En natt i ett fjärran Sefarad

altSefarad betyder Spanien på hebreiska, och det var inte utan en känsla av en varmare natt som Anne Kalmerings ensemble spelade judisk-spanska sånger och visor på Judiska muséet i Stockholm under kulturnatten.

Sångerskan Anne Kalmering och hennes ensemble, är mest känd för sitt arbete med  kletzmermusiken, den musik som spelades av de östeuropeiska judarna. Under kulturnatten visade hon sin repertoar på sefardiska sånger. Sångerna handlar om hjärta och smärta, bråk mellan döttrar och mödrar, och vardagens problem. De kan låta mycket lika den spanska folkmusiken. Det är ingen slump, det vi idag kallar spansk musik har påverkats mycket av den sefardiska.

Den spansk-judiska kulturen är inte så välkänd. På medeltiden levde många judar i det moriska Spanien, men när de kristna kungarna fick makten, ställdes de spanska judarna inför valet att fly, konvertera eller dö.

Många flydde till som idag är Grekland och Turkiet, men de sefardiska judarna behöll sitt språk. Ladino är en blandning mellan medeltidens spanska och hebreiska. Få talar språket idag, kanske 150.000 människor, de flesta bor i Israel. Det kanske kan ändras nu.

Anne Kalmering sjunger på ladino, för precis som halvsystern jiddisch har ladino sett en renässans på senare år. Fler tar sig tid att lära sig tala och skriva på språket.

Sångerskan Yasmin Levy, som vunnit pris från Anna Lindhs minnesfond, har varit mycket viktig för att kunna återuppväcka den sefardiska musiken, och spelade dem på moderna instrument.

Återuppväckandet av språket ladino och av musiken, har väckt känslor både i Israel och på andra ställen. Både hos dem som vill få tillbaka sitt kulturarv, och de som tycker att det inte har en plats i dagens samhälle. På Judiska muséet är det i allafall tur att den vackra musiken finns kvar och kan spelas.

Peter Jansson, text
Waldemar Ingdahl, bild