Vad får de allt ifrån?

Allan Klynne, foto Cato LeinSamtal med Allan Klynne en sommardag 2009 på ett utecafé på Söder

Var får du allt ifrån? Det är en intressant fråga att ställa till alla författare. När man frågar Hans Alfredson svarar han "Från England" medan Allan Klynne skulle kunna svara "Medelhavsländerna".  Det är han som skrivit boken "Kleopatra" med underrubriken "Liv och legend". 

"Egentligen handlar det om att veta var man ska leta," säger han. "Jag har alltid varit intresserad av historia. När jag växte upp läste jag den tecknade serien om prins Valiant och allt jag kunde hitta om historia."

Det samma gäller för mig. Historia och tecknade serier är en härlig kombination. Berömd är "Asterix" där Albert Uderzo ritade och René Goscinny skrev texten. Utgångspunkten var gallernas hövding Vercingetorix som besegrades av Julius Caesar. När Klynne berättar får jag associationer till hela antiken och inte bara till romartiden som är hans specialitet. Det förvånar mig inte att Harold R. Fosters Valiant har satt sina spår eftersom den anses vara både vältecknad och ha bra historiskt innehåll. Då valde han väl en klassisk linje på gymnasiet? 

"Nej, det gjorde jag inte utan det blev en samhällsvetenskaplig. Efter studentexamen förstod jag att det inte var det jag ville ägna mig åt och i stället reste jag till München och läste tyska. Latinet fick jag komplettera. Efter det var det inte svårt att lära sig italienska."

År 2002 disputerade han i ämnet Antikens kultur och samhällsliv under rubriken Terra sigillata from the villa of Livia, Rome. Consumption and discard in the early Principate. Fritt översatt handlar det om finkeramik från Livias villa i Rom, sådant som man använde och sedan kastade bort. Tiden var det tidiga kejsardömet ca 20 f Kr -70 e Kr.

Livia var kejsar Augustus hustru, han som besegrade Kleopatra och Marcus Antonius i slaget vid Actium år 31 f Kr. Då hette segraren fortfarande Octavianus. Som kejsare kallade han sig Augustus, den vördnadsvärde. Klynnes beskrivning av hans sätt att nå detta mål är mera klarsynt och därför kritiskt än vad jag annars är van vid. Från 1996 ledde han den svenska delen i arbetet med utgrävningarna av Livias villa vid Prima Porta utanför Rom. Det borde ha varit lite grand som att gräva ut avfallshögar från boplatserna under stenåldern, de som kallades kökkenmöddingar. Men en kejsarinnas avfallshög innehöll naturligtvis fina saker bland avfallet och här är ett av svaren till varifrån Klynne har fått sitt material. Man får också hålla i minnet att en romersk villa inte liknar det som kallas en villa i våra dagar. Då var det som en liten by (därav village på eng.) med trädgårdar och pergolor och bassänger, butiker, stall och andra byggnader för djur samt bostäder för slavar förutom ägarens palats.

Känd blev Klynne för "Antika rekordboken" 2003 som han skrev tillsammans med sin hustru Cecilia. Den är uppdelad i 28 olika avsnitt som kan heta Människan, Lyx och flärd, Brott och straff och liknande. Den är rolig för alla åldrar.

"Boken är en blandning av lek och allvar", säger Klynne. "Vi ville visa att antik historia inte är knastrig och högtravande. Samtidigt var det en chansning - får man skriva roligt om antiken?"

Om man är ung och ännu inte kan så mycket blir man intresserad och vill ta reda på mer om till exempel kejsar Claudius som var den "Försumligaste fadern". Den som förut kan en del, associerar till det märkliga tillvägagångssättet när denne tillbakadragne och låghalte stammare plötsligt blev utropad till kejsare av några soldater som sägs ha hittat honom gömd bakom ett draperi där hans fötter stack fram. Vid den bokens tillkomst var Klynne forskarassistent vid Svenska Institutet i Rom 2002-2007. De roliga anslagen i miniessäerna i rekordboken har ofta en liten knorr på slutet. Liknande skämtsamma och oväntade vändningar gäller också för hans bok om Kleopatra. 

Dramatik är det gott om i Klynnes bok om den egyptiska drottningen Kleopatra men hur bar han sig åt när det finns så få fakta om henne själv?

"Jag har förstås använt mig av antika källor som finns listade i slutet av boken. Sedan har jag tröskat mig igenom vetenskapliga studier om allt från Kleopatras mynt till synen på kvinnan i antiken. Utmaningen låg i att hitta ett tonfall som inte uppfattas som alltför docerande för nutida läsare. Jag har försökt varva gestaltande partier med förklarande utläggningar i lagom stora doser. Det var Staffan Hilding på Norstedts förlag som ville att jag skulle skriva om Kleopatra. Annars hade jag kanske inte kommit i gång."

Det är intressant att Klynne nämner Hilding. Han har nämligen varit drivande i ett stort företag med att göra antikens författare tillgängliga för vår tid. Först arbetade han på Wahlström & Widstrand där många av översättningarna gavs ut. Äras den som äras bör och en särskild eloge måste ges till översättare som Sture Linnér, nestorn bland dem alla, och lektor Ingemar Lagerström som bl.a. gett elegant språkdräkt åt Julius Caesars loggbok "Inbördeskriget". Nu hoppas jag på att Hilding och Lagerström tar sig an dagboken om kriget i Gallien av samme berömde härskare och strateg. "De bello gallico" på latin där Caesar bland alla sina "framgångar" beskrivit hur han tillintetgjorde både Vercingetorix och hans folk.
I dag arbetar Allan Klynne på heltid som föreläsare, översättare och författare.

På Bok & Bibliotek i Göteborg framträder han söndagen den 27 september och talar om drottning Kleopatra.  .

Det ser vi fram emot.

 Birgitta Milits