Hellbrand gestaltar en livskänsla, dragen till sin spets

I Gertrud Hellbrands roman Scenario X har rollspelet lämnat lekstugan i cyberrymden och tagit plats i vår kalla fysiska verklighet. En samling ungdomar utgör en våldsam performancegrupp som mot betalning spelar upp förnedringsscener med beställaren som huvudperson och offer. Allt sker i det egna hemmet efter att kunden beställt och specificerat sitt önskescenario på nätet. Mardrömmen knackar på dörren, exakt så som du vill ha den, vid den tidpunkt som passar dig.

I Scenario X, den andra romanen efter debuten med Vinthunden som kom härom året, river Gertrud Hellbrand ner de återstående trasorna av ridån mellan påhitt och verklighet. Efter att ha fostrats av dokusåpor och identitetsspel på nätet tar berättelsens huvudpersoner det sista konsekventa steget. Självförhärligandet och våldsmystiken kan leda tankarna till tonåringarna i Anthony Burgess A Clockwork Orange - narcissismens onda frön har skjutit skott, och nu betraktar de förskräckliga barnen sin spegelbild. Tidningen Kulturen fick en intervju med Gertrud Hellbrand.

Ett ord som kommer för mig under läsningen är fiktionalisering. Människor tycks uppleva en verklighetsförlust. Offer och förövare förhåller sig olika till denna förlust - på varsin sida. Men det är detta förfärliga vakuum som drar offer och förövare till varandra. Vad tycker du om den tolkningen?

- Att beställa ett sexuellt scenario skulle kunna tolkas som ett uttryck för eskapism. I stället för i den grå vardagen befinner man sig plötsligt i händelsernas centrum. Man kan förstås betrakta sökandet efter "kickar" som ett sätt att känna sig mer "verklig". Känna "att man lever", som det brukar heta, säger Gertrud Hellbrand.

Somliga karaktärer ger uttryck för ett slags voyeurism, blandat med narcissism, då de upplever sig leva i en film, i en berättelse - och älskar att se sig själva i denna berättelse. Känslan av att leva i en fiktion tycks leda till avhumanisering. Hur ser du på det?

- Jag har försökt att gestalta en livskänsla, dragen till sin spets. Vi lever i en oerhört narcissistisk tid. Man kan fråga sig om det är fråga om "fiktionalisering" eller snarare ett slags hyperrealism. Teveserien The Office inspirerade mig till något avsnitt i boken. The Office - en fiktiv dokusåpa - lyckas förmedla en nästan outhärdlig verklighetskänsla.

Offren i din bok vill förnedras, misshandlas, dödas. Är det i själva verket ett rop på hjälp? Ett försök att återerövra en förlorad verklighet? Smärtan är ju verklig. Eller?

- Självförvållad smärta tolkas ofta just som ett sätt att kanalisera känslor. Den tolkningen är förstås giltig.

- Mina böcker utforskar också sexuell masochism, en komplex företeelse som i viss mån handlar om just narcissism, om att njuta av att vara i centrum, som en tjur på tjurfäktningsarenan. Vinthunden, min debutbok, gestaltar lockelsen i att ärra den egna kroppen, göra oåterkalleliga spår i det orörda. Masochistens yttersta begär måste logiskt handla om döden. Men döden i Scenario X är förmodligen ett misstag. Scenariot spårade ur.

Fiktion som tränger undan verkligheten - vad är det som uppmärksammat dig på just den här processen? Dokusåpan? Interaktivitet på nätet? Spelet med identiteter på chattsidor?

- Samtliga de företeelser du nämner har haft betydelse för tillkomsten av Scenario X. Det blir allt vanligare att hålla sig med en extra identitet eller flera via nätet. Det är lätt att gå in i andra roller än de vardagliga.

Socialvetenskaperna och psykologin har långt före internet och rollspelen pratat om just roller: könsroll, mansroll, kvinnoroll etc. Det har givetvis skett i de bästa avsikter, men kan själva konceptet ha bidragit till att skänka legitimitet till rolltänkandet? Gjort oss till funktioner snarare än individer?

- Samtidigt är den moderna människan mer individorienterad än någonsin och odlar sin "personlighet" som ett livsprojekt. Kanske finns tvärtom en längtan efter just roller och den trygghet dessa ger?

- Det sadomasochistiska kontraktet erbjuder en tillfällig fristad i den bemärkelsen. Samtidigt som själva iscensättningen också skulle kunna betraktas som ett uttryck för narcissism.

Förutom att vara författare arbetar du som lärare i skönlitterärt skrivande. Vad fokuserar du din undervisning på?

- Jag undervisar egentligen inte utan handleder folk som skriver på större skrivprojekt, oftast prosa. Det handlar om att hjälpa textförfattaren att få syn på textens särart och inneboende logik. Slipa redskapen helt enkelt, säger Gertrud Hellbrand.

Bo Jörgen Sandberg

 

Scenario:
1. scenario, en numera ovanlig benämning på ett manuskript med noggrann teknisk beskrivning av en film scen för scen, anvisningar om hur bild och ljud skall utformas och detaljuppgifter om miljöer, rekvisita, kostymer etc.
2. scenario, inom framtidsforskningen en systematisk beskrivning av en möjlig framtida situation och av en tänkbar utveckling från dagens tillstånd fram till den beskrivna situationen.
Källa: Nationalencyklopedin

< Föregående		Nästa >