer, London, Paris, New York och Rotterdam, pulserat och blomstrat utifrån sitt uppenbara hjärta, vattnet. Vattnet som får all mänskligt liv att leva, och dess förödande effekt då det förorenas och den dryga miljard människor som på rutin dricker det ändå. Vattnet, ett av de fyra elementen och dess möjlighet till mänsklig rening. Vatten som svämmar över och förgör, vatten som lugnar dig och ger dig ro, vatten överallt, och aldrig kan du undgå dess rena form.

Människans bosättningar omkring vattnet, i olika former, utvecklade civilisationen, och knyter då som långt tillbaka i historiens begynnelse, som nu, till människors hjärta. Vad kan en flod ha för relation till vätskorna som flödar i våra kroppar? Hur är vattnets kretslopp kopplat till flödena i vår vardag? Hur har en stad omformat dess natur och kan det även leda till att vi är själsligt/fysiskt/intellektuellt förändrade?

Dessa frågor är ställda av det internationella performancekompaniet sirenscrossing. Under juli månad har sirenscrossing varit på besök i Västra Götaland för en förstudie av sitt projekt rivercities. Förstudien har involverat ett flertal orter längs Göta älv- från inloppet vid sjön Vänern till dess utlopp i Göteborg. sirenscrossing arbetar på ett gränsöverskridande sätt med plats specifik dans/performance, video, installation och specialkomponerad musik. Förstudien som gjorts längs Göta älv, kommer att leda till föreställningar under sommaren 2012.

flödande kretslopp3flödande kretslopp3Det koreografiska projektet rivercities koncentrerar kring flodens liv och rörelse och dess inverkan på människorna som bosatt sig omkring dem. Från de rent primära funktionerna floderna innebar för människor i civilisationens era, lika essentiell är flodernas flöde för nutidens människor. Färgade av sin historia, kan de själsligt forma en människas vardag och rytm. rivercities genomfördes som projekt under 2010 i London, längs floden Lea och i norra Kanada längs Yukonfloden. rivercities projektet, ger intryck, ljud, berättelser och historier och dessa kan komma att föras över till nästa projekt. En bild eller film från vårfloden i den kanadensiska Yukonfloden kan användas under föreställningen längs floden Lea, London/Sydöstra England. Ett regnoväder från Göta älv, kan användas i den kanadensiska föreställningen vid Yukonfloden.

1. Hur växte performancekompaniet sirenscrossing fram? Vilka länder är involverade i projektet?

Sirenscrossing grundades i London 1994 av dansaren/koreografen Carolyn Deby – en Kanadensare som sex månader tidigare hade anlänt från Vancouver i Kanada. Hon har sedan dess skapat plats specifika koreografier i både England och Kanada. sirenscrossing har varit pionjärer i att utveckla metoder för att engagera lokala samhällen och professionella aktörer. Kompaniet skapar koreografier av kroppar, idéer, tillfällen, minnen, plaster, ljud, dofter och upplevelser där aktioner, val och rörelser hos publiken är lika viktiga som de professionella dansarnas. Ofta länkar föreställningarna samman olika platser. Publiken bjuds in till att gå på fysiska och fantasifulla resor som syftar till att inspirera till nya idéer och perspektiv på de städer där de äger rum.

Rivercities är sirenscrossing senaste projekt där vi jämför tre floder i Kanada, Sverige och England och tittar på samhällen uppbyggda runt dessa. Vårt mål är att uppmärksamma de globala flöden (in i, genom, och bortom) som varje lokal rivercity och dess invånare är en viktig del av.

2. Hur skapades rivercities som projekt? Ur vad växte grund idéerna fram? Hur länge har projektet funnits?

Rivercities började som en liten idé i slutet av 2009. Carolyn och kompositören Keith Johnson, som båda bor nära River Lea i London, fick idén om en föresällning om just floder genom att promenera omkring i området där de gamla ”filterbeds” i Lea Valley finns. Det är en konstig, men otroligt magisk plats, och svårt att tro att den ligger så nära centrala London. Samma år hade den kanadensiska dansaren Cara Siu börjat jobba på att få Carolyn till norra Kanada – till Dawson City – en mycket speciell stad vid Yukon River. Den svenska dansaren Pia Nordin, som arbetat med sirenscrossing i över 10 år, blev inspirerad och föreslog att rivercities skulle jämföra floder i tre länder - inklusive Göta älv i Sverige.

flödande kretslopp4flödande kretslopp4Der internationella utbytet av idéer är viktiga i detta projekt. Vi hoppas att rivercities kan bidra till en större debatt om människans inverkan på jordens system. Floder kan ses som en metafor för flöden mellan allt liv och jordens system. De är en del av det globala kretsloppet (den hydrologiska cykeln): en kontinuerlig cirkulation av jordens vatten – vätska, ånga och is - glaciärer, floder, hav, moln, grundvatten och cirkulation system av levande ting. Floder bokstavligen flödar genom oss!

Vi har inspirerats av den kanadensiska vetenskapsmannen Dr. David Suzuki som har sagt: ”Every drink we take has water molecules that evaporated from the canopies of every forest in the world, from all of the oceans and plains.” Vår nära relation till vatten är symbolisk för vår grundläggande koppling till vår planet.

3. På vilket sätt har floden en sådan central roll för invånarna i en stad och på vilket sätt påverkar den natur, stadens utformning och människors liv?

Det verkar uppenbart att många mänskliga bosättningar och städer i världen har byggts upp utmed floder. Men, särskilt i moderna, postindustriella samhällen, verkar det ibland som om vi har glömt bort de ursprungliga orsakerna till varför floden var så viktig för oss; för dricksvatten, transport, bevattning, vattenkraft, sjöfart, politiska/militära gränser, rengöring och vatten drivande industrier.

Floder delar också på städer. Yukon River i Kanada är över 3000 km lång, med endast fyra broar längs hela sin längd som transporterar fordon. Dawson City delas i två delar av Yukon River. Under sommar halvåret korsar man floden med färja och under vintern byggs en “ice bridge’. I Göteborg, genom byggandet av broarna (t.ex. Älvsborgsbron i 1966), fick staden nya möjligheter genom närheten till Hisingen.

Vi har förstått att människor känner sig annorlunda när det befinner sig nära floder. I London pratade vi med en grupp tonåringar i en ’rough’ del av staden som regelbundet kommer till floden för att ”den får en att känna sig lugnare”. I Dawson City berättade många människor om deras flods ”säsongsbetonande humör”, om hur den helt enkelt får dem att känna sig långsammare (under den långa kalla vintern) och snabbare (när våren kommer och isen smälter). Folket i Göteborg verkar särskilt medvetna om hur älven kopplar dem till havet, och där av resten av världen. Redan för över 1000 år sedan seglade Vikingarna på River Lea och rester av båtar har hittats på myrarna i området.

4. Varför har ni valt Göta älv som ett projekt i rivercities?

Vi är fyra konstnärer - en kanadensare, en brittisk/kanadensisk, en britt och en svensk. Det verkade både poetiskt och intressant att sammanföra dessa floder; Pia bor i Göteborg, nära Klippan vid Göta älvs utlopp, Keith och Carolyn bor i London nära floden Lea och Cara har tillbringat många somrar på Yukon River i norra Kanada.

5. På vilket sätt är Göta älvregionen och Göteborg annorlunda mot de andra städerna i projektet och vilka tankar och idéer har arbetats fram?

Det finns många skillnader och likheter mellan de tre floderna och deras städer. Vi blev förvånade över att i Dawson City släpps avloppsvatten fortfarande orenat ut i floden (efter viss debatt, planerar nu staden att bygga ett reningsverk). Däremot i Göteborg har Gryaab renat avloppsvatten i området sedan 1972. Göteborg och Göta älv njuter av ett överflöd av vatten (till skillnad från exempelvis England) men folket i Göta älvs vattenområde tycks vara särskilt medvetna om behovet av att upprätthålla sin älv och naturen runt omkring.

Linda Johansson anvaring för  text och bilder
Inline article positioning by Inline Module.