Första gången för Stefan Hammarén
Image- Nikanor Teratologen varnade mig innan. Han sa att jag blott hade allt att förlora och inget att vinna på att läsa upp mina texter, säger Stefan Hammarén.
I Sibbo kommun, en ort 15 kilometer öster om Helsingfors i Finland bor Stefan Hammarén. Här har han bott stora delar av sitt liv utom vissa perioder då han har studerat.
När Tidningen Kulturen ringer upp honom en regning höstdag håller han precis på att svara på brev och bearbeta manuskript till sina kommande böcker; dels till prosatrilogin som än så länge går under namnet Skarabéerböckerna, diktsamlingen 1, 2 (tillsammans med Emma Ehrlekrona) och en översättning med ett urval dikter av den tysk-schweiziske poeten Hugo Ball. Dadaisten Hugo Ball som slog igenom med sina berömda ljuddikter på Cabaret Voltaire i Zürich en bit in på förra seklet.
Därför kan det tyckas märkligt att Stefan Hammarén aldrig tidigare har läst upp sina minst sagt egensinniga texter. Texter kritiker annars brukar jämföra med den amerikanska beatnick-kulturens, som även de i huvudsak uttryckte sina dikter via scenen på 1960-talet.
ImageMen för några veckor sedan var det alltså dags på riktigt. Hur kändes det?
- Jag hade väntat mig att jag skulle bli mer nervös än vad jag blev. Men jag tog det lugnt och läste min text. Sedan var det över.
Hur förberedde du dig?
- Jag tränade i somras med flera olika sorters röster. Men det blev bara tråkigt efter ett tag. När jag väl klev upp på scenen försökte jag att göra det så spontant och enkelt som möjligt.
Varför blev det just på Debaser?
- Anledningen till att jag läste upp just nu var att jag vill läsa upp för Emma, men hon kom inte tyvärr, säger Stefan Hammarén.
ImageDet är lätt att misstänka att nämnda Emma bara är en litterär konstruktion. Är det säkert att hon verkligen finns på riktigt?
- Absolut. Det går att hitta henne i folkbokföringen. Hon bor i södra Sverige. Men hon är en extremt tillbakadragen person och framträder ytterst sällan, säger Stefan Hammarén.
Texten som lästes upp på Debaser var 2. Smula icke mitt hjärta och handlar om Emma. Den har tidigare publicerats på TidningenKulturen.se.
Vad är det bästa med Emma?
- Att hon är så säregen och speciell [en paus uppstår i samtalet], det är svårt att förklara, säger han. Hon har också förnyat mitt författarskap. Jag har skrivit mina bästa texter sedan jag träffat henne.
Den kommande trilogin Skarabéerböckerna beskriver Stefan Hammarén som en enda stor hyllning till Emma. Den första delen består av en sorts syndaflodslegend.
ImageSenast Stefan Hammarén översatte en bok, Guy de Maupassants klassiska novell Horla 2004, var det en översättning som väckte stor förargelse bland den svenska kritikerkåren.
- Det var lite underligt att så många kritiker förnekade att berättelsen blev bättre med min översättning. De fokuserade bara på att den var ett intrång mot författarens integritet. Men samma kritiker tycker att det är okej att använda friare metoder när man översätter poesi. Så fort det är prosa ska det vara ordagrant, men när det är poesi får man göra vad som helst, säger Stefan Hammarén.
Till sist, när får vi höra dig läsa texter igen?
- Det är inte aktuellt med någon turné i varje fall, men jag kan tänka mig att läsa upp texter igen. Jag älskar det inte, men om folk tjatar finns det risk att jag ställer upp.
Gustaf Andersson
Fakta: Stefan Hammarén
Ålder: Enligt Hammarén själv är den högre än hans skonummer.
Yrke: Författare, "lyxpoet", kulturskribent, och kritiker.
Bor: Sibbo, Finland.
Utgivning: Med en burk soppa (2001), Konservöppnare bok (2003), På solfläckens barnhem (2003), Fluga diversé (2004), På burklös mark (2005), Melåhner o smörgromskrasse (2007) och Rullgardinsepistel till Emma (2008).
Aktuell: Med trilogin Skarabéerböckerna, vars första bok väntas komma ut innan jul, en översättning av Hugo Balls dikter samt en diktsamling med Emma Ehrlekrona, med titeln 1, 2, som också de är under utgivning.
| < Föregående | Nästa > |
|---|


































