Papperslösa flyktingar - en lucka i det svenska sjukvårdssystemet

Ett antal omfattande undersökningar och utredningar har tagits fram om de "gömda", även kallade papperslösa flyktingar vilka i ett växande antal frekventerar i Sverige. Skälet till att dessa utredningar genomförts beror på att papperslösa flyktingar i större utsträckning än vanliga medborgare, är i behov av sjukvård. Ofta befinner sig flyktingarna i en ohälsosam situation men de vågar inte alltid söka hjälp, i rädsla för att bli upptäckta. Det kan i längden förorsaka att flyktingarnas ohälsosamma, fysiska tillstånd förvärras. Det existerar idag en rad organisationer i Sverige som ideellt arbetar med dessa flyktingar och gör det möjligt, att genom seminarier och workshops, informera det svenska samhället om deras kritiska situation. 

På konsthallen i Göteborg, i samband med utställningen av fotografen Yto Barrada, gav Rosengrenska stiftelsen, en ideell organisation som ger vård åt papperslösa, ett "Art after work", om deras verksamhet. I samband med seminariet fanns en möjlighet för besökare att studera Barradas fotoutställning i konsthallen, vilken skildrar staden Tanger i Marocko och dess flyktingpolitik. Platsen attraherar ständigt ett stort antal flyktingar från nord- och Västafrika vilka vill ta sig över Gibraltar sund för ett nytt, hägrande liv i Europa. Det väntande livet på andra sidan blir dock ofta på samhällets bottenskikt. I ett samarbete, genom konsthallen i Göteborg belyser fotografen Barrada och organisationen Rosengrenska några av de villkor som råder för dagens flyktingar.
När man pratar om en papperslös, menas en person utan uppehållstillstånd i Sverige. Denna person har ofta fått ett avslag på sin asylansökan men väljer att stanna kvar inom landet och kanske gömma sig. En papperslös kan även inbegripa en person som migrerat från sitt hemland av olika skäl och befinner sig i Sverige utan att ansökt om visum eller stannar kvar då visumet gått ut. Det uppskattades befinna sig cirka 10-15000 papperslösa flyktingar i Sverige, 2008 och enligt Röda Korset var 1000-1500 av dessa barn. Om någon av dessa flyktingar är i behov av vård har de enbart rätt till omedelbar vård ifall de kan bekosta den själva. Vad som kan bli dilemmat här är dock, att flyktingar i dessa situationer sällan håller inne på en förmögenhet och omöjligt klarar av att bekosta ett vårdbesök. Det kan även uppstå problem vid uppsökning av vård då flyktingarna ofta kan vara rädda för att bli upptäckta och så småningom överlämnade till polisen och utvisade. Enligt en undersökning av Läkare utan gränser, kostar ett vårdbesök på en svensk vårdcentral 260 kronor för en svensk medborgare och för en icke -svensk medborgare 5000 kronor. Det råder en uppenbar prisskillnad mellan dessa två grupper. Vidare i undersökningen står att läsa att en förlossning för en svensk medborgare kostar 0 kronor men för en icke-svensk medborgare minst 20 000 kronor. Det förekommer en rad bistånd till att hjälpa papperslösa människor runtom i Europa men Sverige är ett av de länder som bistår med minst hjälp till människor utan uppehållstillstånd.
Rosengrenska stiftelsen grundades med en övertygelse, att alla människor på lika villkor skall ha rätt till vård. När man förnekar en människa vård, oavsett om personen är papperslös eller ej, strider det mot FN:s deklaration över mänskliga rättigheter. Det ironiska är att det i flertalet fall är dessa människor som är i mest behov av akut vård. I Hälso och sjukvårdslagen går att läsa att den som har störst behov av vård skall ges företräde. Sverige saknar uppenbarligen ett regelverk för hur papperslösa skall gå tillväga ifall de är i behov av vård och konkreta statliga bidrag till de vårdinrättningar som faktiskt hjälper de "gömda".
Rosengrenskas verksamhet sköts ideellt och är uppbyggt av sjuksköterskor, läkare, psykologer och arbetsterapeuter och andra professionella yrkesinriktningar vilka ämnar hjälpa en flykting. Organisationen har som målsättning att vårda hela människan. Det finns någon där som man kan prata med och få stöd hos, som kan hjälpa rent akut medicinskt men också med att exempelvis införskaffa ett par glasögon och en möjlighet till tandvård. Flyktingar som är i behov av vård men som inte har råd eller vågar vända sig till en vårdcentral kommer i kontakt med Rosengrenska genom en jourtelefon. Organisationen arbetar främst mot att en människa skall hålla sig samman och inte bryta ihop, och under de år som organisationen bedrivit sin verksamhet, har inte en enda patient tagit sitt liv. Rosengrenska har funnits sedan 1998 och grundarna bakom är "Svenska två läraren" Unni Brandeby, barnläkaren Henry Ascher, Anne Sjögren, sjuksköterska, Anne-Marie, sjuksköterska och kuratorn Nestor Verdinelli, f.d. flykting från Argentina.
En av nätverkets sjuksköterskor Anne Sjögren håller regelbundet föreläsningar och seminarier om Rosengrenska. Hon är en av grundarna till organisationen och har under sina många år som verksam sjuksköterska otaliga erfarenheter och upplevelser bakom sig i sina möten med de gömda flyktingarna. Det ger henne mycket att kunna hjälpa andra människor som i sin flykt från sitt hemland utsätts för en stor mängd lidande. Jobbet är på många sätt kreativt och hon får träffa många starka människor, med mycket svåra historier bakom sig, vilket ofta berör henne starkt. Hon anser att kvaliteten och nivån på det svenska samhället är låg, då sjuksköterskor och läkare måste behöva välja ifall de vill ge vård eller inte till människor. Det går inte att tvinga ut människor med hjälp av lidande enligt Anne, och gällande frågan om de "gömda" är det ett rättshaveri, eftersom de mänskliga rättigheter som Sverige skrivit under om är juridiskt bindande. Anne fortsätter:
-Det är skamligt med de höga priserna flyktingarna måste få betala för att få sjukvård, Sverige förlorar på det, just med tanke på anseendet utåt, det blir säkert krockskadat med tanke på att vi behandlar människor såhär. Vi träffade exempelvis en kvinna i Småland som inte fick abort om hon inte betalade femtusen kronor, detta rörde sig om en våldtagen kvinna ifrån en hederskultur, hur blir det för det barnet och hur blir det för den stackars kvinnan? Vi träffar på väldigt mycket svåra öden.
Flertalet frivilligorganisationer, kyrkor, och ideella organisationer har velat belysa frågan om de papperslösa flyktingarna, och vill bistå med hjälp då det svenska sjukvårdssystemet ej tillgodoser de "gömdas" behov. De medicinska nätverk, vid sidan om Rosengrenska, vilka stödjer gömda flyktingar i Sverige är Läkare i världen, Stockholm, (sedan 1995), Läkare utan gränser, Stockholm, (sedan 2004), Röda Korset (sedan 2005) och Deltastiftelsen, Malmö (sedan 2000) Tillsammans har dessa organisationer startat "Rätt till vård initiativet" Det viktigaste budskapet från initiativet lyder:
-Vi uppmanar den svenska regeringen att ta sitt ansvar för att papperslösa och asylsökande ska få tillgång till hälso- och sjukvård på i allt väsentligt lika villkor som övriga invånare. En lagstiftning som särbehandlar eller utestänger vissa grupper är inte förenlig med mänskliga rättigheter om lika värde och icke-diskriminering
Rosengrenska tillsammans med andra frivilligorganisationer försöker med alla medel att hjälpa så många de kan. Men det räcker inte till. Något måste göras. Dock har fleratlet sjukhus och landsting i Sverige, bland annat Sahlgrenska universitetssjukhus tagit beslutet att inte avvisa sjuka vilket är lovande i väntan på ett större nationellt beslut. Det pågår en intensiv kamp mot illegal immigration i de flesta länder inom EU och dessa bestämmelser har blivit mer bestämt restriktiva mot papperslösa flyktingar. Restriktionerna försöker motverka ett ökande av illegal emigrering men kan samtidigt förminska flyktingars tillgång till samhället de befinner sig i, främst i frågor som hälsa och sjukvård. Det saknas uppenbarligen ett statligt regelverk för de papperslösa flyktingarna, vilket påtagligt skulle förenkla den svåra process och situation en gömd flykting besitter när denne behöver och söker sjukvård. Subventionerad sjukvård och statliga bidrag till de sjukvårdsinrättningar som behandlar papperslösa skulle förenkla processen för en människa på flykt, som inte har resurser eller är kapabla till att betala för sin sjukvård. Vi är alla människor, vi har alla rätt till vård, med eller utan papper.

Linda Johansson
Läs mer på
www. rosengrenska.org
www.vardforpapperslosa.se
www.lakareutangranser.se

 

< Föregående		Nästa >