Surrealismen sätter fantasin i gång och verkligheten i gungning

mar152010
Skrivet av Birgitta Milits

Ragnar von Holten, 1934-2009, Polyfemos maskRagnar von Holten, 1934-2009, Polyfemos maskRagnar von Holten collection på Stockholms Auktionsverk 17 mars 2010

En liten pojke lyssnade på en sång på engelska.
"Det låter som skrutt, men det är inte skrutt" sa han.
"Vad är det då?" frågade jag.
"Det är engelska."

På Auktionsverket i Stockholm säljs den 13 mars 2010 en konstsamling som tillhört Ragnar von Holten, med tillhörande flott katalog, svart förstås, i stort format på 140 sidor. Det är målningar, teckningar, skulpturer, collage, textila verk, foton och andra föremål. Det finns många som uppfattat allt detta som "skrutt", men det är inte "skrutt", det är surrealistisk konst!

Surrealisterna associerade fritt och satte samman de mest olikartade föremål och tekniker, styrda av sitt undermedvetna. Dock tror jag att man aldrig associerar helt fritt, men det intressanta var kombinationen av det mest aparta under devisen: det oväntade mötet mellan en symaskin och ett paraply på ett operationsbord. Även namnen på verken var en del av det hela.

Det rör sig om 285 verk som von Holten köpt och eller fått. Många är utförda av honom själv och dessa är samlade till en särskild avdelning sist i katalogen. Där finns också min favorit, Polyfemos mask. Den är en så kallad readymade från 1985. Med ett rektangulärt "öga" mitt i pannan som på en dykarhjälm, monterat på ett huvud på en pinne på en fyrkantig bas. Är masken gjord av papier-maché? Eller är det en kalebass eftersom den är "ready made"?  Det vet jag inte och det gör heller ingenting. Det är ett föremål som sätter fantasin i rörelse. Jätten Polyfemos, stackaren, fick sitt enda öga utstucket av Odysseus och hans män. Hur klarade han sig efteråt? Kunde han sköta sina djur? Det vet vi inte för våra sympatier är hos den listige Odysseus och jätten hade ätit upp flera av hans män.

Om Polyfemos mask kan man läsa mera i "Ragnar von Holten - syner" av konstvetaren och författaren Peter Cornell. Det är också han som skrivit i katalogen om von Holten (1934-2009) under rubriken "Konstnär - författare - museiman (intendent på Riksutställningar, Moderna museet och Nationalmuseum samt chef för Centre Culturel i Paris) - humanist".

Första numret i katalogen är ett foto från 1933 på några av de surrealister som sedan blev namnkunniga: Tristan Tzara, Paul Eluard, André Breton, Hans Arp, Salvador Dali, Yves Tanguy, Max Ernst, René Crevel och Man Ray. De sitter prydligt som en liten skolklass och tittar in i kameran, endast Eluard gör en gest bakom ryggen på Tzara. Kanske håller han bara undan sin cigarett. Fotot är taget av Anna Riwkin-Brick (1908-1970), en av de riktigt stora svenska fotograferna under 1900-talet.

Det är något lekfullt över surrealismen, lite grand som popkonsten. Konstnärerna hade säkert roligt. Men det gäller förstås inte alla och inte alltid. Några kan förefalla kvinnofientliga med sina vassa former riktade mot kvinnobröst som till exempel Max Valter Svanberg.

Hela samlingen skänktes till Konstakademin efter von Holtens död. Inkomsterna efter försäljningen ska bilda grundplåten för "Ragnar von Holtens minnesfond" - till glädje och nytta som stipendier till "lovande konstnärer".

Birgitta Milits

 

Inline article positioning by Inline Module.