Malmö stadsteater, en 200 år lång teatertradition

altÅr 2009 betyder inte bara 200 år av svensk fred, utan också 200 år med teaterkonst i Malmö. Malmö Stadsteater firade detta med stor födelsedagsfest på Hipp den 16 oktober, samma datum som den första scenen på Gustav Adolfs torg invigdes år 1809. Jubiléet uppmärksammas i höst också med en ny utställning på Teatermuséet, framtagen i samarbete med Malmö Museer samt en bok om Malmö-teaterns historia.

På jubileumskvällen gav Malmö Stadsteater en livfull skildring av de två seklen, med ett potpurri från de många uppsättningar som sett dagens ljus i Malmö. Konferencier Harald Leander guidade publiken mellan de "historiskt obekymrade" sketcherna från skådespelarensemblen. Först ut var de kringresande teatersällskapen, som reste landet runt för att underhålla. På grund av tidens knapphändiga kommunikationer var strömmen av teatersällskap ojämn, men fram mot nästa sekelskifte var scenutbudet i Malmö närmast överflödigt för en så pass liten stad.

Under föreställningen bjöds publiken på vidare axplock från favoriter som "Hamlet", "Wärmlänningarna", "Tolvskillingsoperan", "Den girige" och "Fröken Julie", alla uppförda mer än en gång på Malmös scener.

En röd tråd av många var teaterhistoriens tendens att avliva de få kvinnor som fått ta plats på scenen, och Romeos Julia, Hedvig från "Vildanden", Ofelia i "Hamlet", Marilyn Monroe, Carmen, Maria Stuart och inte minst alla de kvinnor som just nu bränns på bål i Stadsteaterns uppsättning av "Häxjakten" fick en offentlig ursäkt och välförtjänt uppmärksamhet genom en feministisk kampvisa från förra årets "Jösses Flickor - Återkomsten".

Publikationen "När teatern kom till Malmö" är, liksom muséets utställning, framtagen i samarbete med Malmö Museer. Här ger journalist Jan Richter en skildring av det offentliga teaterlivets framväxt. Att jubiléet sammanfaller med åminnelsen av Sveriges senaste krig är ingen slump, då Malmö var en välmående stad vid 1800-talets början, altberättar han. Man fick till och med vikariera som huvudstad en tid, och stadens borgmästare lade stor energi på att imponera på kung Gustav IV Adolf. För att få fortsätta som reservhuvudstad behövde man inte minst värdiga representationslokaler, så 1809 stod Stora Värdshuset, med teater i ena halvan, färdigt på kungens eget torg.

Dessvärre hade Sverige då precis förlorat kriget och kungen tvingats avgå. Även om invigningen gick miste om sin hedersgäst, var dock teaterscenens succé ett faktum, skriver Richter. Mer om detta kan man lära sig på Teatermuséet, granne med stadsteaterns stora scen Hipp. Muséet drivs sedan 1977 av ideella krafter med stöd från Malmö stad.

Sedan 1944 finns Malmö Stadsteater i kommunens regi, med en fast ensemble och tre scener där ett tiotal föreställningar per år sätts upp. Samtidigt som kommunen nu håller i det officiella födelsedagskalaset, blomstrar den alternativa scenkonsten i Malmö, med en mängd fria grupper och scener som Teater Weimr, Teater Insite och omsusade Institutet. Samma kväll som stadsteatern mindes tillbaka, invigde de sistnämnda den nya scenplatsen i Västra hamnen, Kulturhuset Kong, med sin nyskrivna föreställning "Lära sig att stiga upp". Förhoppningsvis finns det inte anledning för Malmöborna att heller i framtiden oroa sig för scenutbudet.

Hanna Bäckström, text och bilder