Kommunen som satsar på kultur

Image Den sedan länge krisdrabbade Ådalskommunen Kramfors tänker satsa stort på kultur. Lördagen den 28 februari drar manifestationen Kramfors Konst & Kulturdag i gång. - En kraft växer fram som säger "Vi ska fixa det". Det fungerar som en välkommen blåslampa för oss politiker, säger Kramfors kommuns starke man Jan Johansson (s).Först kom beskedet att biografen i Kramfors ska läggas ner. Därefter kom SCB:s statistik som talade om att befolkningen i kommunen för femtioelfte året i rad minskade. Sedan tog det eld i helvete. En grupp människor bestående av konstnärer, hemvändare, kulturutövare och andra lokala entusiaster la fram flera förslag om vad som bör och kan göras, och kommunstyret nappade direkt.

En ansökan har skickats till SF, Svensk Filmindustri, att få Kramfors kommun godkänd som biografägare. Därmed kan Kramfors bli den första kommunen i landet som driver biograf. Den borgerliga opposition, som annars gärna betonar att kommunen ska enbart ägna sig åt kärnverksamhet, är helt och hållet med på noterna. Kommunstyrelsens ordförande Jan Johansson säger att alla förslag som "öppnar dörrar för kommunens invånare" blir konsensusbeslut. Han är också noga att poängtera att satsningen på kulturen är en fortsättning på en långsiktig politik.

- I en utveckling där det går tungt, som det har gjort länge för oss, finns det större plats för kultur, säger Johansson.

Kulturen erbjuder livskvalité för dem som är kvar i kommunen. Helt enkelt får den människor att må bättre. Dessutom är det en viktig tillväxtfaktor, "Det är vetenskapligt bevisat", säger Jan Johansson. En annan sida av saken är att de kulturutövare som flyttar till kommunen är oerhört driftiga människor som får saker uträttade.

Jan Johansson pekar på några exempel: kompositören Fredrik Högberg i Tingshuset i Nyland, konstnären och regissören Johan Ramström, Ådalens Dockteater, och det finns många, många fler. "Hus är billiga i Kramfors, ett säkert trumfkort", tror Johansson.

Det är kommunen som äger fastigheten där biografen är belägen. I samband med att man beslöt att ta över driften av biografen, väcktes också tanken på att göra något mer av lokalerna. Då föddes idén om Kramfors Kulturhus. Biografen ligger vägg i vägg med biblioteket och konsthallen, och tillsammans skulle lokalerna utgöra ett riktigt kulturhus på torget med bibliotek, teater, film, konst och föreläsningar. Det finns tankar om digitalisering som skulle göra det möjligt att kunna visa till exempel direktsänd opera från Metropolitan i New York och andra attraktiva evenemang från när och fjärran.

Att flytta biblioteket och förvandla huset till en affärsgalleria, som några kommersiellt lagda medborgare har föreslagit, avfärdar Johansson som total oförnuftigt.

En annan tanke som finns kring ett kulturhus är att bygga ut det med ett Arbetets konstmuseum. Stommen i det skulle framförallt utgöras av den konst som skapades i Kramfors av Albin Amelin. Enligt Jan Johansson har Kramfors kommun den största samlingen av Amelinkonst i hela Sverige.

- Det är en dröm som jag har haft länge, och som nu kan bli verklighet, säger en påtagligt nöjd Jan Johansson.

En stor manifestation som är tänkt att vara en inledning till kulturlivets blomstring i kommunen är Kramfors Konst & Kulturdag den 28 februari. Det blir konstutställning, performance, poesi, filmvisning, utomhusbio i ett förhoppningsvis vårligt Ådalen, och samtal om kulturens roll.

Kulturfesten i Kramfors fortsätter på fredag och lördag med Vinterfestivalen. Det är en fortsättning från förra årets lyckade satsning på en kortfilmsfestival. I år har kortfilmsavdelningen utökats med internationell långfilmsvisning. I samarbete med Perus ambassad i Stockholm presenteras programmet New Peruvian Cinema med fyra långfilmer som skildrar olika aspekter av det moderna Peru, och som kommer att invigas av Perus ambassadör i Sverige.

Man passar också på att visa två klassiker med lokal anknytning, Barnen från Frostmofjället från 1945, och BoWiderbergs Ådalen 31 från 1969.

Parallellt med filmfestivalen pågår en rad seminarier om kreativa näringar och kulturella inspiratörer. Bland deltagarna märks Jesper Nikolajeff från Cirkus Cirkör, konstnären Tomas Eriksson som berättar hur han gjorde begreppet Håkki till ett stort konstbegrepp i Trondheim och samtidigt hjälpte sin hembygd Ljungaverk, filmproducenten Mats Långbacka, och många, många fler. Moderator är Mia Karlsson, förra marknadschefen för MoDo Hockey och idérik affärsutvecklare.

 Gregor Flakierski

Mer info om Kramfors Konst & Kulturdag och Vinterfestivalen: http://www.biblioteken.kramfors.se/konstdag.pdf

http://www.vinterfestivalen08.se/