Klimathotet sätter fokus på nya miljöfrågor
Under kommande
sekel väntas norra Europa få ett varmare klimat. De senaste 100 åren har medeltemperaturen
ökat med 0,7 grader. Och om ytterligare 100 år kommer Stockholm ha ett klimat liknande
Berlins.Under det
senaste året har den
globala uppvärmningen diskuterats mer än någonsin. De viktigaste skälen är Nicholas
Sterns rapport om de enorma framtida kostnaderna för klimatförändringarna, samt
Al Gores film En obekväm sanning.
Nina Ekelund, arbetar med klimatfrågor på
Stockholms miljöförvaltning. Hon anser att ett varmare klimat ställer ökade krav
på kommunernas miljöarbete.
– Kommuner som inte gjort ett bra miljöarbete
och som inte har koll får svårigheter, säger hon.
En viktig faktor att beakta är att
uppvärmningen blir särskilt stark i nordliga länder. Antalet värmeböljor ökar
och
En försmak av vad som kan hända i Norden
gavs när centrala och södra Europa sommaren 2003 hade temperaturer på över 40
grader. Den gången beräknas 33 000 personer ha avlidit som en följd av hettan.
– I Tokyo har medeltemperaturen ökat med
tre grader mer än i världen i övrigt. Detta beror på att en tätt bebyggd stenstad
behåller värmen mer. Och under värmeböljorna 2003 visade mätningar att London
hade högre temperaturer än omgivningen.
Däremot bidrog Hyde Park till att dämpa temperaturen, säger Nina Ekelund.
– Det är viktigt att tänka på att man har
parker, träd och dammar i städerna, påpekar hon.
I storstadsområden blir det viktigt att bevara
grönområden även av ett annat skäl: Klimatzonerna förflyttas norrut och Stockholm
beräknas om 100 år ha ett klimat liknande det som Berlin har i dag.
– I ett förändrat klimat kommer vissa arter att trivas medan andra får svårt att
överleva. I Mellansverige får granskogen och blåbärsskogen svårare att klara
sig. Däremot gynnas ek- och bokskog, säger Ekelund.
Hon anser att storstadskommunerna behöver
planera spridningskorridorer för att arterna ska kunna förflytta sig norrut.
Med ett varmare klimat kan även
luftföroreningar bli ett värre problem. I norra Europa bedöms effekterna bli
små, men i södra delen av vår världsdel kan det bli klara försämringar:
– För ozon pratar vi om 10 till 15
procents ökningar jämfört med i dag. För partiklar kan man nå ökningar på 20
till 30 procent, säger Magnuz Engardt på SMHI.
– Det påminner om hur det var i
Centraleuropa 2003, fortsätter han
Det framtida klimatet innebär inte bara
högre temperaturer. Även nederbörden tros öka i våra trakter och då främst
vintertid. Det ökar risken för översvämningar och för att markföroreningar sköljs
ur marken:
– Det kan påverka badvatten och dricksvatten.
Det är viktigt att kommunerna har koll på markföroreningarna och sanerar dem,
säger Nina Ekelund.
Jarmo Riihinen
| < Föregående | Nästa > |
|---|


































