Pjäs med Rimbaud sätts upp efter 60 år

Bertil Falks pjäs Järtecken sätts upp i Lund 60 år efter att det skrevs.Ett manus av journalisten och författaren Bertil Falk får urpremiär efter 60 år i skrivbordslådan. Det är teaterskolan Petersgårdens drama i Lund som har valt att sätta upp Järtecken, som pjäsen heter, där den franske romantikern Rimbaud är en av huvudpersonerna.

Poeten som påstås ha arbetat på en cirkus i Sverige tar med sig sina djur och sticker till Amerika ombord på en atlantångare. Väl ute på havet upplever passagerare och besättningsmän ett järtecken på himlen i form av en komet som förvandlar natten till dag.

Eleverna i Petersgårds drama har ägnat ett år av repetitioner åt att sätta upp det surrealistiska stycket.

För Bertil Falk är det så klart glädjande att pjäsen kommer till gestaltningen, som den avsetts för att göra, ända sedan han skrev dramat på Sigtuna folkhögskola under några vinterdagar 1955-56.

Enaktaren Järtecken var från början tänkt att vara en del i en lång trilogi, kallad Okeanien, om totalt nio akter och med en epilog. Liksom Järtecken utspelar sig de övriga akterna till havs ombord på en Amerikabåt.

- Vad Järtecken beträffar, så inspirerades jag till scenbilden av Paul Claudels drama När dagen vänder, första akten, där det pratas om Rimbaud ombord på ett fartyg. Det fick mig att göra honom till en del av handlingen. Rimbaud drällde omkring i Europa och Mellanöstern, men han for aldrig till Amerika, som han gör i Järtecken. Däremot var han faktiskt i Sverige, som medlem av en cirkus har det sagts, men hans syster har hävdat att det är fel och att han i Sverige arbetade på ett sågverk. Han gjorde också i holländsk armétjänst en fransysk visit på Java. Om han någonsin verkligen var slavhandlare eller narkotikasmugglare må vara osagt. Det går fler rykten än det finns fakta. Men att han handlade med vapen är säkert, säger han.

Bertil Falk gillar pannkakor. Foto: Guido Zeccola Vad kan Rimbaud säga oss i dag?

- Ingen aning. Något generellt svar på en sådan fråga kan knappast ges. Individuella svar kan naturligtvis luskas fram. Men vi är några stycken som läser honom. En tid i helvetet har faktiskt översatts till svenska inte färre än fyra gånger. Av Gunnar Ekelöf på 1930-talet, av Helmer Lång på 1950-talet, av Jonas Ellerström 2002 och av Elias Wraak 2003, säger Bertil Falk.

Hur kommer det sig att dramat får premiär först nu?

- En gång skickade jag Okeanien till en teater, tror det var i Göteborg, och skrev något i stil med att ett idédrama väl knappast låg i fas med tidens mode i teatervärlden och fick till svar ett maskinskrivet raseriutbrott, där jag blev utskälld både efter och utan noter. Tyvärr har jag slarvat bort detta underbara dokument. Annars hamnade alla skådespel jag skrev fram till 1958, då jag slutade skriva dramatik, i pärmar och där står de än i dag och samlar damm. Alla utom just Järtecken! Tydligen har jag haft en viss klockarkärlek till detta aktstycke för med en viss oregelbundenhet har jag under årtiondenas lopp skickat denna enaktare till Dramaten och regelbundet fått det i retur.

Gustaf Andersson
Järtecken har premiär onsdagen den 23 mars på Petersgården i Lund.