Författargödning

I december godkände EU-kom­­missionen Sveriges biblioteks­ersättnings­system – efter år av kritik. Systemet har dock fort­farande kritiker som ifråga­sätter hur rättvist det egentligen är med författar­penningen, som innebär livs­­tidslön utan krav på mot­prestation för ett fåtal författare.

I dag är det 181 författare som genom Sveriges författarfond får en årlig ersättning på 166 500 kronor. Bland dem är Viveca Lärn, Kristina Lugn, Alexander Ahndoril och Carina Rydberg. Var femte år utvärderar Sveriges författarfond sin verksamhet genom enkäter.

– Den senaste enkäten visar att de författare som har garanterad författarpenning, i snitt har givit ut sex verk under den senaste femårsperioden. Vilket tyder på att urvalen varit lyckade, säger Jesper Söderström på Sveriges författarfond.

En av författarfondens skarpaste kritiker är Linda Skugge, som efter senaste regeringsskiftet uppmanade den nya kulturministern att avskaffa den garanterade författarpenningen. Ett förslag som mötte både bifall och upprördhet.

– Kulturministerns förslag att slopa författarpenningen och ersätta den med korttidsstipendier, vittnar om total okunnighet kring hur ett seriöst författarskap ser ut. Då utgår man ifrån att en roman inte tar mer än ett år att skriva, många av de bästa romanerna tar flera år att färdigställa, säger Carina Rydberg.

Kulturministern tillbakavisar kritiken.   

– Jag har stor förståelse för att vissa författarskap behöver långsiktighet för att utvecklas och därför kan behöva stöd. Men jag är inte säker på att livstidsgaranti är den bästa modellen för ett sådant stöd, säger Lena Adelsohn Liljeroth.

– Och jag tycker att samtliga offentliga stöd och ersättningssystem behöver omprövas med jämna mellanrum för att säkra en så bra konstnärspolitik som möjligt, fortsätter Adelsohn Liljeroth.

Pengarna som delas ut av Sveriges författarfond kommer från biblioteksersättningen, den ersättning som varje författare får när något av dennes verk har lånats ut på biblioteken. Istället för att tilldelas sin procentuella del bestämmer styrelsen för Sveriges författarfond vilka författare, tecknare, översättare eller fotografer som varje år ska få ett garanterat belopp, högre än det statistiskt beräknade. För en del kan det tyckas orättvist. Men enligt Sveriges författarfond görs det för att skapa trygghet inom ett så osäkert yrke som författarens.

– Jag hade författarpenningen mycke­t länge, säkert i tjugofem år. Det var en välsignelse, i synnerhet under de första åren då man var fattig som en kyrkråtta, säger författaren Theodor Kallifatides, som inte längre får någon författarpenning då han blivit för gammal.

För att erhålla garanterad författarpenning ska man uppfylla kriterier som att ha varit verksam författare i minst tio år och ha givit ut minst fem egna verk.

– Eftersom den garanterade författarpenningen utdelas utan omprövning ända fram till pension är det viktigt att den som söker är så pass etablerad att vi kan göra en relevant bedömning. Av samma skäl är snittåldern på dem som får ersättningen omkring femtio år, säger Jesper Söderström.

Anledningen till att besluten inte omprövas är ersättningens syfte att ge författare möjlighet att dra ned på produktiviteten och låta skrivandet ta den tid det tar.

– Att stipendierna inte omprövas är ett faktum som i sig främjar den litterära kvaliteten. Genom att slippa skriva för att överleva eller anpassa sitt skivande till en stipendiejury skapas en konstnärlig frihet som vi vill gynna, säger Jesper Söderström.     

Erika Hesselgren