Klimathotet sätter fokus på nya miljöfrågor

jan292008
Skrivet av Jarmo Riihinen

Under kommande sekel väntas norra Europa få ett varmare klimat. De senaste 100 åren har medeltemperaturen ökat med 0,7 grader. Och om ytterligare 100 år kommer Stockholm ha ett klimat liknande Berlins.Under det senaste året har den globala uppvärmningen diskuterats mer än någonsin. De viktigaste skälen är Nicholas Sterns rapport om de enorma framtida kostnaderna för klimatförändringarna, samt Al Gores film En obekväm sanning.

En sak som ännu inte uppmärksammats är att klimatförändringarna även ökar betydelsen av andra miljöfrågor.

Nina Ekelund, arbetar med klimatfrågor på Stockholms miljöförvaltning. Hon anser att ett varmare klimat ställer ökade krav på kommunernas miljöarbete.

– Kommuner som inte gjort ett bra miljöarbete och som inte har koll får svårigheter, säger hon.

En viktig faktor att beakta är att uppvärmningen blir särskilt stark i nordliga länder. Antalet värmeböljor ökar och de riktigt varma sommardagarna kan bli rent av livsfarliga för känsliga individer.

En försmak av vad som kan hända i Norden gavs när centrala och södra Europa sommaren 2003 hade temperaturer på över 40 grader. Den gången beräknas 33 000 personer ha avlidit som en följd av hettan. Effekterna av de extrema värmeböljorna kan dock mildras med en god stadsplanering:
– I Tokyo har medeltemperaturen ökat med tre grader mer än i världen i övrigt. Detta beror på att en tätt bebyggd stenstad behåller värmen mer. Och under värmeböljorna 2003 visade mätningar att London hade högre  temperaturer än omgivningen. Däremot bidrog Hyde Park till att dämpa temperaturen, säger Nina Ekelund.

– Det är viktigt att tänka på att man har parker, träd och dammar i städerna, påpekar hon.

I storstadsområden blir det viktigt att bevara grönområden även av ett annat skäl: Klimatzonerna förflyttas norrut och Stockholm beräknas om 100 år ha ett klimat liknande det som Berlin har i dag.

– I ett förändrat klimat kommer vissa arter att trivas medan andra får svårt att överleva. I Mellansverige får   granskogen och blåbärsskogen svårare att klara sig. Däremot gynnas ek- och bokskog, säger Ekelund.

Hon anser att storstadskommunerna behöver planera spridningskorridorer för att arterna ska kunna förflytta sig norrut.

Med ett varmare klimat kan även luftföroreningar bli ett värre problem. I norra Europa bedöms effekterna bli små, men i södra delen av vår världsdel kan det bli klara försämringar:

– För ozon pratar vi om 10 till 15 procents ökningar jämfört med i dag. För partiklar kan man nå ökningar på 20 till 30 procent, säger Magnuz Engardt på SMHI.

– Det påminner om hur det var i Centraleuropa 2003, fortsätter han

Det framtida klimatet innebär inte bara högre temperaturer. Även nederbörden tros öka i våra trakter och då främst vintertid. Det ökar risken för översvämningar och för att markföroreningar sköljs ur marken:

– Det kan påverka badvatten och dricksvatten. Det är viktigt att kommunerna har koll på markföroreningarna och sanerar dem, säger Nina Ekelund.

Jarmo Riihinen
Inline article positioning by Inline Module.