Försenad litteratur

Image

Foto: Sveriges författarförbund

I slutet av januari uppmärksammade Dagens Nyheter bokförlagens långa väntetid innan färdiga verk når bokdiskarna. De som drabbas hårdast är författare av smalare litteratur. Poesi får ge vika för bästsäljare. Lösningen för många författare blir att vända sig till andra förlag, vilket resulterar i att en uppföljare kan publiceras samtidigt som det föregående verket. Förutom att utgivningen kommer i otakt kan väntetiden få flera följder för litteraturen.

– De stora förlagens köer gör att det vi har att säga idag blir sagt om först tre till fem år. Föreställ dig om det du vill säga i ett kärleksförhållande blir sagt först om fem år. Så påverkar köerna litteraturen och dess utveckling, säger Pietro Maglio, förläggare på Modernista.

Köerna drabbar inte all litteratur, det är framförallt osäkrare och mindre lönsamma satsningar som får vänta. Mats Söderlund, poet och ordförande för Sveriges författarförbund ser vilka konsekvenser detta kan få för samtidslitteraturen.

– Poängen att förhålla sig till samtidsfenomen minskar, kanske minskar även litteraturens angelägenhetsgrad. Det är svårt för en poet att skriva och publicera en diktsamling som en direkt reaktion på exempelvis ett politiskt maktskifte.

Petra Söderlund, docent vid litteraturvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet ser inte aktualitetsfrågan som något större problem.

– En skicklig författare kan skildra här och nu så att det känns fräscht även tvåhundra år senare. En ”realistisk” skildring är inte bara att droppa rätt varumärken, klädstil och dagstidningsnotiser, säger Petra Söderlund och poängterar istället hur väntetiderna påverkar författarnas arbetsmiljö:

– Jag ser svårigheten i att ställa om och börja skriva på en ny bok om den förra inte hunnit komma ut än. När boken väl är ute ska författaren prata på mässor, bibliotek och litteraturträffar om något som för dem redan känns lite gammalt.

Den rykande färska bok du håller i din hand är med andra ord kanske inte så färsk som du tror. Men det är inte bara böckernas bäst före datum som påverkas av förlagens långa väntetider.

– För oss författare har det även en stor ekonomisk betydelse. Säg att det tar två år att skriva en bok, två år att få den förlagd och sedan ytterligare ett år innan royalty betalas ut. Det är orimligt, säger Mats Söderlund.

Ett sätt för författare att komma runt problemet är att vända sig till mindre förlag. Både Pietro Maglio på Modernista och Kerstin Angelin, förlagschef på Wahlström och Widstrand, intygar att de två förlagen inte har några problem med väntetider.

– Den litteratur vi väljer att ge ut kommer ut påföljande höst- eller vårsäsong, säger Kerstin Angelin.

Angelin, som tidigare arbetat på Albert Bonniers förlag bekräftar att långa köer är något som drabbar de större förlagen. Hon tror dock att fenomenet slår hårdare mot förlagen än mot författarna.

– Det finns en risk att de stora förlagen går miste om ny litteratur. Att debutanter som inte vill ligga och vänta på utgivning vänder sig till mindre förlag istället.

Pietro Maglio håller med och menar att det är en konsekvens som de större förlagen inte kan råda över.

Författarna själva kan välja att prioritera utgivning på alternativa förlag på en marknad där Bonniers och Norstedts numer faktiskt har allt färre givna fördelar. De fördelar de har uppväger inte på något sätt en väntetid på tre till fem år, säger Pietro Maglio. 

Erika Hesselgren