Undantagen ­– historien om homosexuella, bisexuella och transpersoner

Image Nyligen gavs den första svenska boken om HBT-historien ut i bokform. Undantagsmänniskor av Svante Norrholm, Jens Rydström och Hanna Winkvist är boken om könsöverskridandes och normbrytandes historia. – Vad som har varit den normerade sexualiteten har sett olika ut i olika tider, säger Jens Rydström.

”Undantagsmänniskor” kallar de dem. Att säga homosexuella vore fel eftersom begreppet inte uppfanns förrän på slutet av 1800-talet. Bögar och flator går inte heller om det var innan queerrörelsen reclaimade orden.

Att skriva HBT-historia är inte helt enkelt. HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner, men fanns det sådana på vikingatiden? 1700-talet? För hundra år sedan? Transpersoner har funnits så länge som det funnits mans- och kvinnokläder, men hur vet man att det är sexuella begär som driver någon att klä sig i det andra könets kläder och inte en praktisk fråga?

Att det funnits samkönat begär i alla tider, det står utom tvivel, men synen på människorna som kände detta begär har varierat.

– Med ordet ”undantagsmänniskor” ville vi poängtera att det alltid har funnits människor som är annorlunda. I vissa tider har de hyllats för det och upphöjts som andligt högtstående, ibland har de förföljts skoningslöst. Vad som har varit den normerade sexualiteten har sett olika ut i olika tider, säger Jens Rydström.

Jens Rydström är historiker och lektor i genusvetenskap. Behovet av en samlad historieskrivning blev tydligt när han undervisade i historiekurser om genus och sexualitet.

Medförfattaren Svante Norrholm, docent i historia, hade sett samma behov när han föreläste på gymnasieskolor om HBT. Eftersom Undantagsmänniskor är den första svenska samlade historieskrivningen om HBT-historia har den en bred målgrupp. Boken är både tillräckligt lättläst för att passa gymnasieungdomar och teoretiskt problematiserande för att användas som kursbok på universitets historiekurser.

Finns det inte en risk att det blir ett slag ”undantagshistoria” när man skriver en separat HBT-historia istället för att integrera den i den ”vanliga” historieskrivningen?

– Det vore förstås olyckligt om det blev så, säger Jens Rydström. Det är alltid svårt det där, om man ska integrera eller inte. Man behöver göra både och. HBT-perspektivet måste finnas med i historieundervisningen men det är väldigt lätt att det blir så med översiktskurser att man bara lägger till kvinnor, lägger till queer. För att ta ett ordentligt grepp om de här frågorna så behövs det specialkurser.

Undantagsmänniskor är ett gemensamt projekt mellan Svante Norrhem, Jens Rydström och Hanna Winkvist, som alla är historieforskare men med olika inriktningar och verksamma vid olika universitet.
– Att vi kunde skriva boken nu beror på att det är först nu som det kommit så pass mycket forskning om HBT-historia, säger Jens Rydström.

Undantagsmänniskor börjar redan i ett förkristet Sverige från vilket man hittat ungefär 7000 år gamla gravar. Forskare har ganska lätt kunnat könsbestämma skeletten men en del gick inte att definiera utifrån de vanliga manliga eller kvinnliga attribut som brukar följa den döde ner i graven.

En teori är att dessa personer var schamaner, förmedlare mellan människorna och andeväsen, och att dessa personer också hade en fri ställning i förhållande till kön och sexualitet. Det kan ha varit så att de bytte kön i samband med att de blev schamaner för att få starkare krafter och att de också kunde ha sex med både kvinnor och män.

För att kunna göra sådana tolkningar måste man vara öppen för det som HBT-forskarna kallar queera läckage, undantagen som sipprar igenom normen. Men att översätta våra sätt att se på kön till förhistorien är problematiskt, kanske delade man inte ens upp människor i kvinnor och män på den tiden.

– Att tolka föremål och dra slutsatser om hur människor levat är alltid präglat av ens tolkande öga, men det gäller inte bara arkeologi utan även när man tolkar texter, säger Jens Rydström.

För två år sedan kom Gay. En världshistoria. Det var en bok som kritiserades för att ha ett allt för ensidigt perspektiv på manlig sexualitet.

– Det där var vi jättenoga med, vi ville ha balans mellan kvinnligt, manligt, trans, bi, homo, men det finns mer dokument om män och därför är det lätt att man skriver mer om dem. Dessutom ville vi lyfta fram individer och då blir det ofta kungar och drottningar, säger Jens Rydström.

Visst har Gustav III, medeltidskungen Magnus Smek och förstås Drottning Kristina sitt givna utrymme i Undanstagsmänniskor men här finns även berättelser om Ulrika Eleonora Stålhammar som i början på 1700-talet klädde sig som man och under namnet Wilhelm Ekstedt tog värvning i Karl XII:s armé. Hon gifte sig dessutom med pigan Maria Lönman och de levde tillsammans i över tio år innan Ulrika Eleonora bestämde sig för att träda fram som kvinna igen. Hon dömdes till en månads fängelse när hennes brott upptäcktes. Maria fick åtta dagar.

Ett annat spännande 1700-talsöde är Anna Eklöfs. Hon kläddes ut sig till man för att kunna rymma med sin älskade, men började trivas så bra i sina manskläder att hon utgav sig för att vara en svensk adelsman på flykt. Hon rökte, red och levde som en man tills hon inte kunde motstå att påstå att hon var självaste svenska kronprinsen och hennes lögner så väl som könsbyte avslöjades.

Undantagsmänniskor avslutas med ett internationellt utblickande kapitel om samkönad sexualitet och könsöverskridanden i andra kulturer.

– Vi ville verkligen ha ett klassperspektiv så väl som etniskt perspektiv på sexualitet, säger Jens Rydström, samtidigt är det en kortfattad grundbok och vi kan förstås inte få med allt, jag fick frågan om varför vi inte skrivit om samisk sexualitet och ja, det är svårt, alltid missar man något.   

Lina Samuelsson