När konsumtionen köper en plats i våra inre

Konsumtion är en naturlig del av våra liv och upplevs av de flesta som nödvändig. Ett undvikande av att handla livsmedel, eller att snickra sitt eget hem låter sig inte göras helt lätt. Men hur långt är vi egentligen beredda att gå?
Det är en av de frågor som tas upp i föreläsningsserien "En enda kropp" som just nu pågår i Katarina kyrka.

I förra veckan inleddes programmet med att konstnären Erika Dahlén, redaktör för boken "Jorden vi ärvde - om klimat, konsumtion och livsval", talade om hur dagens konsumtionsinriktade livsstil påverkar vårt psykiska välmående.
­- I det kapitalistiska samhället är individens eget begär överordnat, andras liv har inte med mitt att göra. Det är som att varje människa är en isolerad ö. Vi som globalt sett har det bra har en tyst överenskommelse om att bara våra begär skall tas på allvar, säger Erika Dahlén.

Hon berättar att en kökstillverkare för några år sedan hade som slogan att "alla har rätt till ett häftigt kök". Kontentan blir att den som inte har råd med ett häftigt kök har fråntagits sina rättigheter. På så sätt spelar reklammakarna på känslan av otillräcklighet.
Vi kan inte låta bli att leva oss in i tv-reklamen, menar Erika Dahlén. Det finns en medfödd förmåga hos människan att läsa bilder och tolka symboler, vilket reklambranschen drar nytta av. Våra hjärnor är inriktade på att söka mening och samband för att kunna förstå omvärlden.
Att konsumera till sina barn anses oftast mer okej än att köpa till sig själv.
- Många föräldrar försöker nog köpa sig fria från en känsla av skuld. Men när man konsumerar för mycket saker och upplevelser till barnen hinner de aldrig landa i sig själva, försvinna in i leken. För att kunna vara kreativ och få kontakt med sig själv är den ostörda ensamleken helt nödvändig, säger hon.

Erika Dahlén hoppas att medborgarna påverkar politikerna att fatta hållbara beslut, det vill säga att införa begränsningar för konsumtionen.
- Vi behöver inte ha ekonomisk tillväxt som mål. Man kan definiera välfärden på ett annat sätt. En del av definitionen kan till exempel vara att man får trygghet och tillfredsställelse i att leva i ett verkligt hållbart samhälle, säger hon.

Sara Hjalmarson