”Kulturrådet borde lita på sina egna medarbetare”

Image

Carl-Michael Edenborg. Foto: Aurora Berg

Carl-Michael Edenborg tar emot på det lilla kontoret på Café Edenborg i Gamla Stan. Han har nyligen blivit ut-lasad från sitt undervisningsjobb på Södertörns högskola, något som är bra för hans förlag Vertigo, men ändå en smula bittert.

Den positiva följden är att det blir mer tid över till Vertigo där man just nu lägger ned sista jobbet på de två pionjärerböckerna i den nya serien Vertigo Academica. Susanne Dodillets avhandling om synen på prostitution i Tyskland och i Sverige samt Magnus Ulléns bok Bara för dig om pornografi och konsumtion släpps båda på Vertigo i vår. Av förlagets utgivning berör cirka 50 procent ämnet sex, antingen ur ett akademiskt perspektiv eller mer direkt erotiskt.

Under året som gick fick Vertigo litteraturstöd för två av sju utgivna böcker och Carl-Michael Edenborg är nöjd.

- Jag tänker inte bråka om det, jag bråkade om det 2006. Det var året då vi inte fick stöd för en enda av våra böcker. Bland annat motiverade Kulturrådet det med att Apollinaires De elvatusen spöna inte var någon klassiker, men kom igen det är Apollinaire!

Den gången, för två år sedan, ledde kritiken till att Kulturrådet tvingades se över sin organisation. Edenborg hävdade att arbetsgrupperna som beslutade om litteraturstödet var jäviga och alltför hårt knutna till Bonnierförlagen. På sin blogg berättar han hur han i början sågs som rättshaverist men när självaste kulturministern gav honom medhåll tystnade kritiken.

Efter det var det lugnt en period. Vore det inte för bloggen Vertigomannen, där Carl-Michael Edenborg med jämna mellanrum luftar sin kulturkritik, skulle man kunna tro att han legat av sig. Men när vi börjar prata om Skuggutredningen och Kulturrådets medverkan under Frankfurtmässan har han en hel del att säga.

- När jag läste igenom en del av förslagen till Skuggutredningen tyckte jag att trenden var förfärlig. Jag fick känslan av att de allra flesta som kom med förslag inte ens hade läst de kulturpolitiska målen. De är ju kanon, ironiserar han.

Enligt Carl-Michael Edenborg är det nämligen inte målen i sig det är fel på. Där står bland annat att Kulturrådet ska "främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar", så långt allt väl. Problemet är att målen inte alltid efterlevs.

- Skuggutredningen var mest flummig, dum och självupptagen. Antagligen var det därför den blev så uppskattad, den är helt ofarlig för politikerna, säger Edenborg som befarar att de kulturpolitiska målen sitter löst när sittande regering är klar med sin kulturutredning.

Det senaste "lilla bråket", som Edenborg uttrycker det, handlade om Frankfurtmässan. I ett upprört pressmeddelande motsätter sig Edenborg hur Kulturrådet gav journalisten och Bonnierförfattaren Ulrika Knutsson uppgiften att presentera de viktigaste svenska litterära verken under 2008, i en folder som gavs ut i samband med mässan. Resultatet blev att 22 av 33 omnämnda verk är utgivna av Bonnierförlagen. Carl-Michael Edenborg tycker att man i stället skulle ha utgått från vilka böcker som fick litteraturstöd och presenterat dessa i foldern.  

- Kulturrådet borde lita på sina egna medarbetare i stället för att lita på någon som skriver om sina kompisar.

Edenborg väntar fortfarande på svar från Kulturrådet. Hur denna motsättning slutar återstår alltså att se. Men konstateras kan att den ut-lasade förlagsredaktören fortfarande är beredd att hugga mot orättvisor som drabbar de små förlagen.

- Energin kommer ofta från att jag får en tanke som grundar sig i egna intressen. Ibland känner jag mig som en galning, en galning som tycker att det behövs fler perspektiv.

Erika Walukiewicz