Rumänska kulturinstitutet firar Cioran

Emil Cioran (1911-1995)I år är det hundra år sedan den rumänske författaren, filosofen och essayisten Emil Cioran (1911-95) föddes i den lilla transsylvanska staden Rasinari. Det firar det rumänska kulturinstitutet i Stockholm med att ägna en hel kväll till hans ära den 5 april.

Enligt ett pressmeddelande har Cioran genom åren beskrivits som "den tjänstgörande skeptikern av en värld i förfall", "århundradets nihilist" och "medvetandet om vår olycka". Själv ska han ha förklarat att det kändes "legitimt" att under en livstid syssla med döden då detta är "människans grundproblem".

Den Parisbosatte författaren (sedan 1937) var i början av sin skrivargärning djupt inspirerad av Henri Bergson, vem han också skrev en avhandling om, men övergick allt mer till att bli en Nietzsche-inspirerad misantrop och pessimist som betraktade mänskligheten som "jordens cancer" och förbannade den dag han föddes.
Totalt publicerade Emil Cioran ett femtontal titlar på franska och rumänska.

På svenska introducerades han 1986 med Om olägenheten i att vara född (De l´inconvéniant d´être né, 1973). Senare har även titlarna Bitterhetens syllogismer (1989), Historia och utopi (1992) och På förtvivlans krön (1998) översatts till svensk språkdräkt.

Under minneskvällen kommer det rumänska kulturinstitutet att visa filmen "Apocalypsen enligt Cioran" som består av den längsta intervju den medieskygge Emil Cioran någonsin har gett. Samtalet genomfördes under tre dagar i juni 1990 av filosofen och författaren Gabriel Liiceanu och filmades av regissören Sorin Ilieşiu. Senare utgavs den i bokform och finns tillgänglig även på svenska, Apokalypsen enligt Cioran (1997).

Senare under kvällen samtalar Aris Fioretos, Ann Heberlein och Lasse Söderberg om betydelsen av Ciorans filosofi för en svensk publik och om dess relevans för nutiden. Christian Fex läser också utdrag ur Emil Ciorans verk.

Gustaf Andersson